Senast Skrivet

Slumpa en blogg
Williams tuffa kamp tillbaka
Williams kamp efter ett tråkigt besked. William är 10 år och bor i Rydebäck söder om Helsingborg. En tumör förändrar hela hans framtid. Mycket handlar om Williams pappa och sökandet efter en lösning. S

Williams Kamp är över, William har nu somnat in.

Den 1 September somnade William stilla in i hemmet hos oss.

Tack alla ni som varit med oss och hjälpt oss i sökandet efter en lösning på hans tumör.  För den varma medkänsla och omtanke.

Sedan den 21 November 2006 då William blev sjuk har vi under hela denna tiden varit med om en pojke som kämpat mot alla odds, en kille som aldrig fällt en tår utan alltid varit på gott humör och varit med om så mycket underbart. William delade med sig av sig själv och tänkte mer på andra än sig själv. Mycket underbart har han gett oss och det är så vi vill minnas honom.  Som den läromästare för livet han var.

Vi ska minnas William som kämparnas konung och kung över ängarna.

Mamma o  Pappa

198 kommentarer
Mia
2 september 2008, kl 13:14
Så sorgligt. Vila i frid lille William. Styrkekramar till mor och far från en okänd bloggläsare
2 september 2008, kl 13:15
Han var en sann kämpe!

Vila i frid William.

Många tankar till er anhöriga! Det finns inga ord att skriva som inte känns fel men ändå vill jag skriva något.
Islandsmamman
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/24634
2 september 2008, kl 13:17
Kram till er alla - så lite nytta som det nu gör...
2 september 2008, kl 13:18
Vilken kamp ni har genomlidit...

Mina tankar går till er.
Ingrid
2 september 2008, kl 13:19
Jag fick nyheten i förmiddags då min son ringde mig på jobbet och berättade. Jag har svårt för att jobba och tankarna finns hos er hela tiden. William har verkligen varit en kämpe. Försök hålla den kraften inom er. Skänker också en speciell tanke till Emilia. Hon behöver er mer än någonsin nu. Skall tända ett ljus för William ikväll. Han ser oss säkert.
2 september 2008, kl 13:22
Kramar om..

Mina tankar går till er idag..

Rest in peace.
2 september 2008, kl 13:23
Sänder en kram. Tänker på er.
Margareth Osju
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/19885
2 september 2008, kl 13:31

Må han vila i frid. Där han finns nu finns ingen smärta eller trötthet. Han var en stor hjälte i den lilla kroppen.

Mina tankar går till er.

Margareth
2 september 2008, kl 13:32
Tänker på er o beklagar er stora sorg!
2 september 2008, kl 13:35
Varma kramar och beröm för ert mod.

/K
2 september 2008, kl 13:38
Kramar till er alla!
Monica
min blogg http://familjenmathiesen.se
2 september 2008, kl 13:39
Nej, vad ledsen jag blir!! Hade faktiskt en (kanske naiv) tro på att han skulle fixa det. Usch, är verkligen ledsen!!

En stor kram till hela hans familj!! Ni finns i mina tankar...

(har läst bloggen ändå från början men inte kommenterat så flitigt)
2 september 2008, kl 13:42
Skickar varma tankar o beklagar er sorg. *kram*
2 september 2008, kl 13:43
Det gör ont att läsa, vila i frid William.
Anti-tanten
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/7314
2 september 2008, kl 13:47
Har inga ord som passar i er sorg. Har bara tankar och dom sänder jag till er.

Williams ljus kommer att fortsätta lysa här hos mig. För tid och evighet. För kampen han förde. För hans mod och livsglädje. För William....

Kram

/Anti-tanten
Sofia
2 september 2008, kl 13:48
Mina tankar går till er och familjen. Vilken kämpe William var!
Ida
2 september 2008, kl 13:57
William vi syns i Nangijala.
Barbamama
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/3207
2 september 2008, kl 13:58
Tänder ett ljus för William på min blogg.

Ni finns i mina tankar och hjärta.

kramar

Annelie
2 september 2008, kl 14:01
finner inga ord! beklagar er stora sorg!!
Lotta H
2 september 2008, kl 14:03
Beklagar sorgen. Ord är otillräckliga men jag skickar mina varmaste tankar till er och den tappre kämpen William.
Kerstin
2 september 2008, kl 14:06
Jag beklagar er stora, stora förlust av er djupt älskade William. Mina tankar finns hos er.
Mumlans Ränder
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/7893
2 september 2008, kl 14:14
Jag har följt bloggen i tysnad och hoppats så att det skulle gå bra.

Mitt hjärta går sönder.. Jag hoppas ni finner styrka att gå vidare..

*varm kram*
Carola Thorstensson
2 september 2008, kl 14:15
Hej Tommy!

Tack för ditt SMS igår! Jag känner mig oerhört priviligerad som har fått följa er genom det här även om det har varit en jobbig resa. Jag är så glad över att jag fått tillfälle att lära känna er och kommer bära med mig minnet av er och er kämpaglöd för all framtid. Jag hoppas att du kommer finna styrka i allt det William inneburit, hans underbara omtanke om andra och all glädje som han spred omkring sig, alla hyss och allt bus som han gjorde med glimten i ögat. Han var oerhört tapper in i det sista och kämpade och verkade så mån om att ni skulle ha det bra.

Krama om Emilia lite extra, det behöver hon!!

VI hörs!

Kramiz
Anna Holgersson
min blogg http://gustav.avalonet.net
2 september 2008, kl 14:16
Ord till tröst saknas för det finns ingen tröst! Vi har sett flaggan på halv stång idag hemma i Rydebäck och vi förstod direkt vad som hänt. William har det bra däruppe bland alla de andra änglabarnen det är jag säker på. Usch det är så fel när ett litet barn måste sätta livet till. Ta hand om er och inte minst lilla Emilia!

Stor kram från Anna Mattias Gustav Emil och Ellen Holgersson
Niclas Magnusson
2 september 2008, kl 14:17
Vila i frid William, vi kommer sakna dig i klassen. Kram Niclas Magnusson
2 september 2008, kl 14:17
Men vad han och ni har kämpat väl!

Värme och kärlek till er!
2 september 2008, kl 14:17
Jag beklagar den stora sorg ni nu måste genomleva. Orden fattas...
2 september 2008, kl 14:18
William, kämparnas konung, vi ses i Nangijala!!
2 september 2008, kl 14:21
Vila i frid Williamkämpe!!!!!!!
2 september 2008, kl 14:22
Beklagar er sorg.

