Idag har vi träffat lokalbefolkning, både på en vårdcentral och på en lokal marknad. För att ta sig dit gick vi eskorterade av skyttesoldater och själva med skyddsväst. Isabella fick bära sjal på huvudet. På vårdcentralen fick vi möjlighet att träffa den kvinnliga personalen som arbetade med mödravård och vaccinering av barn. I svenska mått en väldigt enkel standard men det var rent. Deras upptagningsområde var ungefär 20,000 invånare men det de kunde erbjuda i form av vård och mediciner var mycket begränsat.
Stadsdelen är mycket fattig, husen är byggda av halm, lera och kamelskit och avloppet består av ett hål i väggen direkt ut i gatan.
Det var många barn som kom fram för att få ett foto taget av dem, hälsa och visa att de kunde några ord engelska.
Efter lunch har vi pratat med campens sjukvårdspersonal, gänget som desarmerar bomber inklusive mr. Thinkertrain. Vi har också fått en dragning av underrättelsepersonal på plats. Utan att gå in på vad de sysslar med kan man lugnt säga att deras arbete många gånger är skillnaden mellan liv och död för våra soldater.