Sitter på jobbet och försöker glömma bort att det är jul

.. och det går väl sådär. Man blir ju påmind hela tiden.

Har nog aldrig känt mig så ensam, liten och frusen som jag gör nu. Börjar förstå varför antalet självmord ökar så dramatiskt vid den här tiden på året. Julen är verkligen värsta tiden när man mår dåligt. För då ska allting vara så himla myspysigt, med ljus och klappar och glögg.. och alla ska vara så glada och snälla, och umgås med nära och kära. Och det som är jobbigt i vanliga fall känns 100 gånger jobbigare när allt runtomkring är så himla fint och mysigt och glatt....

Har några timmars jobb kvar, sen hem och sova.. får se hur det känns när jag vaknar, om jag orkar ta mig hem till svägerskan för att fira jul med dem i eftermiddag. Helst skulle jag nog vilja sova mig igenom både jul och nyår.. vardagen är tillräckligt jobbig som den är utan dessa helgdagar.

Hmm.. jag läste precis igenom vad jag har skrivit. Ingen inspirerande läsning alls, sorry. Jag funkar väl hyfsat när jag umgås med folk (standardsvaret "Jodå, det är ok" börjar visserligen kännas ganska uttjatat) men när jag är ensam så känner jag mig ganska bedrövlig för tillfället. Det går väl över antar jag..