Senast Skrivet

Slumpa en blogg

ALLA kan jobba!

Jag är av den absoluta övertygelsen
att
ALLA KAN JOBBA.

 

Som vanligt väljer jag att kommentera andras inlägg under ett par dagar innan jag själv får tummen ur *****  och skriva ett eget inlägg. Nu var det i alla fall dags

Jag är av den absoluta övertygelsen att ALLA kan jobba.

Stephen HawkingVisst kan det låta cyniskt att tvinga folk till arbete, men ser det inte så. Arbete är faktiskt en rättighet inte en skyldighet, alla skall ha rätt till ett arbete och självförsörjning. Sen är jag fullt medveten om att många inte kan arbeta med vad som helst, inte kan arbeta heltid, inte kan arbeta varje dag och vissa kanske inte ens kan till ett arbete. Allt detta är ju upp till arbetsförmedlingen, försäkringskassan och också den enskilde att finna lösningar på.

Här är det viktigt att alla parter är lösningsfokuserade och ser förbi sjukdomen och istället koncentrerar sig på vad man KAN göra och bortser ifrån vad man inte kan.

Nu är ju problemet att det idag inte finns jobb till alla de som är fullt friska, så hur skall vi hitta arbeten till de som har någon form av arbetshinder? Här tror jag rätt väg är att samhället skapar jobb vars största uppgift är att sysselsätta människor utan något krav på ekonomisk vinst.

Det kostar samhället enorma pengar att ha folk i sjukdom och arbetslöshet. Varför då inte skapa jobb som utför en samhällsnytting insats...... varför säljer man ut statliga bolag, som ofta leder till rationaliseringar och ökad arbetslöshet, vilket leder till kostnader utan produktivitet. I vår kommun väljer man dessutom att först sälja ut vinstgivande enheter för att stå kvar med förlustenheterna, hur j-vla sunt låter det?

Uppdatering(17/1): Efter att ha läst en del kommentarer till inlägget, får det mig att fundera. Är det själva sysselsättningen som är största oron för att bli utförsäkrad, alltså att man är orolig att man inte klarar av att jobba, eller är det kanske den framtida försörjningen som är den egentliga boven. Några har ju frågat, vilka jobb, var finns jobben, och det är ju sant, det finns inte jobb till fullt friska personer, så var skall vi hitta jobb till de som har någon form av hinder. Alltså behöver de flesta utförsäkrade aldrig oroa sig för att behöva gå till något jobb, men om ett år så är A-kassa dagarna slut(om man har sådana), och vad händer då? Är det egentligen det som är problemet?

Andra blogginlägg i debatten:
Vem är för sjuk för att jobba
ALLA kan inte vara med
När hjälpte du en sjukskriven senast
Min handläggare på FK tycker...
Det var då ett j-vla gnällande...
Vad det egentligen handlar om
Försäkringskassan är snälla i sina bedömningar
Konstaternade ang sjukförsäkringsdebatten 
Långtidssjukskrivningar halverats - konstigt 
Att vara psykiskt sjuk vs orka jobba


76 kommentarer
Bonedust
16 januari 2010, kl 10:53
Nope ALLA kan dessvärre INTE jobba.. Kan bara beklaga, då världen är full av lata svin. Tänk om vi kunde få alla att ta eget ansvar, jobba och stå i.
Slöhögar (läs tärare) finns överallt, tom på Östermalm ;)
aceeo
16 januari 2010, kl 11:05
Stor skillnad på VILL och KAN
Thindra
16 januari 2010, kl 11:57
Läste ett inlägg om en som hade ont i benen eller något annat livsfarligt ;-) o sa att hon inte KUNDE jobba. Där handlar det endast om vilja FORFUCKSSAKE. Men sure, alla 35-åringar som är trötta på jobbet går till läkare och blir sjukskrivna.

Det här är lite off topic, men här i stan så stänger man ner allt svenskspråkigt (jag bor alltså i en finlandssvensk stad, där 80% snackar svenska). Små skolor, BB, psyksjukhus... Det enda som gör så att staden och folket här får pengar.

Fast what do I know, 16 år och har inte ens gått ut grundskolan. Man kanske skall hålla käft då! ;-)
aceeo
16 januari 2010, kl 12:48
16-åringar kan ibland vara långt klokare än vad de äldre ibland är....
Granntanten
16 januari 2010, kl 12:59
Tack för det inlägget det värmde. Nu känner jag mig inte som en elak ensam jäkel med den åsikten nu är vi minst två om den.
aceeo
16 januari 2010, kl 14:01
"Om man VILL att folk ska bli friska och få rehabilitering kallas det för medkänsla. Om man låter dem leva i sin sjukskrivning är detta inhumant."
http://blogg.aftonbladet.se/aceeo/2010/01/dagens-citat-42
imsy
16 januari 2010, kl 13:00
Det där med att skapa arbeten för sysselsättning utan egentlig vinst har funnits i många år. Beredskapsarbete. Arbetsgivarna utnyttjade billig arbetskraft, behandlade de anställda illa och skapade därmed ännu mera sjukdom. Ingen bra idé alls att återinföra.
aceeo
16 januari 2010, kl 13:23
... som jag skrev, samhällsnyttig insats, alltså inget som den privata marknaden skall kunna dra nytta av.

Nu kommer säkert någon att nämna Samhall, men kan redan nu påpeka att Samhall drivs privat, och genomför anställningsintervjuer på de personer de avser att "anställa" för att på så vis kunna sålla ut de bästa.

// Anders
Maria de Suède
16 januari 2010, kl 13:13
Visst kan alla göra nàgot, men ingen kan göra allt. Det gäller att det finns förstàende arbetsgivare dà. Men kommunala ateljéer där man kan finna sin rytm igen, i sin egen takt förstàs, skulle kunna vara en idé... Men i de fall där man faktiskt inte orkar arbeta, pga en allvarlig sjukdom, dà ska man hjälpa personen ifràga att tillfriskna först. Sen finns det andra skäl, men det är ju individuellt...
aceeo
16 januari 2010, kl 14:35
Självklart kan man i perioder uppleva den totala känslan att inte kunna arbeta, men för de allra flesta är det övergående. Sen finns de de personer som lever i ett sjukdomstillstånd där de inte ser möjligheterna, det är dessa personer som måste få en chans att känna på arbete igen, eller kanske för första gången, vem vet de kanske till och med gillar det.....
imsy
16 januari 2010, kl 13:30
De beredskapsarbeten jag känner till var hos kommuner och ideella organisationer. Har du förslag på arbeten där de anställda inte kan utnyttjas in absurdum?
aceeo
16 januari 2010, kl 13:45
I vår kommun driver vi ett projekt som definitivt inte genererar någon inkomst, men ändå får ses som samhällsnyttigt. De sorterar nämligen grovsopor i dess beståndsdelar och skickar dem till återvinning. Pengarna som kommer in ifrån försäljning av beståndsdelar, täcker nätt och jämnt kostnaden för lokaler och de två arbetsledare som är anställda där.

Har också haft beredskapsarbete, och vet hur det utnyttjades, delvis av oss arbetssökande, 6 månader och du fick ny A-kasseperiod, men också av arbetsgivare som då inte behövde anställa eftersom de var 6:e månad fick en eller flera nya som gjorde jobbet gratis. ALU fanns ju också under en period.

Ett projekt som nu är nerlagt, gick ut på att de som var inskrivna gick ut till äldre och fikade med dem, samtalade om ditten och datten. Kravet var att ingen fick hjälpa dem med saker som hemtjänsten skulle göra, dvs inte på något vis konkurera med hemtjänsten(som här är privat).
I detta fanns dock inga inkomster, så det blev nedlagt pga kostnader(en arbetsledare + ett kontor)

Finns säkerligen fler sådana projekt som kan drivas utan vinstsyfte, men med annan vinst för samhället

// Anders
Maria de Suède
16 januari 2010, kl 13:39
Enklare arbetsuppgifter, har själv erfarenhet av detta, men det ska inte handla om heltidsarbete, utan det ska handla om nàgra timmar per dag, endast för att personen ska känna sig behövd. Men det var en association som hjälpte mig med mycket för att finna ett arbete...

Man ska kunna behàlla sjukersättningen för den tid man inte sysselsätter sig, det ska ej vara ett arbete.

