Williams tuffa kamp tillbaka

Den 1 September somnade William stilla in i hemmet hos oss.

Tack alla ni som varit med oss och hjälpt oss i sökandet efter en lösning på hans tumör.  För den varma medkänsla och omtanke.

Sedan den 21 November 2006 då William blev sjuk har vi under hela denna tiden varit med om en pojke som kämpat mot alla odds, en kille som aldrig fällt en tår utan alltid varit på gott humör och varit med om så mycket underbart. William delade med sig av sig själv och tänkte mer på andra än sig själv. Mycket underbart har han gett oss och det är så vi vill minnas honom.  Som den läromästare för livet han var.

Vi ska minnas William som kämparnas konung och kung över ängarna.

Mamma o  Pappa

Det har varit så mycket glädje vi har varit med om med vår William sedan vi fick besked om hans sjukdom, samtidigt som vi har vetat om att det kan vända för honom. Det känns så svårt att ställas inför fakta att han blir sämre och sämre och ligger mest och vilar på dagarna och är mycket trött. Men mitt i denna trötthet så finns den där lilla spjuvern i honom att försöka le och vara med på noterna för att glädja sin omgivning.
Det är svårt för William att resa sig upp i sängen nu och vi får mycket hjälp av olika vänner och bekanta för att förgylla hans dagar. Mammas broccolipaj, pappas äppelpaj  står högst upp på listan över god mat och även vattenmelon.
Vi får ta var dag som den kommer och njuta så gott vi kan.

Tack för allt stöd från alla.
Pappa

Många tuffa dagar och nätter med att bära och lyfta vår kämpe William. På bara en månad har den förbannande tumören gett sig till känna igen.   Den ena funktionen efter den andra försämras och han orkar vara vaken ett par timmar åt gången.
Mycket tid tillbringas i hemmet med att spela skitgubbe och monopol när kompisar kommer på besök. Då får man passa på att byta lakan efter nattens olyckor som han tyvärr inte kan hjälpa. Men hellre det än att koppla in kateter som det varit funderingar på men vi försöker så länge det går. Som väl är kan vi alltid sitta i trädgården och duscha  så att han alltid känner sig ren o fin. Det är bara till att koppla slangen till duschen så drar vi ut den i trädgården och har varmt vatten efter ett varmt bad i jaccucin med morbror Christian.


I tog vi en promenad med rullstolen hem till Micke och tog ett bad i poolen, otroligt skönt för William att kunna flyta runt och kunna känna att han kan röra sig, för tyvärr är det bara höger hand han kan röra nu och huvudet  och dubbelseendet har kommit tillbaka igen.

Efter det sköna badet var det bara att lägga sig under palmerna och somna till ett tag och få vila

Nog har han det skönt alltid vår lilla prins.
Nästa vecka är det dags för ny vecka med cellgifter och vi kan bara hoppas och be att dem håller så många tumörer borta som möjligt.

Kämpa på lilla William.

Vi finns hos dig hela tiden.

Nu var det så äntligen dags för William att få bjuda sin mamma på en Luftballongstur. Tillsammans har William med stiftelsen min Stora Dag planerat detta sedan i april månad då dem var i kontakt med William första gången. Dem frågade vad hans största önskan var. JAG VILL BJUDA MAMMA O FAMILJEN PÅ EN LUFTBALLONGSTUR NÄR HON FYLLER ÅR  var hans önskan. Det var mycket som skulle klaffa med väder och vind samt att även William skulle orka.
Men nu fick vi ihop alltihop. Nu var det dags att fira mamma som fyller år i luften.

Upp på morgonen tidigt och massaor av vänner och släktingar hjälpte till med alla förberedelser innan det var dags att lyfta.

Upp med rullstolen i ballongen och sen var det dags att lyfta i William för att lyfta upp i den blå morgonhimlen, rådjur och harar sprang över ängen och det var en underbar upplevelse.

       


  
                                   

Grattis mamma på din födelsedag sjöng vi allihopa när vi landade,
Jag blev dubbad till  Ballonggreve av Sireköpinge.



Idag fick han även besök av Emilusch som gav William en signerad skiva och tröja.

MEN mitt i all den glädje han delar med  sig till sina  nära och kära  finns det en  annan sida, att  William  kämpar  mot  sin  växande  tumör  som har försämrat  William mycket  på  bara  sista  veckan. Vi njuter  av all den tid  vi får med  vår  underbara  lilla  William. Det känns som om man är tillbaka på ruta ett såsom det var för 20 månader sedan och det var tungt att få hem sjukhussängen igen. Men vi kämpar på med William även fast han är mycket trött och svag.

William

Då var det dags att fire midsommar och vad passar bättre än att göra detta tillsammans med en massa jordgubbar och syrran, nyplockade och färska ska dem vara med grädde och socker.

Men dem flesta tar jag nog själv när inte syrran tittar på.
Det har varit lite tufft nu ett tag med lite sämre tal  och gång. I det senaste mötet Lund åkte vi ner ensamma utan William och det  var med vis oro vi åkte dit.  Det bestämdes att  en magnetröntgen skulle göras den 19  Juni i Helsingborg och att vi skulle få besked i slutet av månaden. Redan dagen efter ringde dem till oss och det var som vi misstänkte, den djävla tumören hade börjat växa igen. Kortison sattes in för att dämpa svullnaden i hjärnstammen och William ska göra detta under en veckas tid inför nästa möte i Lund i slutet av månaden. Vi håller samtidigt på att diskutera mer om ketogen diet och om detta kan vara ett komplement till behandlingen han får med Temodal. William har nu använt Temodal i 19 månader och tumören börjar väl bli motståndskraftig igen mot cellgifterna. Imorgon åker jag själv till Lund för att prata mer med dem om vad det finns för möjligheter. På fredag kommer William hem igen efter en liten semester och då får vi se vad som händer.
Nu blir det mycket forskning och sökande efter lösningar på hans tumör.
Vill även passa på att tacka för all hjälp som goda vänner har gjort för oss, utan er så hade det varit ännu tungare att orka med allt själv.

Pappa Tommy

Så har då William gott ut sitt 4:e läsår och det är med stolthet vi är glada hur han har fixat året som har med jättefina resultat i skolan. Detta har han då gjort trots att han många gånger har haft det kämpigt med sin tumör och sina månatliga cellgiftbehandlingar. Senaste bahandling så var han inte på det allra bästa humöret och var lite nere och tyckte det var jobbigt att gå. Tappade  balansen och trillade på sin vänstra sida han inte kan ta emot med varpå följden blev att han bröt armen. Men finurlig som han är tyckta han det var kul att få autografer på sitt gips. Men  bara  man kan sköta  grillen så gör inte gipset något.
 
På skolavslutningen var det uppvisningar av alla de slag och dags att säga hejdå till fröken inför sommarlovet. Många kompisar ser man kanske först till höstlovet igen men en del kanske han träffar i sommar ändå.

Nu är det sommarlov och vi får hoppas att det blir massor med bad i den mån det går. En filminspelning blir det i sommar också där William ska medverka och spela lillebror till en av huvudrollsinnehavarna och denna filmen kommer på bio till våren 2009 och det ska bli kul.
I övrigt ägnas mycket av dagarna till träning och vila för att livet ska vara så drägligt som möjligt.

William o Pappa

Nu går vi en underbar tid till mötes och att få se William o Emilia busa och stoja med kompisar i trädgården är så underbart att få se. Äppelträdet står i full blom och givetvis vill dem se när det snöar äppleblommor, så det var bara att skaka på trädet för fullt så faller snö.

En sväng till Rest Tegel har vi också hunnit med alla 3 med med god grillbuffe i vårsolens sken.


Som vanlig har vi även varit inne på en sväng med nya cellgifter som är den 17:e månaden och som ni ser på bilderna så är han alltid lika glad. William påminner mig ibland om Nick Borgen och We are all the winner, han är glad , alltid lika glad.
Blodvärden som är i topp. Vid senaste mötet i Lund var det en konferans tidigare på dagen med de ledande läkarna i Norden.
  Många nya rön har kommit och något som var intressant det  var hur  forskningen går in mer och mer på hur  mat kan påverka  tumörer.  Förra våren skrev jag och sökte om hur vitamin B 17 påverkar tumörer, nu är läkarna där och funderar mer och mer kring denna vitamin. Likaså skrev och funderade hur  levande föda kan påverka.
Vi hade då samtal om att dieten kanske skulle kunna påverka och läggas om, den skulle då göra detta på ett sådant sätt att blodsockret tas bort helt och hållet. Det som då händer är att det inte blir någon näring till hjärnan under en övergångsfas men kroppen bildar då ketoner istället som ger näring till hjärnan. Denna diet innehåller då inga kolhydrater alls utan enbart proteiner. Atkinsons diet är på detta viset och även den så kallade stenåldersdieten. En tuff diet men vad gör det om den är framgångsrik.
Denna ketondiet förser då inte tumörcellerna med någon näring utan dem vita blodkropparna kan göra sitt jobb med att ta bort tumörceller och bygga ett starkt immunförsvar.
Nu är detta lite grundläggande tankar och är det någon som känner till lite mer om detta så får ni gärna länka ner era tankar och kanske ledtrådar.

Nu kör vi på med EM i sommar och Henke tillbaka till Williams stora glädje.

William o Pappa

Att det går framåt för William ser alla som möter honom och glädjs med hur han kämpar på. Ny medicin kur med ständigt bättre blodvärden. Vi tränar nu mycket med hans nya skena dem gjort till honom på Orupskliniken i Höör och han tycker väl den är lite jobbig men biter ihop och knallar på så gott han kan.

Mycket träning varje vecka med olika redskap för att bättra på balans och styrka i benen. Detta tillsammans med hans varma bad i Jaccucin där hemma gör att det bara blir bättre o bättre

Och ibland får Emilia och hennes kompisar vara med o bada. Gott har dem det i alla fall. Speciellt när snön ligger utanför samtidigt, men nu ska den väl inte komma mer hoppas vi.
En glad överraskning fick vi när jag fyllde år då vi blev bjudna på dem nya båtarna mellan Helsingborg o Helsingör. Tack Jan för en trevlig dag tillsammans.



Har det bra allihopa och ett stort tack till alla dem som ställer upp och hjälper till på alla de olika sätt som finns.

Pappa o William

Nu är det påsk och påskliljorna blommar för full även om det är fullt av snö runt omkring så är det vackert när det gula växer igenom snön. William o Emilia passar på att bada för fullt utomhus i jaccucin och givetvis vill dem rulla runt i snön, tokiga som som är.
Sista tiden har ägnats mycket åt rehabträning på sjukhuset i helsingborg och vi har fått hjälp med olika hjälpmedel för att underlätta för William när han går. Igår var vi hela eftermiddagen på Orupkliniken i Höör där William fick nya skener till vänsterbenet och detta hjälper då till så att han kan gå rakt och inte knäcker med benet. 5 specialister var inblandade varav en från Holland. Man blir stolt över William, han sitter så tålmodigt och tittar på när dem arbetar med hans ben och hur dem förklarar vad dem gör. Han är med på noterna och vill verkligen att allt ska bli bra igen.

I nästa vecka ska vi åka upp till Olympia Bowling där Patrik ( Världsmästare i Bowling ) och Per ( Klotspecialist ) ska hjälpa William med ett eget klot som är specialborrat för honom. Sen blir det specialträning för honom av riktiga av proffs som hjälper honom.
Det är så underbart kul att se William kämpa på med allt för att det ska bli så bra som möjligt.

Glad på på Er Allihopa.

William o Tommy

Våren är på väg och vad passar då bättre än att planera i trädgården. William har sin egen rabatt och funderar nu på hur han vill arrangera våren och sommarens växter.  Han har en rätt så klar bild framför sig hur han vill ha det och till helgen bär det så av för att göra inköpen till hans rabatt.
I måndags var det så dags för det månatliga besöket i Lund för provtagningar och start av nya cellgifter. Provsvaren kom tämligen snabbt och dem visar på ännu starkare immunförsvar än förra månaden. Det är med stor glädje vi tittar in i framtiden tillsammans allihopa.

Många tankar går även till Familjen Christian Fäldt som drabbats av cancer där försäkringskassan tvingar hans fru att arbeta. Hon får inte lov att vara hemma med ersättning för att vårda sin man i livets slutskede utan måste arbeta. I dagens Helsingborgs Dagblad kunde jag glädjande nog läsa om att hans fru får anställas på halv tid får att kunna få vårda sin man.
Helt plötsligt har kommunen och regionen hittat en lösning efter att det publicerats men från Försäkringskassan är man fortfarande lika kallsinning.
Det är återigen bara att konstatera, dem familjer som värna om varandra nekas hjälp med hänvisning hit o dit.
Pedofiler och våldtäktsmän får idag ersättning med ca 15,000:- av försäkringskassan , anledning till detta är att dem ska ha möjlighet till att kunna umgås med sina familjer som dem tidigare våldfört sig på och slagit gula o blå. Men att familjen Fäldt ska få hjälp värderas inte lika högt och det ända dem vill är att få vara tillsammans den sista tiden.

Tommy

Tisdag morgon och idag är så dags för William att få åka iväg och träffa Christian Koenigsegg. Vad passar bättre än att bygga denna enorma sportbil i flygvapnets lokaler i Ängelholm. Lite mingel innan det var dags för  rundvandring och visning av hur bilen byggs från början till slut.  Ett fantastiskt lagarbete och en dröm för sportbilsfanatiker. Att få se hur alla små detaljer tillverkas för hand, hur deras egen motor byggs ihop.

Det var dock bara att konstatera, om jag skulle komma i den hade det behövts skohorn. Men å andra sidan så kan det ju vara värt det.


En underbar tisdagmorgon blev det innan det var dags att åka tillbaka till Helsingborg för rehabträning igen.

Tack Haldora och Christian för att William fick komma Er produktion så nära.

William o Pappa Tommy

Hipp hurra för William.
Idag fyller William 11 år, vad finns det som är bättre att fira än hans födelsedag i hans Jaccuci med sina kompisar.
Italiensk meny med Carbonara innan det var dags för hela gänget att hoppa i Poolen och äta massvis med frukt.
Garanterat kommer barnen hem nybadade.
Denna veckan påbörjas även en ny kur med cellgifter och veckans prover visar på ännu starkare immunförsvar än förra månaden. Så det blir fortsatt behandling ett bra tag framåt så länge proverna är så pass bra.

Hej o Hopp

William o Pappa

Nu är det snart dags för William att fylla år igen. Ett år som har gått med glädje och positivitet. Jag frågade honom vad han önskade sig i förra veckan när han fyller. Han svarade att han vill att sjukhussängen skall bort. Ett svar som berörde mig väldigt djupt och det var inte utan anledning att tårarna kom. Mina tankar var samtidigt, vem fick den bästa presenten ? Var det William för att sängen åker ut eller var det jag som fick en sån underbar gåva av William nu när han fyller år ?.
I morse kom dem och hämtade sängen och nu ska trummorna in på hans rum så han kan spela för fullt. Ett stort tack till Mats på Mega Musik som hjälp till med dessa trummor.

Tack för lånet av sängen under året som gått.

Full fart på trummorna.

Hälsningar
Williams Pappa

I måndag var det så dags för ett sedvanligt besök på sjukhuset i Lund för William och ny cellgiftvecka. Proverna som tas varje vecka innan det är dags för medicinering som visar på fortsatt starkt immunförsvar.
Nu planeras  för fortsatt behandling under 1 år mot mycket goda grunder och det är bara att glädjas med att William klarar sin behandling så bra som han gör. Det känns så underbart för oss att kunna planera året som kommer med olika aktiviteter lite mer normalt.
Vi passade även på att säga hej till personalen på avdelningen som hjälpte William förra året och dem var så glada över att få se han på så gott och lekfullt humör.
Många tankar går dock ständigt till den underbara personal som tar hand om alla barn på avdelning med ett ständigt gott humör och leende.

Tack till all personal och nu tar vi nya tag mot nya tider.

Pappa o William

Nyår 2007.
Ett år har nu gått sedan 2006 års nyårsfest för sina kompisar.  2007 års nyårsfest hölls nästan traditionsenligt på eftermiddagen med ett hejdundrande fyrverkeri kl 18,00 på kvällen. Därefter var det lugn och ro tillsammans med trevliga nyårsprogram och bara avkoppling. Ett år som gått som gett mycket eftertanke och glädje. Förra nyår satt William i sin specialrullstol och kunde inte gå eller röra på sig något vidare och i år rör han sig mycket bättre även fast vänstersidan inte fungerar full ut. Men nu tar vi nya tag och börjar nästa vecka en ny cellgiftbehandling samt att han börjar med rehabträning mer aktivt. Med den inställning William har, vet jag att han kämpar på och gör sitt bästa för att bli bättre och bättre.

Gott nytt År allihopa.

William o Pappa

Idag för ett år sedan tog William sina först steg efter att ha påbörjat strålningen mot sin tumör, ett år som har gått med en otrolig livsglädje från Williams sida. Ett år som också varit fyllda av många tårar över hans tillfrisknande. Ett år som visat att det är så viktigt med positv inställning till att bli frisk. Tidigare har jag många gånger beundrat de föräldrar som tar hand om sina barn som är sjuka och sett upp till dem hur svårt dem kanske har det. Nu när man är i samma situation själv så ser jag inte problemet i att fixa med rullstol som  ska ut och in i bilen, läkarbesök etc, det är en del av vardagen. Har stängt butiken många gånger med ett leende  för att åka hem till William. Alla hans klasskompisar som kommer hem och badar i Jaccucin. Det är bara så underbart trivsamt med att se William bli bättre och bättre även om det är en lång väg kvar för honom.

God Jul på Er allihopa och tack för allt stöd och all den uppmuntran vi har fått.

William o Pappa Tommy

Då var det så dags för årets sista match på Olympia för HIF. Och vem var där om inte William. En match han har sett fram emot sedan HIF slog Gallatasaray. Men ett stort tack vill jag dock ge till Richard på HIF som hade ordnat detta för William och hela familjen. Ett fönsterbord i restaurangen med fantastisk utsikt över hela planen där vi kunde avnjuta en god middag som SSP bjöd på. Vilken underbar känsla för William att bara kunna rulla ut på balkongen och sitta utomhus ibland och sedan in i värmen.

Att få se sina favoritspelare i full fart i en sådan här toppmatch på första parkett är bara perfekt.

Tack för ett underbart arrangemang av HIF och Marijan på SSP för William.


Det är med stor glädje vi nu ser fram emot en underbar jul och mycket glädje.

Idag kom så samtalet vi väntat på. Resultatet efter den magnetsröntgen som gjordes i måndags har nu annalyserats och tumören har försvunnit markant. Var på väg till jobbet när jag fick samtalet och min röst bara försvann då glädjetårarna stockades i halsen. Var tvungen att stanna bilen och försöka prata i lugn och ro med dem från sjukhuset i Lund. William har svarat otroligt bra på cellgifterna och planerad behandling forstätter med Temodal. Tänk vad underbart skönt att få planera en längre tid framåt och fira Jul och nyår tillsammans. Jag är så glad idag. Tummen upp för William, han e bara bäst.
Pappa Tommy

Den 19 november 2006 spelade William sin sista match o fotboll och den 22 November fick vi det besked som ingen förälder vill ha. Vår son William har fått en mycket svår tumör i hjärnstammen, en så kallad hjärnstammsgliom.
Vi fick en prognos som var mycket dålig och många sömnlösa nätter har det varit för anhöriga som undrar hur det ska gå.
1 år har nu gått och jag hör hur tvättmaskinen snurrar, William o Emilia bakar chokladbollar och lite härliga småbråk hörs från köket. 1 år som varit tufft och kämpigt för både William och hans familj, men också 1 år som varit fyllt av glädje.
Nyårsafton förra året bjöd han sina kompisar på nyårsfest med ett stort fyrverkeri som inte gick av för hackor, men till mångas förtjusning.


William skrevs in på den palliativa enheten här i Helsingborg och vi fick hjälp med de hjälpmeddel vi behövde i hemmet. En underbar SPA resa blev det till Varberg med hjälp av Cancerfonden som gjorde det möjligt för William att få bada Varmt och börja träna upp sina muskler och sin rörlighet igen. Innan denna resa träffade han en god vän som pratade med honom och han fick göra en resa i sig själv. Han valde i denna resa en raket som farkost, och när Ulla som vännen heter bad honom att vrida på startnycklarna till raketen sa han NEJ, då kan ju raketen explodera. Ulla sade då att William har gjort ett val. William valde livet.
En resa som uppmärksammades av många och vi hjälp med att installera en Jaccusi med 38 grader för dagliga bad och träningsmöjligheter.Tack till Per på Svenska Neptun som hjälpte. Tråkigt nog blåste elektrikern oss på installationen och sa att han varit här 11 timmar när han var här 8 och dessutom med en lärling  på ett jobb som bara tar 4 timmar. Men det är ju tråkigt att för hans samvete.


Inför varje cellgiftbehandling ställde han en fråga till sig själv, undrar vad jag lär mig denna gången av medicinen.
Mitt i all glädje som William har gett oss under detta år så har man även fått kämpa mot försäkringskassan för att få den hjälp man tycker har rätt till, det är sorgligt att så mycket pengar läggs ner på handläggare som gör allt för att inte hjälpa till utan man har fått leta upp alla möjligheter själv.
Många klagar på problem inom sjukvården, men här kan vi bara skänka varma tankar till Lunds Barnsjukhus som har hjälp William på ett sådant otroligt bra sätt.
I april gjorde William en resa med sin syster till Mallorca där han fick träffa och klappa delfiner.

I maj fortsätter hans resa  till Kolmården där han får träna med delfinerna och lära sig förstå hur dem fungerar.

I Juni blir det en resa till San Diego där han får träffa inte mindre än Shamu

Sommaren var underbar även om det regnade mycket, men varje dag är en gåva som man njuter av till fullo varje dag.  Vatten har varit Williams Tema under hela hans väg mot bättre tider och det mesta han vill dricka är just vatten. I Augusti bar så iväg till Västervik och en underbar tur i Västervik skärgård där han får lära sig att navigera och läsa sjön. Full koncentration hela tiden med hjälp av Emilia

Skolstart blev det till hösten igen i klass 4 med alla sina klasskompisar och stort stöd från lärarna och studierektorn som ser till att det fungerar för honom.  Jakob, hans assistent tar med William på Megamusik där han får spela keybord och trummor som han gör med stor glädje.

Men mitt i allt detta som William skrattar och ler åt undrar man som förälder vad som kommer att hända, kommer ett mirakel att ske, kommer han att bli frisk igen, många sömnlösa nätter är det. Men också många nätter man somnar med ett leende och njuter av tiden med William

En resa blev det till Egypten där han fick simma och snorkla i Röda Havet och titta på alla dessa underbara fiskar för att inte tala om alla obelisker och statyer.

Idag är det så måndag den 19 November och det är dags för ny magnetröntgen på Helsingborgs Lassaret. Vi kommer att få reda på efter ett par dagar hur tumören beter sig, har det blivit några metastaser ? har den blivit mindre ? hur ser framtiden ut ? många frågor och tankar. Cellgifter är inplanerade för ytterliggare 4 månader och det blir samma behandlingsform som tidigare med Temodal i tablettform. Skönt att han slipper få cellgifter intravenöst som många får och framför allt så har han inte tappat något hår p.g.a medicinen. Nu ser vi fram emot en skön vinter med  mycket vinterbad i Jaccucin.

Williams pappa

Lagom till höstlovet och skiftningen från höst till vinter gör William en resa till ett av de sju underverken, Egypten och konungarnas Dal. En resa till 35 graders värme och 28 grader i poolen. Det var en del att planera innan för att inte riskera några sjukdomar som stör hans behandling. Men väl på plats på ett underbart hotel med egen privat strand njuter han till fulla av sol, värme, bad och god mat.
Otroligt vänlig personal som låter William vara med lite överallt för att förgylla tillvaron för honom. Från sol och bad på dagarna till god middag med flammberade efterrätter. Han vet precis vad han vill ha och är på det viset väldigt enkel.

Dagen börjar med god frukost och sedan blir det bad och dyk resten av dagen. Frukosten tidigt på morgonen och redan kl 9 är det 33 grader varmt.
En av dagarna är det så dags för tidig uppgång och bussresa till Luxor och konungarnas dal, en äventyrlig resa som börjar kl 5 på morgonen. Bussarna kör i konvoj hela vägen på grund av säkerhet och finurlig som han är tycker han att vi kan ha samma säkerhetsvakter hemma  i huset. Förstår vad han tänker  på.
Många roliga bilder blev det under resan eller vad sägs om denna familj som ska förflytta sig, undrar vad vägverket säger.
Väl framme i Luxor efter 5 timmars bussresa imponerades han av alla dessa tempel och hur dem byggdes. En upplevelse där man känner dem historiska vingslagen.

En resa blev det Nilen också med King William som kapten.
Åter till Hurghada och 5 timmars bussresa. Hinner med en utflykt med ubåt som tar oss ner på 25 meter djup där fantastiska fiskar i alla dess färger möter upp vid uppbåten.

Underbara skeppsvrak där det finns gott om fiskar hela tiden.
Efter denna underbara vecka är det så dags för hemfär och start av ny
behandlingskur mot hans tumör och vi undrar vad han lär sig denna gång. Han har inte sagt den ännu men det kommer säker snart besked.
Framstegen fortsätter  och vi kan bara glädjas med honom i allt han gör.

William o Pappa

Nu är det så dags att börja med löpträning igen. Inför varje cellgiftbehandling så har alltid William ställt sig frågan UNDRAR VAD JAG LÄR MIG DENNA GÅNGEN AV
MEDICINEN.  För drygt en månad sedan sa han att han nog kan springa lite grand i november igen.


Idag i detta fina väder har då William och Jacob ( hans assistent ) börjat med att bygga en liten oval på gräsmattan i trädgården fär att där börja träna.
Det går inte fort , men alla som följt William vet att han kämpar på. Små korta steg som ska bli snabbare o snabbare, längre o längre.
Både William och jag är medvetna om att det krävs mycket energi och tålamod för att bekämpa hans tumör och framför allt mycket positiv energi som inte får störas av något negativ.
Tyvärr hände något tragiskt i förra veckan som gjorde William väldigt ledsen och jag hoppas att du som gjorde detta mot William och hans familj skäms över ditt beteende. Jag trodde aldrig att en vuxen man i övre medelåldern skulle bette sig på detta viset mot ett cancersjukt barn.
Jag vet att du följer denna blogg och ber dig att tänka över dit beteende. William behöver lugn och ro med positiva människor runt omkring sig.
William , en 10 årig pojke med så mycket livslust skall inte behöva fundera på varför någon har gjort på det viset.
Låt William och hans familj vara i fred, hans behöver oss.

Williams
Pappa

Satt i morse tillsammans med William och Emilia och tittade på nyheterna med anledning av helgens dödsmisshandel.
Både William och Emilia hade mycket frågor om varför det blev på det viset och vad kan man göra för att det inte ska upprepas. Båda 2 kom snabbt fram till att många bråk oftas börjar med en liten bagatell såsom att säga något dumt, eller råka putta till någon annan eller gömma något för varandra. Det är ju bättre att vara snäll då.
William frågade mycket om skadorna pojken hade fått och varför dem inte gick att laga som hans sa, han menade att det hade man ju lyckats med på hans tumör. Svåra frågor som inte har så enkla svar.
Idag var det så dags för ny kur med cellgifter och hans blodvärden är riktigt bra och det är kul att se hans framsteg,. Nu är det bara 1månad kvar till att han ska småspringa igen och jag undrar om han inte ska göra detta på gymnastiken. Vem vet kanske blir det på årsdagen av när han blev inlagd på sjukhuset.
Det är bara att fortsätta träna och röra på sig.

Kämpa på William
Pappa

Att William hoppade runt på lassaretet i Lund när han fick sin nya cellgiftbehandling vittnar bara om att han har bestämt sig för att bli frisk.
Dock blev jag väldigt orolig i helgen då hans aptit försvann helt och hållet och han hade inte lust att äta. Natten till söndagen kräkte han en hel del och sov inget vidare den natten. Åkte till sjukhuset i Helsingborg på söndagen och tillbringade större delen av söndagen där med diverse provtagningar samt lungröntgen. Han hade fått lunginflammation och har nu fått medicin mot detta. Det är inte utan anledning man tänker tillbaka på tiden i vintras och undrar `` ska det börja nu igen ``

Hans mamma och mormor kom på besök på eftermiddagen. Givetvis fick han sin önskekost uppfylld och vi gick och åt på hans favoritrestaurang Österns Pärla. Dem blir alltid lika glada när han kommer och vet direkt vad han vill ha. Nog trodde vi att han ville vara hemma från skolan idag måndag, men icke sa nicke, han ville till skolan direkt och inte missa något. Det är inte utan anledning man blir glad och stolt över hans kämpaanda för att bli frisk. I lördags morse satt han och letade på blocket efter ett akvarium och så småningom hittade han ett inte långt ifrån rydebäck. Så efter maten på Österns Pärla åkte vi och köpte ett akvarium. Hans kommentar var `` man blir så glad av titta på fiskar, man undrar vad dem tänker.

Kör på William, du är bäst

Pappa

Nu har det så gått ett par veckor sedan skolan började igen och det är är med glädje både jag och Williams mamma gläds och skrattar åt hans framgångar.
I måndags började han med nya cellgifter igen och dem gör verkligen sin nytta mot tumören. I samma stund vi är där vill han även visa att han kan småspringa och klarar detta galant fram och tillbaka i korridoren. Detta var något han skulle göra först i November men det gör han redan nu.
Efter skolan varje dag får han hjälp av Jacob , hans personliga assistent med att åka iväg på Megamusik ( musikgymnasiet) med att spela trummor och keybord. Jacob hat själv gått där och är synnerligen duktig på trummor, sång och syn. Så förmodligen kommer dem att spela in Rudolf med Röda mulen i punk och rockversion om jag nu känner dem rätt.

Tyvärr är sommaren nu slut och dem sista kräftorna åts i helgen med god aptit av William och Emilia, rätts så bekvämt att slippa skala och bara äta kräftorna tycker han.
Vi kämpar på och tar dagen som den kommer utan stress, bara lugn och ro. Nu är det hundra 100 % focus på att få William frisk igen och det får ingen runt omkring hindra.

Fortsatt trevlig brittsommar
Pappa Tommy o William

Nu var det så äntligen dags för William att få börja 4:e klass igen. Det som vi inte skulle trodde skulle vara möjligt igen efter den frånvaron han hade under vårterminen. Men ett stort tack till Yvonne ( studierektorn ) och Jessica ( hans lärare ) som har hjälp till så att allt ska vara så bra som möjligt för William. 2 Personer med varmt hjärta som har tid att lyssna och verkligen förstår dem behov som både vi föräldrar och William behöver.
Själv kände jag mig rätt så sliten och åkte ner till Mallorca i fyra dagar och bara kopplade av och samlade krafter inför hösten. För man fick ju inte mycket sol hemma.
Passade på att träffa en Mexicansk medicinman som hjälper till att utrota tumören (man kan ju alltid hoppas) men kul var han.
Hemma igen på tisdag kväll igen. 
William har nu fått sina böcker och dem ska kläs in och göras fina.
Lördag kväll är vi bjudna på förhansvisningen av Wallmans salonger nya show här i helsingborg. En helkväll med god mat , dans och underhållning. ( tack Agneta o Jonas) för denna kväll även om William blev lite trött men kul var det.
Nu är det ny vecka och och snart så får William en personlig assisten som kommer att hämta honom på skolan och ta med han på olika aktiviteter när vi jobbar, för trotts allt är det ju inte gratis att leva. Såsom vissa myndigheter tycks tro. Mne nog om det, det viktigaste just nu är Williams fightingspirit  for the life.

Kör på William, du ska småspringa i November igen som du sagt.

Pappa