/M
havsörnen
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/22365
2 september 2008, kl 14:26
Orden fastnar. Liksom William kämpade måste nu Ni kämpa, förlora inte varandra i sorgen utan dela den.

En varm kram!
2 september 2008, kl 14:42
Jag beklagar verkligen! Mina tankar och medkänsla finns hos er.

Varma kramar
2 september 2008, kl 14:44
Varm kram till er alla.
2 september 2008, kl 14:45
Åh vad tråkigt att läsa. har följt er kamp ända från början, vilken tapper liten kille han var.

Vila i frid!

Kram till er båda.
ylva
2 september 2008, kl 15:12
Fly fly little wing, fly were only angels sing, fly beyond imagining, until we meet again.

Vila i frid William.
Jennie
2 september 2008, kl 15:16
Tack för att vi fått följa William och hans sista äventyr. Jag har lärt mig av hans tapperhet!

Varma kramar
2 september 2008, kl 15:23
Finns inga ord men en stor kram ..Monica
Klasskamraterna Louise & Hannah :D
2 september 2008, kl 15:29
Han var så snäll :D

vi hade en minnesstund idag i skolan .

Vila i frid William
Nallil
2 september 2008, kl 15:34
Sänder en stor kram och tankar till er..tänder ljuset och tänker på William!

KRAM KRAM NALLIL
Blomsterflickan
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/2452
2 september 2008, kl 15:50
Bara krama och håll om varandra!

Tänker på er!

Styrkekramar
2 september 2008, kl 15:59
Vilken kamp ni har genomgått!

Kan inte komma på vad jag skall säga!

Ha det bäst där du är William!

Varma mjuka kramar till resten av familjen!
LillaJag.
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/19851
2 september 2008, kl 16:00
Läser med en klump i halsen.

Ni starka människor, vad ni har gått igenom och vad william har genomlidit under lång tid.

Sänder en dags lång tanke och en stor kram
2 september 2008, kl 16:13
Beklagar sorgen
2 september 2008, kl 16:13
Han blir en fin och bra ängel.

Skickar positiva tankar!

Ta väl hand om er.

Kram
2 september 2008, kl 16:19
Kram.
Carin Berggren
min blogg http://hybrisvarning.blogspot.com
2 september 2008, kl 17:03
Cyberkramar till er alla. William hade en fantastisk omgivning och var en fantastisk pojke efter vad jag har förstått här på bloggen.Himlen får en härlig ängalunge.
Maria i Vagnhärad
2 september 2008, kl 17:22
Jag beklagar att en till hjälte har blivit en ängel. Så hemskt, så sorgligt.

Kramar till familjen.
Caroline
2 september 2008, kl 18:27
Ni är underbara och jag är så glad för att ha fått följa Er under denna tid.

Jag tror på det underbara och det goda i livet ännu mer nu när jag lärt känna Er båda på denna resa ni gjort.

Kramar

Caroline
Doris
2 september 2008, kl 18:41
Sov gott ..Älskade lilla William..Du lille store kämpe..

Tänker på er och sänder en MASSA styrkekramar till er andra..
Mia
2 september 2008, kl 18:51
Med tårar i ögonen sänder jag er de varmaste tankar.

Varma kramar från en okänd läsare.
Din klasskompis Louise H
2 september 2008, kl 19:15
Jag önskar dig all lycka på färden. Vila i frid William!
Kerstin
2 september 2008, kl 19:41
Kampen är över och vi är många som har följt den på håll. Vi har hoppats på under hela tiden, det blev inte som vi ville. Vi får trösta oss med att William slipper lida mer och han kommer säkert att få det bra tillsammans med alla andra Änglabarn. Han är inte ensam.

Ni har tagit så väl hand om honom och gett honom så mycket.

Styrka till er i tomheten som har drabbat er nu.

kram från en medmänniska
Petra
2 september 2008, kl 19:49
Ikväll brinner ett ljus i fönstret för kämpen William. Vila i frid du tappre lille kille!

Vi ses i nangijala!
Tina i Västervik
min blogg http://ambulansbarnmorskan.blogspot.com
2 september 2008, kl 20:00
Kära vänner... *kramar om*

Innan jag klickade på er hemsida idag fick jag en känsla av att det var över...När jag sen såg att det var så skrek jag NEJ rakt ut *förtvivlan*. Med bara en mammas och pappas förtvivlan kan jag bara föreställa mig vilken oerhörd smärta det är för er. Trots att William kämpat tappert så har han det bra nu i Nangijala....

Tommy, genom att ha delat med dig av glädje och sorg här hoppas jag att du har funnit lite tröst i att få skriva av dig dina tankar. Modigt gjort av dig. Vi är många som följt er/din blogg. Skänker dig och familjen mina/våra tankar till er i er svåra stund. Jag är glad att läsa att kämpen fick somna in hemma i trygghet!!

Massor av kramar Tina i Västervik
Tant Brun
min blogg http://auntiebrown.blogsome.com
2 september 2008, kl 20:39
Aldrig har jag följt en sån kämpe.

Vila i frid.

Och ni som stannar kvar en stund till är också kämpar, ta hand om er.
2 september 2008, kl 21:10
Kram.

Jag beklagar er sorg.
Marilyn M
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/17189
2 september 2008, kl 21:12
Varma tankar till er alla och beklagar er stora sorg över er vackre pojk!
Leo Beata
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/3659
2 september 2008, kl 21:14
Sorgligt!
2 september 2008, kl 21:15
Kram och värme
TheHustru
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/7289
2 september 2008, kl 21:16
Mina ögon tårades direkt jag såg rubriken och nu sitter jag här och gråter.

Tack William för att vi fick lära känna dig här på bloggen. Mina tankar är med dig och din familj.

Hälsa Jonathan och Lillebror i Nangijala.

Kram
Anette Jernström
min blogg http://www.anettejernstrom,se
2 september 2008, kl 21:18
Catharina och Tommy, jag har inte ord. Tårarna rinner och ni finns i mina tankar. Hur har Emilia det, lilla gumman...Ni har haft det tufft på många sätt allihop, och tiden som kommer är troligen tung och svår, men William har det bra där han är nu, det är jag säker på. En sak som gör mig varm i hjärtat är att ni hade den sista tiden tillsammans alla fyra, och det var nog den bästa gåva William kunde få. Jag kunde inte hejda tårarna när det sista inlägget var undertecknat "Mamma o Pappa". Vi skänker er all världens ljus denna mörka dag. Ta hand om er. Kram Anette Jernström m. fam
PR
2 september 2008, kl 21:28
William, trots att du inte klarade det, så tror jag att alla kan vara överrens om att du ändå klarade det. Du har de senaste 20 månaderna fått uppleva mer än de flesta får uppleva på 200 månader. Vi är alla stolta.// Din bror Philip
Lisbeth T
2 september 2008, kl 21:50
Tänker på er och beklagar sorgen. Är tacksam för den tid jag fick lära känna William , en underbar liten kämpe.