Det ska vara ett socialt arbete och ej profit av de sjuka eller arbetslösa...
aceeo
16 januari 2010, kl 18:15
Tänker nog mer anpassade arbetsuppgifter, och givetvis sammankopplat med både rehabilitering och möjlighet att söka sig vidare till annat "riktigt" jobb. Givetvis skall inte heller arbetena konkurera med dagens arbetsmarknad.
imsy
16 januari 2010, kl 13:53
Det där med att uppsöka gamla och sjuka och umgås med dem tycker jag verkar vara en mycket bra sak. Många sjuk-"friska" skulle säkert må bra av det själva också.
aceeo
16 januari 2010, kl 18:34
Tror jag med, det var när det fanns en mycket uppskattad verksamhet
klös i ösregn
16 januari 2010, kl 14:00
är en jäkla skillnad mellan hittepåjobb och verkliga jobb ...ett arbete är väl ett jobb som finns på arbetsmarknaden ..som det finns en företagare bakom ..som vill betala en lön som man kan överleva på ..nån kan sitta/ ligga å måla lite kluddtavlor tex ..får hon lön för de ..vem vill betala lön för kluddtavlor
aceeo
16 januari 2010, kl 15:04
Varför måste alla arbeten vara tillgängliga på arbetsmarknaden? Visserligen är jag i princip emot alla form av kvotering, men här ser jag istället att samhållet måste ta ansvar för de individer som av en eller annan anledning inte kan ta ett jobb via den reguljära arbetsmarknaden. Ett stort problem idag är att de flesta "riktiga" jobb kräver mer av en person idag än vad det krävdes för tex bara 10 år sedan. Ett lagerjobb idag kräver mer än bara köra truck och tunga lyft, det kräver datorvana samt en hel del kundkontakt, inte alla klarar av det, men kanske var enormt duktiga på att köra truck. Finns flera sådana exempel där personer idag är bortslagna från arbetsmarknaden då de inte kunnat ta till sig det nya. Idag kan man inte ens gå till jobbet och bara jobba, nu kräver arbetsgivaren att man dessutom skall vara med att utveckla företaget, fast vissa kanske just bara vill gå dit göra ett bra jobb och gå hem.
sarahmara
16 januari 2010, kl 14:53
jag hör till de sjukskrivna... jag har panikångest som lett till social fobi, som jag arbetar med hos en kbt.... vart ska jag placeras? i städa ensam någonstans där jag inte träffa andra. /sarah
aceeo
16 januari 2010, kl 16:01
De flesta ensamstäd jobb är industristädning nattetid, så är det något för dig så javisst. Sen å andra sidan är väl KBT att beteckna som rehabilitering....
sarahmara
16 januari 2010, kl 16:48
ja, det är det kbt, men det har jag i sjukskrivningen, och det har inte hjälpt mig än. men här där jag bor finns det inte städjobb på nattid. bättre kan du med förslag, det finns ju inte ens jobb för dom arbetslösa här! /sarah
aceeo
16 januari 2010, kl 18:23
Huruvida det finns jobb eller inte har faktiskt inget med just friskskrivningarna att göra.

Det är osannolikt att privata marknaden kommer uppbringa några större mängder arbete till de som varit långtidssjukskrivna och dessutom kanske behöver en anpassad arbetsplats. Det är ju en av anledningarna till att jag absolut inte kan tänka mig att rösta på högern. Här måste nämligen staten gå in och hjälpa till, genom att skapa dessa arbeten, vilket inte är aktuellt med nuvarande regering som i första hand vill få ut folk på den privata marknaden, om det sker med bidrag bryr de sig mindre om. Det är ju därför det inte skapas några nya jobb. Förr var det i första hand kommunala och ideela organisationer som kunde dra fördel av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, numera är det reguljära arbetsmarknaden i första hand.
Leo Beata
16 januari 2010, kl 16:52
Det är sant på ett sätt... dom flesta kan utföra något arbete! Den stora frågan är vem är beredd att betala för det utförda arbetet och går det att leva på lönen?
Det pratas det sällan om!
aceeo
16 januari 2010, kl 20:30
Det måste vara så att staten erbjuder dessa jobb, och lönen får absolut inte vara så hög att det blir intressant att fuska till sig dessa jobb, och så måste ju de som har dessa skapade jobb ha en möjlighet att byta till ett "riktigt" jobb utan att för den skull förlora på det.
Idag finns det en anställningsform som heter OSA, Offentlig Skyddad Anställning, den är begränsad till 2 år och man är fortfarande arbetssökande undertiden. Dock är lönen i mina ögon väldigt högt satt, eftersom många andra yrken har klart lägre lön.
erviluca
16 januari 2010, kl 17:07
Jag vet inte...Jag, som inte är sjukskriven, och som inte har drabbats av så jättesvåra saker i mitt liv...kanske inte ska uttala mej...Kanske man respektfullt ska prata med dem som säger att de inte KAN jobba...? Vissa som inte har armar kan jobba ändå, andra som inte har armar kan inte...Därför att de är olika människor med olika hjärnor som kan olika saker... Kanske debatten behöver vara mer grå, än svart ELLER vit, samt mer respektfull mot de som faktiskt är sjuka...
aceeo
16 januari 2010, kl 20:51
Jag tycker nog att jag bemöter de flesta med respekt, i alla fall så länge de möter mig med samam respekt. I detta fallet måste jag nog ändå prata för att alla KAN jobba, visst finns det kortare perioder i sjukdomstillståndet då man inte kan jobba, men att ALDRIG mer kunna jobba, känns så otroligt förlegat.
Läs gärna mitt inlägg om LSS
http://blogg.aftonbladet.se/aceeo/2009/12/lss-lagen-om-stod-och-service-vill-se-vissa-forandringar

// Anders
julietten
16 januari 2010, kl 17:08
kommenterar en kommentar ;)
Leo Beata: håller med dig...vem betalar och kan jag och min familj leva på den lönen?

för övrigt; intressant debattämne
//Lena
aceeo
17 januari 2010, kl 09:52
Om man ser till mitt förslag till Leo Beata, så bör man få mer i plånboken än när man är helt sjukskriven
mariamoberg
16 januari 2010, kl 18:58
Tack för ett bra inlägg och jag håller med dig såklart! Alla kan jobba och gör så också men tänker inte på att de arbetar!

Det finns hundratusentals föräldrar som varje dag tar hand om sina barn men som saknar en anställning! Att ta hand om barn är ett av de viktigaste arbetena vi har men det har satts på undantag tyvärr!

Sen vill jag tipsa dig om Ranelid avsnittet. Lade en länk i din kommentar inne hos mig. Men annars är det bara att gå in på svtplay och söka på "tidigare" avsnitt så ser du det där!

Mvh
MM
aceeo
17 januari 2010, kl 10:13
Tack, får ta och surfa förbi SVT någonkväll
Winch
17 januari 2010, kl 10:57
Vad tycker du att de som inte får arbete efter många månaders och års sökande göra? Själv försöker jag hjälpa vänner å bekanta när de behöver bostad men arbete? Tips? Ha en fin dag
aceeo
17 januari 2010, kl 12:53
Jag tycker i varje fall inte att de skall bli sjukskrivna, vilket inlägget handlar om. Det är två vitt skilda saker.
sarahmara
17 januari 2010, kl 11:00
tack för den kommentaren Winch!/sarah
sarahmara
17 januari 2010, kl 11:02
Jag Vet att det inte handlar om det finns arbete eller ej, men jag är för SJUK för att kunna jobba. Läkare, försäkringskassan , min kbt och jag! ALLA är överens, hur ska man göra då? Det ENDA jag kan hålla med dig om är att RÖSTA INTE PÅ HÖGERN!/sarah
aceeo
17 januari 2010, kl 15:42
Är ej helt insatt i regelverket, men om försäkringskassan bedömmer dig som arbetsoförmögen bör de väl acceptera en sjukskrivning, eller?
sarahmara
17 januari 2010, kl 11:03
Ett tillägg: Jag JOBBAR, jag jobbar VARJE DAG på att återigen bli arbetsför!
aceeo
17 januari 2010, kl 16:59
Låter väldigt bra
Miafiah
17 januari 2010, kl 11:06
Jag håller inte med dig i detta, men det är ju så det skall vara ALLA kan inte tycka och tänka lika....Och en del är för sjuka för att KUNNA arbeta Mvh Mia
aceeo
18 januari 2010, kl 14:45
Tillfälligt sjuka kan alla vara, men att betrakt någon som arbetsoförmögen större delen av sitt liv ser jag som väldigt inhumant
Winch
17 januari 2010, kl 12:56
Jo. det är sant som du skriver. Själv får jag allt fler desperata bekanta. Jag blir lite ledsen när jag inte alltid kan hjälpa. Ha det fint
Ysta
17 januari 2010, kl 13:17
Jag håller faktiskt med dig. Att skapa jobb för de som har svårigheter är bra, arbetgivare, arbetsförmedling och f-kassa måste hjälpa människor istället för att stjälpa som nu i många fall händer. Sedan finns det de människorna som faktiskt inte kan jobba alls, och de är lika mycket värda, och har rätt till ett bra liv i alla fall. Det är det vi betalar skatt för. Trygghet.
aceeo
22 januari 2010, kl 14:28
håller definitivt med om att alla dessa instanser borde hjälpa folk tillbaka till arbete om det så bara är två timmar om dagen. Därmed anser jag också att ALLA kan jobba, 1-2 timmar om dagen, det kan vara ifrån det allra enklaste som att paketera skruvar i en påse (jo, det finns sådana jobb, men ingen arbetsgivare vill betala lön för det, därför måste staten hjälpa till med att skapa dessa jobben). Nej, det är heller inte förnedrande, för om det är det enda du klarar av så bidrar du mer till samhället genom att lägga dessa skruva i en påse än att bara gå hemma och vara sjuk. Kan du inte träffa folk, sitt hemma och ring folk på telefon, det kallas visst telefonförsäljare.....
trerk
17 januari 2010, kl 15:54
Ett vettigt och bra inlägg i en infekterad debatt. Det är såna här inlägg som behövs. Man behöver inte alltid dela bloggägarens uppfattning ,man kan tycka att inläggen är bra ändå.
Herr och/eller Fru S
18 januari 2010, kl 14:54
Ja alla kan jobba, sen är ju frågan om det finns möjlighet för alla att jobba men det är ju en annan fråga.

Sen är väl inte jag så säker på att det kommer att vara praktiskt eller ekonomiskt möjligt att sätta alla som är sjuka i arbete. Fast då är vi inne på en annan intressant fråga, skall man då utesluta dessa mäniskor från samhället, för det är ju inte dom som klarar av ett socialtliv, resor, paddlingsturer, promenad med hunden osv vi pratar om då. Utan personer med så allvarligt sjukdom, handikap att de behöver hjälp med även de mest grundläggande sakerna.

//Herr S
aceeo
23 januari 2010, kl 13:11
Tror kostnaden för att skapa arbeten till de sjuka är försumbar, det betalas ju faktiskt ut sjukpenning idag, och lönen behöver inte vara så väldigt mycket högre än vad sjukpenningen är.
Törnråza
19 januari 2010, kl 17:34
Du är en drömmare om du verkligen anser att ALLA kan jobba.
aceeo
21 januari 2010, kl 19:48
Ja, jag anser att ALLA kan jobba, mer eller mindre, men visst har alla också rätt till kortare sjukskrivning och rehabtid om så behövs.
En tarvlig tjej
19 januari 2010, kl 17:37
Den som inte varit sjuk i det som populärt kallas utbrändhet kommer aldrig att förstå. Förrän den drabbas själv. Och då kommer den inte att skriva sådana här inlägg längre utan skriva "nu förstår jag..."
aceeo
22 januari 2010, kl 14:35
Anna, säger inte att du precis efter din utbrändhet skall resa dig upp och gå till jobbet. Jag är väl medveten om att utbrändhet är en av de värsta sjukdomar som kan drabba en person, och faktiskt också en av de som kräver längst rehabilitering, även om vissa kommer tillbaka snabbare till ett jobb än andra. Detta innebär dock inte att utbrända har rätt till hel sjukpension resten av livet. Faktum är ju att de flesta utbrända faktiskt kommer återgå till sin normala arbetstid efter rehabilitering och arbetsträning.

Läs gärna mitt inlägg om utbrändhet
http://blogg.aftonbladet.se/aceeo/2010/01/utbrandhet-inte-arbetets-fel-utan-fel-arbete

Det jag tror många tyvärr missar i mitt inlägg är att Ni tror jag menar att alla kan jobba ALLTID, så är det såklart inte, man måste ha rätt till kortare tids sjukfrånvaro och rehabilitering, men jag menar att ALLA kan återgå till arbete, i större eller mindre utsträckning, inom en överskådlig framtid.
Desdichado
19 januari 2010, kl 17:41
alla kan inte jobba, och dessutom är det definitivt så att det inte finns jobb till alla...staten tjänar på att det finns arbetslöshet och sjukskrivningar för det gör att inflationen inte dras upp så kraftigt som den skulle annars...
aceeo
23 januari 2010, kl 13:17
Läs gärna mitt inlägg om LSS
http://blogg.aftonbladet.se/aceeo/2009/12/lss-lagen-om-stod-och-service-vill-se-vissa-forandringar

Så förstår du att ALLA kan jobba, sen att det kanske inte idag finns jobb åt alla det är ovidkommande, eftersom vissa inte kommer kunna jobba på den reguljära marknaden, så är det tvunget att staten bidrar till att skapa jobb där ekonomisk vinst är av underordnad betydelse.
En tarvlig tjej
22 januari 2010, kl 16:07
Ok då har vi samma uppfattning. Jag själv är tillbaka i full tjänst nu, men som du sa, fasiken vad lång tid det tog... Men hade jag blivit pressad att gå tillbaka när jag varit som sämst för att min tid "runnit ut" hade det blivit katastrof (värre än det redan var alltså). Nu är det dock underbart att vara tillbaka.
Anna
23 januari 2010, kl 01:14
Du var då ett riktigt snille, ila nu fort till regeringen med dina förslag, Jag väntar med spänning på vad dom tycker om dina förslag
Arrami
23 januari 2010, kl 01:21
...klart ALLA kan jobba, har en granne som är amputerad, det ena benet är borta men han känner ändå av smärtan, fantomsmärtor! Hans rygg är helt slut och han får återkommande svåra andningsproblem p.g.a. den svåra smärtan...han framlever sitt liv nerdrogad av tunga smärtstillande medel...men klart att han kan jobba, får man tro dig så kan alla det!
...men han är säkert en fuskare, precis som många andra med utslitna leder, förstörda ryggar...ja, det finns nog några hundra diagnoser som ger total arbetsoförmåga...men det är klart, kan de äta själva eller någon gång gå ut med soporna...så är det nog evidens för att de kan arbeta också...
...visst är alla Sveriges sjuka lata fuskare! ;-)
aceeo
25 januari 2010, kl 19:18
Vad som betecknas som jobb är väldigt brett....

Läs gärna mitt inlägg om LSS
http://blogg.aftonbladet.se/aceeo/2009/12/lss-lagen-om-stod-och-service-vill-se-vissa-forandringar
gumman-my
25 januari 2010, kl 20:32
Känns så sorgligt o hemskt att läsa dina ord! Tyder på ett människoförakt, en empatilöshet!
Du har egentligen ingen aning om vad du pratar om!
Jag älskade mitt jobb o jag saknar det varenda dag! Har jobbat i nästan 40år, alltid gjort rätt för mig, aldrig legat varken samhälle eller någon annan till "last"
Har betalat skatt, massor med pengar under dessa år, som bl.a skulle gå till vår sjukförsäkring OM den dag kom då jag blev sjuk!

Den kom, med dunder o brak, efter nästan 40år alltså! Blev totalt utbränd, både fysiskt o psykiskt, någon/något släckte ljuset i min hjärna! Och vet du vad? Finns ingen knapp att trycka "ON" på! Ljuser är o förblir släckt!

Ska jag då som grädde på moset då sitta här o få veta att jag är en "paria" en samhällsbelastning?? Nej, vet du vad, jag vägrar att låta mig nervärderas på detta vis!

Jag har sjukersättning, ser det INTE som ett BIDRAG, utan som en ersättning, för sveda o värk om du hellre vill kalla det för det! Jag ser det som en försäkring som jag betalat för i många år, som fallit ut !

VIsst, jag skulle säkert kunna fungera på en arbetsplats nån timme, fullproppad med piller av allehanda slag, men anser inte att det varken skulle tillföra mig eller någon annan något gott!
Jag har gjort mitt, sluta JAGA mig, ge dom som kan, vill jobba ett jobb i första hand! Lämna oss sjuka ifred!
Du varken kan eller ska tro att du vet hur någon annan än du själv mår, fungerar! Vi är alla olika, unika! Det som är bra för dig, betyder inte med automatik att det är bäst för mig!
Denna skoningslösa jakt kommer att slå tillbaka, sjuka människor blir ännu sjukare på grund av stressen, jakten!

Nej, se till individen bakom sjukdomen, ha respekt för människan!
Att dra alla över samma kam kan inte sluta med annat än katastrof!
// gumman
aceeo
26 januari 2010, kl 18:08
Ingenstan skriver jag att sjuka är samhället till en last, trots att man kan se det så, men tycker man har full rätt att vara sjuk och inte därmed klassas som utsugare av statliga medel, och det är heller inte det som jag menar med att ALLA kan jobba. Sen är det väldigt stor skillnad på en person som i din sits som har jobbat i 40 år och kanske just därför just nu är sjuk. Likväl är det så att man inte är sjuk för evigt bara för att man blivit sjuk av arbetet.

Tyvärr har det sett ut precis så som du skriver, först och främst ta hand om de som VILL jobba, och därför har vi också enormt många som går på sjukersättning, trots att de kanske inte alls har rätt till detta. Det är också därför de som faktiskt är sjuka tvingas ut på arbetsmarknaden, så är det tyvärr. Alla system utnyttjas, med politikers goda minne, men när till sist rinner bägaren över och då drabbas ALLA fuskare eller ej.

Sen borde man kanske försöka utröna arbetskapaciteten hos yngre individer i första hand, och 55+ i sista hand, både hos försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

// Anders
Felicia Knutsgård
28 januari 2010, kl 22:39
Jag håller verkligen inte med dig! Du menar alltså att t.ex. en döende cancer pacient ska jobba? Du vet inte ens vad du snackar om!
Tänk dig en person som inte har några armar eller ben, hur fan ska den kunna jobba! Paketera tvål med munnen eller? Fy fan
aceeo
30 januari 2010, kl 11:15
Om du läst hela texten och mina kommentarer hade du insett att döende cancerpatienter ingår i gruppen tillfälligt sjuka. Det gäller för övrigt de flesta cancerpatienter under deras sjukdom och behandling, men innebär kanske inte att de kommer vara sjukpensionärer hela livet
AOSTC
28 januari 2010, kl 22:52
För mig är det så att jag är orolig för att jag vet att jag inte klarar av att arbeta just nu och är även orolig över min ekonomi. Jag klarade inte ens av att ha ett möte (Arbetslivsintrodukionsprogrammet) på Arbetsförmedlingen som jag måste klara av för att inte slängas ur systemet helt. Jag har ett arbeta som jag önskar att jag kunde infinna mig på NU, arbetsför, men jag KAN inte det nu.

Vart vill du komma med detta? Bara att alla kan arbeta? Visst kan många säkert arbeta några minuter, timmar eller några dagar MEN därefter ta ett STORT steg tillbaka om man är under rehabilitering. Är det mänskligt? Är det bra politik? Är det en bra lösning? Tjänar någon på det? Är det vad du är ute efter. Att alla kan arbeta någonting till vilket pris som helst?
aceeo
30 januari 2010, kl 12:04
Det jag vill är att personer som levt länge i sin sjukdom ofta blir ett med sjukdomen, och utan den kan det kännas skrämmande. Det som är svåraste steget ut på arbetsmarknaden, är just trösklen man skall över från sjuk till arbetsför. Detta innefattar alltså INTE personer som är under behandling, men personer som år ut och år in går sjuka utan någon synbar förbättring, måste börja fundera själva också, hur kan JAG göra för att förbättra MIN egen situation. Där är det också väldigt viktigt att samhället finns med, för när man hittar en väg tu, måste samhället stå beredda och stötta direkt, inte efter sex månader eller ett år.
Fröken Nattuggla
28 januari 2010, kl 23:11
När jag läser detta inlägg så ser jag att det handlar om huruvida man är förmögen att jobba något ynka alls, inte om att man ska det eller bör det eller något annat som har med huruvida det faktiskt finns jobb att göra eller ej. Varför kan inte folk läsa vad som står?
aceeo
30 januari 2010, kl 14:08
Hmm, ja, det kan man faktiskt undra
yrvaedret
30 januari 2010, kl 12:15
Jag är sjukskriven, men bara längtar till jag kan börja arbetsträna (snart hoppas jag) Att gå till ett arbete ger en bättre självklänsla, man känner sig värdefull och uppskattad för det man gör. får ett socialt liv, en strukturerad vardag och bättre ekonomi (förhoppningsvis)

Tänkvärt inlägg.
Granntanten
30 januari 2010, kl 14:24
Det som man inte vill se ser man inte och VILL och KAN förväxlas hela tiden. Jag förstår inte riktigt hur man kan skriva kilometerlånga inlägg om hur totalt arbetsoförmögen man är, när man just på det viset motbevisar det genom att både skriva relevanta inlägg och använda sitt huvud för det.
Man har god tankeförmåga , kan uttrycka sig och kan använda en dator som arbetsredskap. Man har arbetsförmåga - om det finns arbeteplats för detta är en helt annan sak.
anna
7 februari 2010, kl 03:51
Vilken tur att ni präktiga finns, så arbetslösa och sjuka får lära sig hur man beter sig, för att bli en produktiv medborgare igen
bajs
7 februari 2010, kl 04:11
ännu än sida att förkasta.
blöjrapport.
varför inte kompostera hela
jävla samhället i olika
containrar. alla kan bli komposteringsbar.
give the shit
a hit. hehehe. inte kul med skitsnack längre..............
aceeo
10 februari 2010, kl 15:07
Ja, vore det inte för att de flesta personer behöver en minnesplats att besöka så skulle ju de flesta personer faktiskt kunna användas som kompost, och många gör ju det i och med att de grävs ner i jorden. De som kremeras tär ju faktiskt klart mer på jordens resurser än de som har en gravplats

// Anders
bajs
7 februari 2010, kl 04:11
ännu än sida att förkasta.
blöjrapport.
varför inte kompostera hela
jävla samhället i olika
containrar. alla kan bli komposteringsbar.
give the shit
a hit. hehehe. inte kul med skitsnack längre..............
aceeo
13 februari 2010, kl 09:00
Samma kommentar -> Samma svar

Ja, vore det inte för att de flesta personer behöver en minnesplats att besöka så skulle ju de flesta personer faktiskt kunna användas som kompost, och många gör ju det i och med att de grävs ner i jorden. De som kremeras tär ju faktiskt klart mer på jordens resurser än de som har en gravplats

// Anders
Mumlans Ränder
10 februari 2010, kl 15:11
Granntanten!
Fan vad bra sagt!
aceeo
28 februari 2010, kl 10:01
Tack!
Nils Filsing
28 februari 2010, kl 10:17
Jag är lite kluven, tycker inte man bör vara alltför kategorisk.

Nils
aceeo
6 maj 2010, kl 23:46
Kanske kan vara hårt, men i teorin så känns det helt rätt
Bappo Lotzas
1 april 2010, kl 11:54
Klart att det finns sysselsättning att hitta för nästan alla, några handikapp borträknade. Men det finns också en hovrättsdom om sjukersättning att om man har arbetshinder p g a sjukdom/handikapp så ska man kunna få ersättning fram till ett passande arbete dyker upp. Man kan inte låta folk gå på soc och söka jobb som bara dyker upp var 5e-10e år..
Man ska också skilja på förvärvsarbete och sysselsättning. Det är mer positivt för samhällsekonomin att ur social synpunkt investera i sysselsättning för arbetshandikappade än att begära det omöjliga att de ska förvärvsarbeta.
En annan sak som sällan diskuteras är stöd till arbetshandikappade att starta eget. Det tror jag är melodin för att öka sysselsättningen och göra beroendet av de allmänna ersättningssystemen mindre.
aceeo
6 maj 2010, kl 23:48
Nej, Nej, vissa personer kommer såklart aldrig att kunna komma ut på den reguljära arbetsmarknaden, men där måste staten gå in och finansiera offentliga jobb.
Möjigheten att kommentera är avstängd av bloggens ägare

TÄNK POSITIVT!
Om allt går åt helvete
har det i alla fall varit
trevligt fram till dess

Blogvertiser Köp ett inlägg på min blogg på blogvertiser.se
Välj ett ämne eller en artikel, så skriver jag ett inlägg kring ämnet

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna