Charlies Diversehandel

Lod 1 o 6

Våg 8

Tacksam för hjälp

Våg 1

Lod 1

Tack för hjälpen

Lod 13?????

Tacksam för hjälp!

Lod1, 10

Våg 1

Tack för hjälpen

Lod 4

Våg 10

Tacksam för hjälp

Våg 13 o 8

Lod 1

Tack!

Ensam ensamhet.

Vad är egentligen ensamhet?

Det finns många olika sorters ensamhet men den svåraste - om nu ensamhet är svår - är nog ensamhet i en tvåsamhet.

Denna ensamhet är ganska vanlig och måste ju vara alldeles förfärlig.

Ensamheten i ensamhet behöver inte alls vara svår. Denna sort av ensamhet kan rymma så oändligt mycket av samvaro och umgänge.

Man får tid och rum att umgås med sina egna tankar i full frihet. Fascinerande.

Tankar kan man styra och det är lättare att styra sina tankar i ensamhet.

Man kan ana, man kan förnimma, svagt förnimma att man är inte ensam.

Detta tillstånd mellan ensamhet och ickeensamhet känns magiskt.

Man förnimmer närvaro fast ingen närvaro finns.

Det finns plats för tankar i ensamheten. Tid och plats för reflektioner.

Var inte rädd för ensamheten. Ta vara på den, njut av den.

Att avlägga nyårslöften vid årsskiftet är ju en ganska så utbredd tradition.

Och det är ingen dum tradition.

Man sitter där och ska försöka hitta ett relevant löfte som ska leda till att man blir en lite bättre människa än man lyckats vara hittills. För det är väl det som är meningen med dessa Nyårslöften. Att växa som människa.

Och då styrs ju våra tankar in på banor som handlar om vänlighet, hjälpsamhet, tolerans, förståelse och medkänsla.

Säkert också om engagemang, utveckling av kunskaper, våga pröva nya utmaningar.

I söndags talade Stefan Einhorn i SR P1 under temat “Att vara medmänniska”

Han talar om hur man kan utveckla sin kreativitet och att man ska bestämma sig för att bli klokare.

Och det är ju ingen dum tanke - att bestämma sig för att bli klokare.

Det är också viktigt att våga och att chansa - eller som han uttrycker sig “ibland ska man tillåta sig att hänga i fria luften.”

När vi anstränger oss så upptäcker vi att vi kan betydligt mer än vi någonsin kunnat föreställa oss.

Om vi är medvetna om och övertygade över att det alltid finns något vi kan göra för andra människor och för oss själva samt att visdom finns inom oss alla så är ju fältet för nyårslöften i princip oändligt.

Svårigheten kanske blir att välja den goda egenskap som är mest utmärkande i vår respektive personlighet och som vi ska bestämma oss för att bli objektet i vårt nyårslöfte.

Jag säger: “Lycka till! Och ta god tid på dig att välja ut din bästa egenskap”.

Ett riktigt Gott Nytt År önskar Charlie

Vid lunchtid blev jag sittande med en bok i handen. Jag läste lite förstrött men upptäckte ganska snart att jag fick “skärpa till mig” som ungarna säger.

Så jag skärpte till mig och fortsatte att läsa med öppet sinne.

Ju mer jag läste desto med insåg jag att jag fått en riktig dyrgrip i min hand.

Jag sitter med Anders Walléns senaste bok “I skuggan under ett träd” där Anders avslöjar sina underbara funderingar och filosofiska tankar.

En alldeles underbar bok som man inte kan lägga ifrån sig utan saknad och därför snart återvända till.

Några små exempel (understrykningar):

“Alla vatten rymmer okända djup där våra fasor simmar i mörkret.”

“I köket hängde en amerikansk väggklocka som skiljde sekunder åt med ett hårt klickande ljud.”

“En regntung sommardag 1944 skulle geten Adam förpassas till de sälla jaktmarkerna. Alla hängde läpp och det var överhuvudtaget en grämelsens dag på jorden. För detta delikata uppdrags skull tillkallades en bonde med avsevärd erfarenhet att ta livet av djur. Han hade med sig en bössa som brutalt skulle ända Adams jordeliv, var det tänkt. När bonden, som hette Bergström, tryckte bössans mynning mod Adams vackra gethuvud drog Adam undan skallen varpå Bergström fick skottet i foten. Bergström fick fara till lasarettet där han plåstrades om. Adam fick ytterligare en vecka på jorden och som om Gud hade ett finger med i spelet var den sprängfylld av sol och klarblå himmel, en vecka värdig en älskad kamrats hädanfärd. För Bergström kunde missa en gång, men inte två.

“Nu ser jag honom för första gången. Kepsen mellan händerna, ett trevande leende som långsamt sträcker ut till en lång spricka mellan öronen. Och så en tår som växer till sig, kämpar sig över kanten, och sedan trillar ner för kinden, hindras ett ögonblick av födelsemärket, och sedan ner på skjortkragen. Han lyfter handen och vinkar till mig. Vad säger man i ett sånt läge? Hej?? (Detta om hans egen födelse och sitt första möte med sin far)

“Med tyst diplomati och nybakta bullar fick hon familjens hannar at lägga band på ilskor och tvister.”

“Vinden har fått lite spetsiga kanter.”

“Det är tre grader varmt. Det regnar lite och jag fryser. Det är en dag för blöta strumpor och kalla händer. En dag vi bör förenas i småtjuriga sammansvärjningar mot allt som djävlas.”

“Denna dag är en ficka i tiden.”

Hjälp! Min Livlina, är du här?

L 1, 2, 11

Tack!

Våg 1

Lod 4, 10

Tack för hjälpen!

Landstingspolitikerna överskattar sin betydelse.

Det är alldeles uppenbart att somliga landstingspolitiker gravt överskattar sin betydelse när man kräver förtur i kö till vaccinering mot svininfluensan.

När man ser hur illa skötta de flesta landsting är så är det uppenbart att alltför många av dessa landstingspolitiker saknar de mest elementära kunskaper inom de områden som de har ansvar för.

Vi måste kunna ställa större krav på kompetens, engagemang och förmåga att planera verksamheten långsiktigt.

Alltför många landstingspolitiker saknar dessa grundläggande förmågor och det är därför som vi har orimliga vårdköer.

vet

Våg 7 Våg 8 Våg 14 ??????

Våg 5 och Lod 1

Min Livlina, Hjälp! Våg 5, 10  Lod 1

Tack!

Idag fyller Wille Grut 95 år!

Wille Grut var major och divisionschef på A4 i Östersund när jag gjorde “rekryten” där.

En fantastisk man och militär.

Han delade vardagen med oss soldater på våra villkor. När vi låg i tält såg han till att han fanns med på eldvaktslistan som ett exempel.

Han var ett föredöme för oss och finns alltid kvar i minnet.

En hyllningsfanfar till dig och ett stort tack för allt vad du betydde för oss unga män på väg in i vuxenlivet.

Att få strosa omkring i skogen i slitna jeans och med en ylletröja som man utvecklat ett kärleksfullt förhållande till och med händerna djupt nerkörda i fickorna en höstdag när solen värmer och himlen är blå och vinden vilar, det är en upplevelse så nära Paradiset man kan vara - utan att vara där.

Det är dessutom en upplevelse som de allra flesta kan unna sig. Gör det!

Men bara om min älskade väntar

Om idag inte var en ändlös landsväg

och i natt en vild och krokig stig

Om i morgon inte kändes så oändlig

då är ensamhet ett ord som inte finns

Jag kan inte se min spegelbild i vattnet

Jag kan inte säga sorglösa ord

Jag hör inte mitt eko slå mot gatan

Kan inte minnas vem jag var igår

Men bara om min älskade väntar

och om jag hör hennes hjärta sakta slå

Bara om  hon låg här tätt intill mig

kan jag bli den jag var igår

Det finns skönhet i flodens silversånger

Det finns skönhet i gryningssolens sken

Men då ser jag i min älskades öga

en skönhet som är större än allting som jag vet

Om bara jag vet att hon väntar...

Mikel Wiehe