Ni har verkligen tagit vara på tiden ni fick tillsammans och påvisat för oss andra som följt denna blogg, vad livet egentligen handlar om.

William finns kvar i våra hjärtan för alltid.
Jasmine
2 september 2008, kl 21:55
Älskade vänner.

Det svider i mitt hjärta att läsa om ert öde. Samtidigt beundrar jag dig Tommy som kan skriva och orkar skriva på det sätt du gör. Du fångar varje kvinnas hjärta på det sätt du skriver och är ett föredömme för alla män som som tar hand om sin familj och barn på det viset du gör.

Du är en fantastisk man, men din son är underbar som orkat göra sin resa.

Kramar

Jasmine, från Varberg
2 september 2008, kl 21:57
Vad jätte jätte sorgligt !!! KRAM
2 september 2008, kl 22:32
Vill börja med och sända tusen miljoner styrkekramar till er mitt i denna enorma sorg. Jag beklagar sorgen ifrån djupet av mitt hjärta och det gör ont i mig och tänka på att William inte finns mer men att vakar över er som den underbara skyddsängel han nu är. Ta hand om er o kämpa genom sorgen tillsammans. William, kämparnas konung, du kommer alltid o finns hos oss...

I våra hjärtan för alltid
2 september 2008, kl 23:09
Mina ögon fylls av tårar och det svider i mitt hjärta - jag känner sorgen...

Det är som om jag kände dig som en god vän...kanske det också är så då jag fått förmånen att följa din kamp via bloggen...

Sov så gott du store kämpe...

Mina tankar till alla dina nära och kära

Besökarens Öga/Miragen
2 september 2008, kl 23:13
Jag beklagar er sorg,

varma kramar och tankar från mig
MustaVeri
min blogg http://mentalabuse.blogg.se
2 september 2008, kl 23:16
Rest In Peace
2 september 2008, kl 23:36
Sorgligt... kämpa på i konungens tecken!
sthlmscilla
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/19999
2 september 2008, kl 23:40
Vad ska jag säga....beklagar sorgen låter så fjuttigt i er stora sorg.

Ni har haft en liten kille på besök i 10 år och lärt känna honom som den fantastiske lille son han var. Nu har han rest vidare till sitt eget lilla moln och tittar ner på er med stolthet och vill att ni ska glädjas åt de 10 åren han var hos er, minnas/se alla hans upptåg, minnas hans skratt och hans glada humör, istället för att vara ledsna över att han nu rest vidare.

Kram
2 september 2008, kl 23:44
Många kramar till er alla från mig.
2 september 2008, kl 23:49
Mina tankar går till er, vila i frid William. kramar
2 september 2008, kl 23:51
Det här var något jag och många andra, hade hoppats att vi inte skulle få läsa.

Det är med tårar jag inser att det har hänt.

Det finns inga ord som kan förändra något, men jag hoppas att omtanken kan värma något.

Vila i frid William.

Kramar och omtanke till familjen
Louise
2 september 2008, kl 23:54
Sov Gott William, vilken kämpe du var!

Mina tankar finns hos Williams nära och kära, ta hand om varandra
Eugenia
3 september 2008, kl 00:15
Jag vet att du sover inte. Jag också.Jag skulle vilja ringa men jag känner att det kanske bli fel.

Det gör ond,det finns inte ordet,som kan beskriva det stort sorg, tankarna är bara på er. Förlåt Tommy, förlåt William!!!!jag har lärt mig.Ni är underbara. jag har minnen kvar.Ljuset briner.

Tack för att jag fick träffa er i mitt liv.
Biggan
3 september 2008, kl 02:45
Jag blev väldigt ledsen av att läsa detta. Mina allra varmaste tankar går till er. Ta väl hand om er hela familjen.
Syster Yster 2
3 september 2008, kl 06:18
Till familjen!

Så svårt det är att i ord säga vad man i hjärtat tänker.

Ljuset brinner för ALLTID och kommer aldrig att slockna.

William, vi ses i Nangijala.

Till resten av familjen: Tag hand om varandra och krama varandra. Tänk på vilken fin liten kille ni har haft förmånen att ta hand om.

Tårarna rinner......

Styrkekramar
barbakvinna
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/961
3 september 2008, kl 07:36
Blir så ledsen för eran skull... Orden fattas.

kram anki
3 september 2008, kl 07:43
Vet verkligen inte vad jag ska skriva, men jag är verkligen ledsen för er skull...

Är bara så glad att NI fick en fin och lärorik tid med honom!

*kramar om*
3 september 2008, kl 07:52
Jag beklagar verkligen och sänder mina varma tankar till er.
Anette
min blogg http://nenne68.blogg.se
3 september 2008, kl 08:36
Kramar om er alla.
Mojan
3 september 2008, kl 09:29
Kära Tommy med familj!

Många varma tankar går till er.

Låt oss alla minnas lille Williams glädje och tack för att vi har fått följa honom under hans svåra kamp.

Alla som läser denna blogg, tänd ett ljus för William och hans familj. Vi får glädjas över att William hade ett roligt, om än jobbigt, år med stort engagemang av föräldrar och vänner.

Tommy, vill ge dig en stor kram.

Det blir ett otroligt stort tomrum, men en liten ängel tittar numera ner på oss. Vi minns honom med glädje.

Inger
Mia
3 september 2008, kl 10:28
Jag är så ledsen för er skull.

Jag är så imponerad över William och över att ni kunnat göra så mycket av de sista två åren - två guldår!

Jag har fått en påminnelse om att vi har våra kära till låns, och att aldrig, aldrig tänka "senare har jag tid". Det är nu vi ska njuta av varandra, alltid nu.

Sedan kan vi också njuta - av minnena, så vackra, sorgliga, lyckliga, fina.

Jag önskar så att ni hade fått ha William kvar, men nu när han farit vidare önskar jag både honom och er allt gott.

Tack för allt ni gett mig.

Kram Mia, okänd bloggläsare som följt er längs hela vägen
Stefan
3 september 2008, kl 10:36
Tänder ett ljus, tänker på Er alla!

Har följt Er kamp sen bloggen startade.

Ni är så starka!
Cat
3 september 2008, kl 10:39
Så oerhört ledsamt och vilken tomhet.

Finns inga ord....

Mina tankar är hos er.
Mia & Martin
3 september 2008, kl 11:13
Vi tänker på och känner med er. Det var så tungt att se flaggan på halv stång vid skolan igår och jag förstod direkt vad som hänt. Ni har varit fantastiska som ni kämpat tillsammans under denna svåra tid. Mycket man tagit för givet är man nu oändligt tacksam för. Tack för att ni lärt oss ta vara på dagen. Själv kommer jag alltid att höra Williams skratt från hans trädkoja högt uppe bland löven.

Kram Mia o Martin i 132:an
Therése
3 september 2008, kl 11:20
Sov gott - lille kämpe!
Jessica
3 september 2008, kl 12:53
Beklagar verkligen sorgen. Jag har aldrig träffat William, men känns nästan som om man lärt känna honom här genom bloggen. Det gör verkligen ont att läsa att han somnat.
3 september 2008, kl 13:01
En dikt till Er...vet inte vem som diktat den men den är så Tröstande Vacker...Kramar Om !!!

NÄR JAG ÄR DÖD ÄR JAG ALLS INTE BORTA

FAST MIN KROPP BLIVIT ASKA MIN VÄN

TY MED ALLTING SOM SUSAR OCH SJUNGER

SKA JAG KOMMA TILLBAKA IGEN

GENOM FÅGLARNAS KVITTER I TRÄDEN

GENOM FJÄRILARS FLADDRANDE SLAG

GENOM FLINGORNAS DANS PÅ DIN RUTA

SKA JAG GE DIG EN HÄLSNING VAR DAG

OCH NÄR BJÖRKLÖVEN SPRICKER OM VÅREN

OCH DU KÄNNER EN VARMARE VIND

SKA DU ANA MIN SJÄLS ODÖDLIGHET

NÄR JAG DUNLÄTT KYSSER DIN KIND

OCH DÅ VET DU ....JAG ÄR INTE BORTA

NEJ MER NÄRA ÄN DU KAN FÖRSTÅ

GENOM ALLTING SOM SUSAR OCH SJUNGER

SKA MIN HÄLSNING MED KÄRLEK DIG NÅ.
3 september 2008, kl 13:08
Nu blev allting annorluna.

Vilken blogg.

Ingen annan har väckt så starka känslor inom mig, som ni har gjort här inne. Tänker på er massor och på William allra mest.

Ni är underbara!!
Åsa Nilsson
min blogg http://www.markgonzo.com
3 september 2008, kl 16:29
Så ledsen att höra. Våra tankar är med er. mvh Åsa med familj
Lotta
3 september 2008, kl 17:00
Sorgligt, ofattbart, finns inte ord. Kramar om
Martin
3 september 2008, kl 17:29
Otroligt ledsamt och jag beklagar sorgen djupt.

Vila i frid William o sänder en stor tanke till mamma och pappa
anna
3 september 2008, kl 17:54
gråter när jag läser detta ...ja vad är meningen

kram
3 september 2008, kl 18:04
Känner med er kamp och er förlust.

Så ledsen å era vägnar./guncai
3 september 2008, kl 18:07
Känner med Er i Er sorg och förlust, talar av egen erfarenhet när det är att mista ett älskat barn.

Tänder ett ljus nu för William och låter mina tankar finnas hos Er.

Varma kramar
3 september 2008, kl 18:11
Vila i frid William.

Kramar till Er*

@->->--
3 september 2008, kl 18:15

När jag dör är jag alls inte borta, fast min kropp blivit till aska min vän.

Ty med allting som susar och sjunger,

Skall jag komma tillbaka igen.

Genom fåglarnas kvitter i träden, genom fjärilarnas fladdrande slag, genom flingornas dans på din ruta skall jag ge dig en hälsning var dag.

Och när björklöven spricker om våren och du känner en varmare vind, skall du ana min själs odödlighet, när jag dunlätt kysser din kind.

Och då vet du att jag inte är borta, nej mer nära än du kan förstå

Genom allting som susar och sjunger, ska min hälsning med kärlek dig nå.

Författare okänd.
Erica
3 september 2008, kl 19:19
Ha det så bra bland molnen William. Tror att du är en av de större människorna som vandrat på denna jord. Nu ska du bara må bra och vaka över dom du älskar.

Varma kramar till er i er sorg.
Jag finns
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/25443
3 september 2008, kl 19:28
Jag är inte död

Jag har bara slutat andas,luften som vi delat, ett helt liv.

När andetagen slutar är det alltid för tidigt, men det är bara början, på minnen, av mig.

Sörj inte döden, sörj längtan.

Din längtan är större än döden, konstigt, eller hur!

Döden är inte konstig, den är van, med att ta emot, liv.

Le nu, mot mig, dig, din spegel, och minnen kommer....

Minnen av glädje, inte av sorg, minnen av mig.

Jag är inte död

Jag har bara slutat andas

Detta är en dikt som jag skrev när en vän till mig gick bort. Den hjälpte mig en del.

Mina tankar finns hos er, och hos William.

"Jag finns"
Fredrik O
3 september 2008, kl 20:53
Tommy, du har visat en beundransvärd styrka under denna svåra tid. Mina tankar är med dig.
3 september 2008, kl 21:59
Det finns ett liv efter döden. Det finns ett hopp och vi är inte ensamma. De döda är inte utplånade, borta för alltid. William finns, inte bara i era minnen av honom, utan han finns även bortom era minnen. Hans fanns i Guds fantasi innan han kom till jorden och till er, och nu finns han i gott förvar.

Så, även om det är sorgens tid för er nu, glöm inte hoppet. Det kan bära er genom de dagar som kommer. Det kommer att gå att ta sig igenom de kommande tiderna och stunderna.
Lögnaren
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/16626
3 september 2008, kl 22:16
Barn får inte dö! Jag är så ledsen för er skull. Stor kram. Vila i frid William.
3 september 2008, kl 23:06
Alla tankar till er....

Han finns med er..

Med vänliga hälsningar Mingla
Ulrika Färemo
min blogg http://hem.passagen.se/dummapricken
4 september 2008, kl 00:53
Sitter och söker efter ord, men hittar inga... Finns inga ord till tröst när ett älskat barn reser vidare. Men mina varmaste tankar finns just nu hos er i Williams familj.

Vila i frid, kämparen William!

önskar /Ulrika (mamma till Matilda 98-07)
M
4 september 2008, kl 02:52
Usch så tråkigt. Har följt bloggen länge, men aldrig kommenterat vad jag kan minnas, men nu kan jag inte låta bli. Trodde faktiskt att William skulle klara av det när han blev bättre, men det är visst inte meningen att alla ska få leva ett långt liv, tyvärr...

Vila i frid William.

Ta hand om varandra. Kram.
4 september 2008, kl 08:43
Sänder en tanke till er anhöriga främst då mamma o pappa , ni har verkligen gjort mycket för William under hans sjukdomstid som kommer att bli glada minnen en dag för er och som gjort att han haft det bra fast han varit så sjuk .

Kramar

Lotti
Sara
4 september 2008, kl 09:02
Sänder en tanke, vila i frid William!
anonym
4 september 2008, kl 09:59
Beklagar att kämparnas konung William har lämnat oss för en annan plats. Du Tommy och hans mamma har varit fantastiska på denna resa ni gjort med honom, dykt med delfiner, åkt luftballong, tittat på späckhuggare, träffat Henke , ja listan kan göras lång. Men han har fört Er båda och Emilia närmare varandra igen och det glädjer mig.

Jag träffade William några gånger och han satte sina sköna o vackra kommentarer med underbara intryck.

Det är med sorg jag säger farväl till honom.

Mitt varma deltagande

Melissa
4 september 2008, kl 10:40
Vad kan man mer ge sitt barn än det ni givit?

Vad kan ett barn mer ge?

Håll om varann för William finns för alltid mitt i den kärlek och värme ni ger.

Många, många kramar från mig och bröderna bus.
4 september 2008, kl 11:18
Så oerhört ledsamt. Jag har följt er på avstånd då jag drabbades själv av cancer i december 2006. Mina tankar till er. William harblivit väl emottagen i himlen av bröder och systrar som tidgare vandrat den vägen.

många styrkekramar

Effie
Marianne
4 september 2008, kl 11:42
Tack för att ni delat med er av det roliga och underbara (t.ex. delfinerna)som ni gjort tillsammans med William och Emilia men också för det som är och har varit tungt, oron och kampen mot sjukdomen.

William har familj och vänner som haft modet att finnas nära honom hela tiden. Som gett honom trygghet och visshet om att aldrig behöva lämnas ensam vad än som kunde hända.

En stor liten människa har gått ur tiden men lämnat kvar sin livsvisdom till oss andra.

I mina tankar är jag med er.
Julia&Felix m fam..
4 september 2008, kl 11:53
Vi kommer att sakna dig William. Och vi är så ledsna,hoppas att du träffar vår mormor och mammas lillasyster i himlen,för det har vi aldrig fått göra.. Det var jättejobbigt i skolan när fröknarna sa att du hade åkt till änglarna.Till din mamma&pappa&emillia:efter regn kommer solsken.
Moccha
4 september 2008, kl 14:49
Sänder en tanke och en stor kram till er som mist ert lilla solsken och store kämpe.

Har tyst följt er gemensamma kamp på bloggen under lång tid och hoppats på ett mirakel för William. Nu när jag kom tillbaka från en resa läser jag att det är för sent för mirakel... En bamsekram med styrka, mod och värme skickar jag till er alla.
Josefines änglamamma
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/12420
4 september 2008, kl 16:35
Vilken kämpe till son. Gråter o lider såå med er och jag tänker på er i den kamp ni har framför er. Dela på sorgen så att inte sorgen delar på er. Ta hand om varandra, William har det bra. Kramar från Jossans ängla mamma.
Busan
4 september 2008, kl 17:06
Sov gott William

Vi ses i Nangijala

Tusen kramar från Veronica i Halmstad
Monica
4 september 2008, kl 18:39
Har följt er blogg under hela tiden och skrattat och känt hopp med er. Nu gråter jag med er och man kan inte ens föreställa sig sorgen ni känner. Ta hand om varandra.
saccenach
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/11592
5 september 2008, kl 10:48
Kämparnas konung har kämpat färdigt. Han verkade vara en härlig kille med glimten i ögat och det är med sorg jag läser att han förlorade kampen.

Tack för att vi fick vara med på resan.

Kramar och tankar till er alla!
5 september 2008, kl 10:52
Beklagar verkligen sorgen!

Många kramar.
5 september 2008, kl 11:04
Så sorgligt...

Tröst kramar till er för att ni har kämpat så tappert.

*K*
5 september 2008, kl 11:15
Sänder kramar och omtankar i massor.
Mojan
5 september 2008, kl 13:49
Kära Tommy!

Det har gått några dagar sedan allas vår kämpe tyvärr inte orkade längre och var tvungen att lämna detta livet. Nu har ni har givetvis fullt upp med allt som skall ordnas. Kanske bra i och för sig, för nu är det ni, som måste kämpa för att kunna hitta ert "nya liv". Det tar tid, men det går. Det vet vi alla. Williams styrka kom från er och den går tillbaks till er nu. Vi är många som hoppas, att du inte stänger ner bloggen. Vi hoppas att vi kan vara till stöd för dig genom att växla några meningar då och då. Alla behöver vi varandra. Ni har Emilia, som behöver sin mamma o pappa mer än någonsin, just nu. Ta varandras händer, Emilia, mamma och pappa.

Krama om varandra,

Livet går vidare, det vet vi!

Kram Inger
Ulrica Jönsson
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/12016
5 september 2008, kl 14:43
*styrkekramar*

Tack för att man fick följa med på Williams resa.
Henrik
5 september 2008, kl 14:53
Sänder mina varmaste tankar till er..

kram (en som följt med hela vägen)
Josefine
min blogg http://www.josephines.blogg.se
5 september 2008, kl 17:01
jag bara sitter och gråter framför datorn. men jag försöker tänka som när michele dog. nu vann äntligen william över tumören. nu är tumören död och williams själ får en chans att leva ett friskt liv utan den där hemska tumören.

jag lider med er. något så fruktansvärt mycket.

kramar
5 september 2008, kl 19:48
Varmaste kramar till er!

William var en riktig kamparkille!
kyrksyster
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/13059
5 september 2008, kl 20:02
Inga ord hjälper just nu... Men jag stannar upp en stund och delar er sorg...
Suss
5 september 2008, kl 22:03
Det är svårt att finna de rätta orden, men tanken finns där och det är skönt att se hur mycket värme det finns hos alla som är inne på bloggen, trots det hårda klimat ute i världen idag. Tänk vad många vi är här som läser bloggen som inte känner varandra men ändå bryr sig om varandra.

William var en mästare på att tänka på andra...och även här på bloggen lyser det igenom!

Varm kram till dig Tommy och familjen

suss
Pysan totalt oinloggad
min blogg http://pysan.wordpress.com/
6 september 2008, kl 12:38
Mina killar.. ni är fantastiska.. och det är ni fortfarande.. du Tommy här på jorden och William där på den andra sidan..

En tår faller och jag har inte orden som ska vara tröst.. men jag tänker på er.. och alla andra som stod den här kämpen nära..

Jag tackar dig Tommy för att vi har fått följa er kamp tillsammans..

Kram Pys

Ps. Du vet vart jag finns..
anonym
6 september 2008, kl 18:23
Vila i frid, William.
6 september 2008, kl 21:04
Tänk att en så liten kille, en sån liten kämpe, väcker så starka känslor hos mig. Har också varit en som följt kampen på avstånd.

William, vi ses i Nangijala!

E
Anonymian
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/23517
6 september 2008, kl 21:08
du kämpade och du vann, ha det lugnt nu William
Linnea
7 september 2008, kl 09:44
Hej,

jag har läst om er gemensamma kamp sedan ert liv påverkades så mycket av Williams sjukdom. Det gör mig så ont om er alla att läsa om det som nu har hänt. Tårarna rinner och man undrar varför något sånt här kan hända. Jag har inga ord till tröst, allting blir för futtigt och tafatt. Men vill ändå skriva en rad här och tala om att jag tänker på er! Visserligen känner vi inte varandra, men jag kommer tänka på er varje dag, länge...

Många kramar

Linnea S

Göteborg
7 september 2008, kl 18:37
Tommy och resten av familjen! Jag har inte varit inne på er blogg på ett tag och när jag idag äntligen återvände hit och läser att Williams kamp nu är över så griper det verkligen tag i mig. Jag tänker på er! Christian och de andra änglarna har tagit emot William i Änglarnas stad.

Varma änglamamme kramar till er.

Pernilla Christians änglamamma
Tonårsmorsa
min blogg http://tonarsmorsa.se
7 september 2008, kl 19:16
Jag är verkligen ledsen för eran skull och jag hoppas att William får frid och ro nu!
Syster Yster
7 september 2008, kl 20:57
Det finns inga ord att ge er. Jag skickar en hel massa, långa, hårda, varma kramar till er alla och en särskild till Emilia!
8 september 2008, kl 08:15
Han är alltid med er! Ni är i mina tankar.

Varma kramar från mig
Jonas
8 september 2008, kl 08:40
Har följt Willimas kamp via bloggen och blev oerhört ledsen när jag igår förstod att det var över. Tänker på er och förstår hur tufft ni har det just nu. Förlorade min bror i cancer för snart ett år sen och vet vad ni går igenom. Ta hand om varandra och glöm inte att kärlek är det enda som verkligen räknas i livet!

Varma hälsningar

Jonas i Glumslöv
Camilla
8 september 2008, kl 11:12
Jag har följt Williams kamp och vill bara skriva en rad och säga att ni kan vara stolta över er modiga son. All min djupaste medkänsla till er.

William, även om jag inte har träffat dig i verkligheten så kommer jag aldrig att glömma dig! Många kramar från Camilla
Susanne
8 september 2008, kl 11:17
Kära Tommy med familj...

Vi är så ledsna för er och våra tankar finns hos er. Sorgen är oändlig och så orättvis. Vi har gråtit och bett och vi har hoppats.

Williams kämpande var en förebild för många. Trots alldeles för få år på jorden, så fick han vara med om mer kärlek och glädje än de flesta människor få vara med om under hela deras liv. Det du gjorde för honom Tommy är värt ALLT! Han kommer att belöna dig och vara med dig från himmelen! Tänk på att han finns fortfarande, men bara inte här nere hos oss, utan på en bättre plats. Där är det helt underbart, och ingen smärta och sorg finns!

Tänk om alla var som du Tommy! Du har stöttat mig trots du haft det jätte tufft själv - du är en sann vän!! Jag finns här för dig dygnet runt det vet du. Ta nu hand om dig och Emilia och försök tänka på att William hade velat det. Han har det bra nu.

Tusen kramar till er från Susanne. Å med familj.
Camilla
8 september 2008, kl 16:37
Har läst din blogg länge, men aldrig kommenterat.

Vill nu bara beklaga eran sorg, men hoppas ni kan glädjas åt alla fina minnen ni fått med Willian.

//Camilla, en okänd men läsare
Annie Hall
8 september 2008, kl 20:23
William skulle ju klara det... Men man kan inte styra sådansa saker... Saknar dig William!!!

Hälsnigar Annie Hall i Williams gamla klass.
Annie Hall
min blogg http://www.freewebs.com/anniehall
8 september 2008, kl 20:27
William har nog det bästa livet med sin själ i himlen... Jag vet att han lever där uppe med Sindy (den hunden dem hade innan).

Många varma kramar från Annie m. Familj.
Annica Hiebsch
8 september 2008, kl 23:06
Jag har följt bloggen över ett år och förundrats över all värme, kärlek och livsglädje. Vi är många härute som berörts av er personliga blogg. William som var en sådan glädjespridare, en spjuver full av humor med sådan styrka i sin kamp. Pappa Tommy med en sådan orubblig målmedvetenhet att finna lösningen på sjukdomen. Vilken fantastisk människa! Vilken tur William hade som fick ha en sådan underbar pappa!

Med varmt deltagande i er ofattbara sorg.

Kram

Annica m fam i Spanien
Annica Hiebsch
8 september 2008, kl 23:09
Jag har följt bloggen över ett år och förundrats över all värme, kärlek och livsglädje. Vi är många härute som berörts av er personliga blogg. William som var en sådan glädjespridare, en spjuver full av humor med sådan styrka i sin kamp. Pappa Tommy med en sådan orubblig målmedvetenhet att finna lösningen på sjukdomen. Vilken fantastisk människa! Vilken tur William hade som fick ha en sådan underbar pappa!

Med varmt deltagande i er ofattbara sorg.

Kram

Annica i Spanien
Tommy Rosberg
9 september 2008, kl 09:38
Tack för din omtanke Annica.

Du med många har gett mig tröst och inspiration för att orka med allt. Vi ska dock inte glömma Williams mamma som även hon gjort ett enormt jobb.

Tack för din omtanke och värme

Tommy
NatureFootstep
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/25515
9 september 2008, kl 09:50
Som en ny bloggare har jag inte kunnat följa bloggen, men jag har själv mist ett barnbarn så jag känner med er.

Jag beklagar sorgen.
9 september 2008, kl 20:35
Beklagar verkligen sorgen.

Han slipper iallafall ha ont och må dåligt nu...men en klen tröst mitt i sorg och saknade.
Mojan
10 september 2008, kl 16:28
Till alla som följt Williams svåra kamp och föräldrarnas oerhörda insatser och ork.på denna blogg.

Fredagen den 19 september kl. 10.30 tar många, många vänner, både kända och okända, farväl av lilla William. Låt oss alla

tända ett ljus och tänka på honom och hans anhöriga i denna svåra stund. Många är vi som har fått vara med, att följa hans vandring från hopp och glädje till mörker och tårar. Många roliga minnen har vi fått av den lille spjuvern, men också många mörka stunder när det har gått utför för honom. Sista resan är på väg. Som tack för att vi fick följa Williams kamp kan vi kanske hjälpa något annat litet barn, genom att ge en liten gåva till barncancerfonden. Det tänker jag göra. Kram från en 5-barns-mamma
Moa
10 september 2008, kl 18:40
Hej

jag har varit inne på Williams blogg lite då och då den senaste månaden, tydligen inte sedan slutet av augusti nu och stannade upp helt när jag läste rubriken. Jag tänker på er. Vila i frid, William
11 september 2008, kl 14:50
Det gör så ont i mig. Har läst Williams blogg en hel del, men nu på de senare månaderna har jag inte varit inne och läst.

Jag tänker på er alla i er stora sorg.

Vet hur smärtsamt det är att förlora sitt barn, är själv en änglamamma....

Mina varmaste tankar o kramar till er alla.

/carla
12 september 2008, kl 07:38
Hej Tommy!

Ja du det gör dom säkert, men jag hoppas att där dom är så behöver dom inte sina rullstolar, dom springer omkring obehindrade, sjukdom o funktionshinder är borta. Min Richard lär nog William en massa bus och berättar roliga historier för honom. Styrkekrama till dig från mig.

Må våra änglar vila i änglars famn utan plågor o besvär,,,//Carla
12 september 2008, kl 11:37
Alla ord blir toma. Det finns inget mer att säga.

Du vet att jag fööljt din blogg redan från starten och att jag stöttat er. Jag fortsätter att stötta. Jag tänker på er i denna svåra stund. I denna stund där orden känns för fattiga. Ta hand om varandra och ta hand om Emilila.

Karolina, alias Humlan, alias Gift i Göteborg
12 september 2008, kl 14:33
Tänker på er. Många varma kramar!
12 september 2008, kl 23:40
Tänker på er .

Läser detta och gråter .

Kram till er alla från Susann Jonnys ängla mamma
J.E
13 september 2008, kl 15:19
Vila i frid William, du är saknad av många!
Barbamama
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/3207
13 september 2008, kl 18:47
tänker på er varje dag
Julia
14 september 2008, kl 00:52
usch, måånga kramar till er i denna sorgliga tid! Jag tänker på er...
15 september 2008, kl 00:13
Beklagar sorgen :(
Sigge Eklund
min blogg http://www.siggeeklund.se
15 september 2008, kl 00:15
Du berörde våra liv. Därför lever du vidare.

Tack William.

Sigge
Pillan
15 september 2008, kl 18:15
Tårarna rinner nedför kinderna på mig...Ta hand om er...Kjam Pillan
Sandra
16 september 2008, kl 10:43
Så oehört sorgligt och tragiskt. Tänker på er. Vila i frid William / Sandra
17 september 2008, kl 13:15
Tänker på er. / Annika
Viktoria
17 september 2008, kl 20:41
Jag beklagar verkligen.

På fredag finns mina tankar hos er.

// Viktoria
Mojan
18 september 2008, kl 18:09
Hej kära Williams mamma, pappa o syskon.

Våra tankar finns hos er. I morgon, med stor sorg i era hjärtan, måste ni ta avsked av er älskade lille William. Men samtidigt måste vi komma ihåg och minnas allt det goda och allt det roliga som William gav er och alla oss andra, som följt hans svåra kamp. Minnas allt roligt han fick vara med om under sin sjukdomstid. Han spred ett stort ljus omkring sig, han har glatt många, många kända och okända, som följt er blogg. Jag tror, att på grund av allt roligt ni hade möjlighet att göra för honom, så fick ni glädjas åt lille William många månader längre, än vad läkarna trodde för 20 mån. sedan.

I morgon kl. 10.30 tänder vi alla ett ljus för William, låter ljuset lysa över Williams minne och tänka på allt gott som denne lille kämpe har gett oss.

Många kramar till er

Inger
19 september 2008, kl 08:47
Tänker på er!!

Tänder ett ljus idag till Williams minne.

Kramiz
19 september 2008, kl 08:49
Tankarna är hos er idag..

/Mingla
Imse Vimse
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/4183
19 september 2008, kl 08:54
Sov i ro, lilla gubben.

Kram till hela familjen.
20 september 2008, kl 17:52
När man läser det här, så är det svårt att finna orden. Har ju själv barn i ungefär samma ålder så det är lätt att tänka sig in i er situation.

Blev i alla fall varm inombords när jag läste en massa gamla inlägg och kände vilken enorm kärlek han omgavs med och att ni verkligen fick varje dag att bli en speciell dag och att han ändå fick ut mer av livet än många som lever ett fullångt liv. Men det är sorgligt när blomknoppar vissnar innan de fått slå ut i full blom...

Skickar en stor kram till er alla!
22 september 2008, kl 19:51
Det finns inga ord som kan beskriva vad jag känner när jag nu gick in på er sida o fick läsa att William nu somnat in.

Tankar till honom o ni i familjen.

Rose-Marie
DagStjärnan
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/24803
22 september 2008, kl 19:55
Hittade precis hit.

Finns inte några ord som kan förklara den smärta ni känner..

Skänker er så mycket styrka jag bara kan.

KRAMAR
Louise B
29 september 2008, kl 11:47
Tänker på hur snabbt livet kan ändras. Ville mest skicka en varm kram!
Kerstin LIndgren
30 september 2008, kl 16:59
Tommy! Fick nyligen höra att din son nu lämnat er. Så tragiskt att han fick ett så kort liv. Livet är så obegripligt.

Sköt om dig!

Kerstin Lindgren
1 oktober 2008, kl 15:17
Tänker på er! Kram!
4 oktober 2008, kl 20:22
Omtankar och böner för Er.

Knytet
Karro
6 oktober 2008, kl 20:02
Jag är så ledsen, jag har följt Williams blogg men aldrig kommenterat, minns inte ens hur jag hittade hit första gången, men jag minns att jag grät den gången. Jag trodde verkligen att tumören skulle försvinna och William skulle bli bra igen.

Vilken kämpe han har varit! Hoppas du har det bra nu William.

Många kramar till mamma, pappa och emilia
Annukka
6 oktober 2008, kl 22:41
Allrafinaste William.. Sov så gott och låt himlen få känna av din glädje, din styrka och din kärlek.

Tack pappa Tommy för att vi fått följa med på er resa. Värme, styrka, glädje och ljus åt dig och din familj.

Stor och varm kram

Annukka
Rose-Marie
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/1233
7 oktober 2008, kl 00:29
Jag har liksom alla andra följt bloggen..och han har verkligen varit en kämpe William.

Det gör mig så ont att han nu lämnat denna sida av världen.

Likafullt är jag övertygad om att han fortfarande är med er dagligen..från andra sidan.

Massor med varma kramar till er.
7 oktober 2008, kl 00:32
RIP William.
Linda Mpili
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/251
11 oktober 2008, kl 09:40
Vila i frid William.

Du är en kämpe!
15 oktober 2008, kl 08:17
Ni har kämpat så mycket ni med, det är stor sorg nu. Tänker på er.
Johnny2bad
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/26593
15 oktober 2008, kl 08:35
Kan inte hejda mig. Det bara forsar. Aj aj aj.
Jeanette
22 oktober 2008, kl 10:20
Vilken vacker pojke,

"Gråt inte över att jag är borta, gläds åt att jag var här"

Tänker på er.
1 november 2008, kl 18:17
Jag läste om William för cirka drygt ett år sedan.

Har själv ett barnbarn som varit svårt sjuk,hon gick igenom många svåra operationer och vi pendlade mellan hopp och förtvivlan, men nu är hon frisk!

William berörde mig verkligen och som sa, att för drygt ett år sedan följde jag hans kamp.

Jag har inte varit inne på min sida sedan sommaren -07, så när jag nu åter öppnade upp min sida, var en av mina första tankar, William...?

Beklagar djupt att William inte längre finns hos er.

Kram
kobben
12 november 2008, kl 19:12
vilken fin kille

känner så starkt med er
13 november 2008, kl 22:08
Mina tankar finns hos er .

Kramar om ....

Kram Susann Jonnys ängla mamma
Syster Yster
min blogg http://kvinnotankar.wordpress.com
15 november 2008, kl 13:41
Hoppas livet lunkar på i en någorlunda normal takt. Skickar er alla en stor hög med styrkekramar.
Eugenia
20 november 2008, kl 15:27
En förälders värsta mardröm, att förlora sitt barn.Man kan tänka tanken , men det är långt från tanke till verklighet.Det gör ond det kan jag förstot.

Tänk Tommy att William skickar dig detta:

Det är tyst,

det är kallt,

det är mörkt.

Tänder ljus för mig

varje kväll.

Plockar fram minnen

av Dig och mig.

Ibland värmer de enormt i ett fruset hjärta.

Ibland flödar tårarna och hjärtat brister.

Dagar passerar då du inte fungerar.

Ett vakum av just ingenting,

ingen luft

inga känslor

inga tårar

bara en oändlig tomhet.

Andra dagar går då minnen av mig får dig att le

får dig att fungera

får dig att kämpa

får dig att längta

efter kärlek

efter ömhet

efter närhet

efter allt det vi hade.

Stunder kommer då jag hör Dig från stranden i en annan del av världen...

Men fram till dess vill jag att Du ska må bra och vara lycklig.

Kämpa Tommy,William skulle vilja se dig lycklig.
Barbamama
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/3207
28 november 2008, kl 08:16
Tack för ditt inlägg hos mig. Du ska veta att ni finns i mina tankar ofta!!

kramar

Annelie
Ulrika
16 december 2008, kl 18:33
Jag kommer ihåg och tänker ofta på "kärlekens bro". Det var en fantastisk skapelse av William.
Fanny
19 december 2008, kl 12:38
Vila i frid. Jag satt och sökte på google när jag kom in på detta. Jag har inte hört talas om det men när jag har läst hur han har haft det och hur allting var så förstår man vilken kämpe han var. Jag är bara tretton år men jag förstår ändå.. Det är synd att han inte kunde överleva den svåra sjukdomen.. Jag önskar all lycka till i himlen.. till kungen! :) som ni skrev.

Till omgivningen runt William! Tänk positivt!
suss
19 december 2008, kl 20:27
Hej Tommy, har inte varit så flitig på att höra av mig, men jag tänker på dig o er, skickar en varm varm kram till er,

suss
Mojan
28 december 2008, kl 12:31
Hej Tommy!

Försöker igen att komma i på din blogg.

Gick inte "igenom" innan jul.

Tände ett ljus. Mina tankar gick till dig och din familj.

Hoppas ni har haft en lugn o fin jul, kunnat tänka tillbaka och prata om alla fina minnen ni har upplevt tillsammasn med er älskade William. Nu går vi mot nytt år och nya mål.

Önskar er allt gott.

Kram Inger
j
10 maj 2009, kl 19:24
Vet att det var ett tag sedan nu, men det är fortfarande lika tråkigt och sorgligt. Jag beundrar ert mod och styrka så enormt. Lycka till med allt och sov gott William.
dina vänner
1 september 2009, kl 11:39
Ett år har nu gått och många har saknat dig William. Vi är många som beundrat ditt mod och din styrka, du gjorde livet så enkelt att förstå med en av dina bästa komentarer.
Vad är problemet
Du var den som hade problem men du visade det aldrig utan gav din mamma o pappa styrka för att att minnas dig för den du var.
Kämparnas konung . William Rosberg

Dina vänner i Rydebäck
imsy
1 september 2009, kl 11:52
Mitt barnbarn har haft cancer. Hon blir inte friskförklarad än på flera år. Läser med sorg om lille William. Nu leker han med änglabarnen bland moln och stjärnor. Beklagar verkligen sorgen!
UU
1 september 2009, kl 12:53
Han e Kung!
Möjigheten att kommentera är avstängd av bloggens ägare

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna