Analogue

TV Licens?
Hur kan man komma och säga att detta är public service? Jag kan hålla med om att de TV och radiosändningar som SVT och SR gör är kostnadsfria för mig att titta på i sig. Men jag tycker det är rent ut sagt förjävligt att jag skall betala en avgift för innehavet av en teknisk produkt. Det är lika mycket sovjetstat som att börja kräva licens för att få inneha en kaffebryggare, damsugare eller någon annan teknisk apparat som är ur en rent bekvämlighetssynpunkt gör livet enklare att leva. Jag antar att pengarna som jag nu betalar in går till SVT och deras strålande inköp av svartvita Italienska lånfilmer från 1965, något som jag med resten av deras outhärdligt urusla utbud förkastar. Låt dem som vill ha barnprogram på Finska, lära sig spela ukelele eller låta sin barn titta på LSD inspirerade tjeckiska dockfilmer betala en avgift, precis som de som vill ha filmkanaler får göra. Låt SVT börja sälja dekoderkort för att financiera sina produktioner, lägg in reklam för att ytterligare bidra till deras urusla utbud!

Jag vill inte betala för rätten att inneha en TV (eller något som kan ta emot en markbunden tv signal, definition från radiotjänst på detta är: TV, Video, dator med TV kort, DVD (inspelningsbar), video kamera med kanalväljare(???WTF Vad är "en kanalväljare"???)), jag vill inte betala för att titta på SVT. Jag vill själv välja vilka tjänster jag vill betala för, inte vara påtvingad en avgift som är helt förlegad i vår teknologiska tid.

Jag vill ha en TV mest för att spela TV spel på, då skall väl de för FN inte komma och tycka att jag skall betala för min rätt att inneha en apparat med "en kanalväljare"?? WTF Stick och brinn radiotjänst!!!

*arg*

Jag finner mig just nu i en väldigt konstig period i mitt liv...

Jag vet inte vad som händer med mig,l jag är deprimerad, ångestladdad, men på samma gång är jag glad och livskraftig. Ja, det beror iof lite på dagsformen...

Jag kan känna mig ensam, fast samtidigt inte.
Jag kan känna behovet av närhet, men om jag (mot förmodan "erbjuds" det så avstår jag)
Jag väljer att inte umgås med folk, även fast jag vill.
Jag vill ha någon att krama, men jag trivs med friheten som singellivet erbjuder

Jag är kluven helt enkelt...?

Eller bara förvirrad... Jag vet inte riktigt vilket!

Något är fel med mig, men jag kan inte säga riktigt vad!
....
/A

Jag vet egentligen inte vad som är problemet, kanske är det stressen, tröttheten, som håller tillbaka kreativiteten. Jag brukade inte ha några större problem med att hitta den där kreativa ådran i mig. Att lyckas med skapandet att verkligen känna mig nöjd med det jag tar mig för med. Nu kan jag sitta i timmar och stirra på skärmen, peta på parametrar, men det blir aldrig något resultat. Har inte motivation, ork eller lust av någon anledning. Kanske är det så att mitt arbete äter upp all kreativitet eftersom jag för det mesta måste vara väldigt kreativ på jobbet?

Ibland önskar jag att jag kunde sadla om, byta till en annan bransch. Tänk vad skönt det vore att till exempel arbeta i butik eller något, så att när man låste upp och gick hem för kvällen så stannade arbetet kvar inom de fyra väggarna... Att jobba med programmering innebär tråkigt nog att man arbetar mestadels med hjärnan, jag har alltid problem som rotar sig djupt i mitt sinne och när det blir kväll/helg/semester så finns de fortfarande där.

Kanske handlar det om hur man förhåller sig till arbetet också. Jag har nog ett drag av arbetsnarkoman i mig. Men det är jävligt tröttsamt att alltid känna att man bär jobbet med sig...

Dagens soundtrack är "Black Roses" med "Blutengel", toppen låt!

Trevlig helg!
/A

Sitter på kontoret och drömmer om en lugn och skön helg...

Kommer det att bli fest i helgen? Orkar inte med det egentligen, men å andra sidan så orkar jag inte att bara sitta hemma och ruttna heller.

Vill ha en ny dator, en Mac mini... :-p

Postar en ego bild, bara för att det är kul eller något...



Trevlig helg!

/A

De fyra kommunistiskt-stylade tyskarna tittar ut över Kungsgatan i stockholm. Jag blev helt till mig att se denna utsmyckning på PUB-huset, den sidan som vätter mot Hötorget.



Någon förklaring till varför PUB smyckar med Kraftwerks skivomslag till "Man machine" har jag inte lyckats finna... Finns det nån som vet så lämna gärna en kommentar ;-) Även några av de övriga fönstren var pyntade med Kraftwerks relaterade fraser som t.ex "Das Model" etc.

Det var minst sagt oväntat och väldigt uppfriskande att se! Speciellt sedan dessa tyskar är några av mina största idoler :-) Lyste upp Stockholmsnatten kan man säga.

Torsdag idag, det betyder obligatoriskt Innebandy spel i två timmar. Väldigt, väldigt ansträngande. Men förhoppningsvis blir resultatet så småningom en starkare kropp och en liten viktminskning. Det är trots allt väldigt roligt att spela.

Det blev en långlunch idag, jag och min arbetspolare drog iväg på 1,5 timmes lunch :-p Lite småfuskande får man lov till, eller hur?

Idag spelas "Panzerveps" i öronen, dagens favorit!

/A

Idag är en bra dag, det har varit fint väder och trots att jag fick en dålig dag genom att jag försov mig till jobbet så har det vart lyckat! Jag har lyckats göra två dagars arbete på en halv dag. Det är skönt att få bort lite som ligger och skräpar!

Det blev shopping i går kväll. Gjorde slut på alldeles för mycket pengar. Köpte nya byxor, skjortor, slipsar, en sån där "kostym-väst" (vet inte vad de kallas för, hoppas ni förstår) och underkläder. Hm... Inte billigt, men det var längesedan jag unnade mig nya kläder, så det var rätt skönt att shoppa loss!

Nu har jag mer arbete att göra verkar det som...

/A

Det går ju faktiskt bra att skicka in bilder från sin mobiltelefon. Det verkar som om de har förbättrat funktionen sedan sist jag provade det....

Nu var det så där längesedan som jag skrev något igen. Jag skall försöka skriva oftare igen, det är rätt skönt att få "skriva av sig" om en del grejer här på bloggen. Och nästan, nästan, nästan helt anonymt (i alla fall så länge ingen ger sig fan på att lokalisera en).

Nu är det höst/vinter igen. Borde vara vinter? Det är mest regningt, deppigt och grått. Längtar redan till våren igen. Tål inte den här årstiden, eller är det den som inte tål mig?

Blir så där meningslöst deprimerad så fort det blir mörkt och grått ute. Jag känner det i hela kroppen och det påverkar allt jag gör, jobb, relationer, nöjen etc. Mycket jobbigt.

Men det finns naturligtvis många som har det värre, så varför klaga?

Min bäste vän (bilden nedan), Ipoden, går varm. Just nu är det gruppen "In strict confidence" som ligger etta på spellistorna. Speciellt deras tolkning av Depeche Modes odödliga klassiker "Stripped", grymt bra!

I går avslutade jag ett projet på jobbet, det känndes otroligt skönt, idag har jag haft en sån halv seg dag. Jag har inte gjort så mycket arbetsrelaterat är jag rädd, mest pysslat med de egna servrarna och hemsidorna... (fy, fy)

I kväll tror jag att jag skall shoppa kläder....

/A

Var bara tvungen att posta en liten (ego)bild från Arvikafestivalen... Torsdag eftermiddag, klockan runt 17:30 skulle jag tro. Har nog precis avslutat 5-6 starka och gör mig redo för att gå på första konseren, Dia Psalma......

Kul va?

Vad skall man nu skriva om när man äntligen tar sig tid för att logga in här igen?
Tja... Jag skulle kunna göra som jag gör mest, att beklaga mig över hur sugigt jag tycker allting är, men jag tror jag hoppar över det i kväll ;-)

Helgen nalkas med stormsteg! Om vackert väder medges blir det att handla in några liter vin och picknick mat. Hänga i någon mysig, grön park med några vänner och lapa ljummet vitt vin och sol... Skulle vara det optimala för helgen tror jag...

Vill dela med mig av ett hett musiktips (för alla som gillar elektroniskt). Trots att Blutengels framträdande på Arvika noll6 inte var mycket att hänga i björken, så gör de riktigt braiga låtar. Lyssna gärna in deras senaste album "The Oxidising Angel"...

Längtar efter att få gå på konsert igen, ser fram mot den 18:e augusti då Frontline Assembly spelar på Universitet (http://www.tinitus.com)!! Be there!

Ja det var väl allt för denna gången...
/A

Har ni varit med om det någon gång?
Ni ser en person på stan, fiket eller på tunnelbanan och ni blir direkt förstjust i personen. sättet hennes hår faller över axlarna, färgen på håret, hur denne person rör sig, hållningen, allt verkar så magiskt med personen.

Det händer mig hela tiden och det är skitjobbigt.
Jag vet inte riktigt vad man skall göra för att slippa plågan, att se henne stå där och se skitsnygg ut, bli förtrollad av henne, att ta en extra omväg bara för att se vart hon tar vägen. Man har ju ingen aning om hur denna person är, inte vad hon heter eller någonting. Ibland önskar jag att jag hade mode att glida fram, lite lagomt självsäkert och öppna käften och säga någonting, ge en komplimang eller fråga om hon har lust att ta en fika. Men jag är för feg. Alltid...

Vad skall man ta sig till med?

I en period av två månader såg jag henne sitta där på tåget varje morgon, jag iaktog henne försigtigt i smyg, en svepande blick... Jag tror hon såg att jag såg....på henne. Jag tänkte ta mod till mig och fråga henne om en fika, men alltid... för feg. Nu sitter hon inte på tåget längre. Typiskt.

Är det bara patetiskt och desperat? Kanske är det för att man är lite kärlekskrank?

Finns det någon annan som känner lika?

Inget soundtrack idag :-(
För stressigt på jobbet, ingen ro att lyssna till musik...

/A

Nu sitter man här på kontoret igen.
En veckas semester går alldeles för fort!

Sviterna efter fyra dagars festande gör sig påminda. Bara lite trött :-p
Bästa spelningen på Arvikafestivalen noll6 var helt klart "The Knife" tätt följt av "Nitzer Ebb" och "Covenant". Nu ser jag bara fram emot att få gå på "Front Line Assembly" den 18:e augusti!

Tills dess blir det nog vita helger :-p

/A

...till Arvikafestivalen.
Men i morgon börjar min semester!

Det skall bli skönt att få komma bort, att ge sig iväg från stan en stund. Kanske man kan få lite lugn och ro, vara utan dator, slå av mobiltelefonen.... Bara var.

Det längtar jag till!

Senare nästa vecka blir det ju lite högre tempo! Arvika, den lilla värmländska idyllen som i år igen invaderas av festivalbesökare... Det skall bli skitkul, många bra band att se, så som:

Nitzer Ebb
Blutengel
Colony 5
Covenant
Med många fler....

/A

Då blev det till sist som jag trodde... Jag har ingen tid över till att skriva i bloggen. Kan tyckas att det inte tar så mycket tid att plira ned lite text här, men när man sitter i snitt 14 timmar framför en dator med deadlines hela tiden så räknas all minuter... :-(

Som tur är så börjar saker och ting lugna ned sig. Nästa vecka har jag till och med lyckats att få en veckas semester! Drar i väg till arvika festivalen, ska bli kul, slappa lite, festa lite och lyssna på massa bra musik.

I helgen så träffade jag en underbar kvinna. Hon var vacker, roligt, charmig, glad och snäll och verkade på något underligt sätt intresserad av mig. Fick så klart reda på något senare att hon redan "dejtade" någon annan kille... Vad det nu betyder. Samtidigt som jag blir intresserad av den här tjejen så kan jag inte låta bli att bli orolig för att jag, om jag mot förmodan skulle inleda en relation med någon. Skulle sabba allt genom att jag "inte har tid" med ett förhållande... Det kanske låter banalt, det kanske är min inbillning, men just nu känns det som att jag inte ens har tid med att ta hand om mig själv och mitt liv...

Vad lever man för egentligen, är det för att jobba eller är det för att leva? I mitt fall verkar det bara var arbete. Ett oändligt stort ekorrhjul som snurrar runt, jobba-äta-sova-jobb-äta-sova....(???)
Handlar det bara om inställning eller? Hur gör folk i allmänhet för att klara av sina liv? Men man måste ju jobba ändå, eller? Om man inte jobbar så kan man inte försörja sig, kan man inte försörja sig får man det inte så roligt då heller?

Uff...
Hur gör männsikor för att orka med?
Hur lyckas folk vårda sina relationer?
Har man tid för kärleken, sitt egna liv, eventuellt att ta hand om sin familj?
Är det bara jag eller...?

/A

Helgen blir ganska lugn, tror jag.
Skall åka upp till Dalarna för att hälsa på en gammal kompis, vilket på sätt och vis kommer lite olägligt då jag gärna skulle spendera lördagen med hissad piratflagg.

Men det kommer bli kul i alla fall. På lördag kväll skall vi till Klubb Ohm, en relativt nystartad electro klubb i Borlänge. Skall bli spånnande och se hur bra de är. De skall köra bitpop hela kvällen, kan bli intressant.

Dagen har varit ganska stressig, började med att försova mig, sedan fick jag ett telefonsamtal på väg till jobbet som varade hela resan, sånt kan förstöra min dag då jag inte får mitt obligatoriska 1 timmes musik lyssnande på väg till jobbet på morgonen. Men fint väder har vi i alla fall! Hoppas det håller i sig nu!

Ha en trevlig helg alla!

/A

Demonstration blir det mot polisens tillslag och Bodströms agerande (preliminiärt) på mynttorget kl. 15.00, lördag den 3/6, Stockholm.
Läs mer

Hur kan detta få ske i det annars så trygga sverige? Mina misstankar om att polisen blivit duperade av "skivindustrin" alternativt Antipiratbyrån visade sig vara milda omständigheter i jämförelse med det som uppdagas nu!

Regeringens guldgosse böjer sig för USA och skickar sina blodhundar mot mer eller oskyldiga svenska medborgare. Vad händer här näst? USA vill ha åsiktsregistrering av alla svenska medborgare? Telefontrafik avlyssning? Epostavlyssning? Utlämning av personer som misstänks för att sympatisera med USA-fientliga organisationer eller som hyser USA-fientliga åsikter?

Kommer Bodtröm alt. någon annan i regeringen dansa efter deras pipa då också?
Hur kan det svenska rättssamhället vika sig för en påtryckning från en stormakt som i sin tur enbart är ute efter att skydda sin och de inhemska storföretagens ekonomiska vinster?

USA säger  "upp och hoppa," Bodtröm säger "de e stabilt, stabilt som fan"

/A

Här sitter man med en hyfsat fin tillvaro.
Man har ett jobb man (faktiskt trots att jag klagar över det) gillar, ett bra boende.
Man har mat för dagen, någonstans att sova, det finns faktiskt inte så mycket att klaga över.

Trots det så är det svårt att låta bli. Vad beror det på egentligen? Ligger det i människans natur att klaga, eller är det bara jag?

Take two
Nu sitter man här, på ett jobb där man jobbar alldeles för mycket, stressar och har svårt att sova, känner sig på gränsen till en depression. Är singel och har vattenskada i badrummet.

Äh, vad klagar jag på? Det finns de som har det värre...

Räknar dagarna tills jag får mina pengar tillbaka från staten och skall ut och handla musik utrustning!

Dagens soundtrack i Ipoden är fortfarande "The Knife", har blivit helt insnöad på deras sköna sound.

Undrar just om detta är en "hoax" eller inte?

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,834609,00.html

Det osar lite om denna artikel, eller?

/A

http://piratbyran.blogspot.com/

Har inte kunnat sova normalt på tre veckor...

Somnar inte förrens bortåt 04:00...
Går upp igen klockan 08:00, snittar ca 4 timmar per natt...

Jag kan säga att man får obehaglig huvudvärk av det. Jag har försökt sova, det går inte. Precis som om det fanns en mental spärr... Däremot när det är helg, då kan jag sova bort emot 20-30 timmar i sträck, vissa lördagar har jag gått och lagt mig på kvällen för att sedan gå upp på måndag morgon utan att vakna därimellan, skumt eller hur?

Tar välkommet emot tips om hur man botar detta fenomen....

/A

http://johannanylander.blogspot.com/