Sista dagen

Så börjar då vår resa till Afghanistan och den svenska Camp Northern Lights att närma sig slutet. Det är bara en lång hemresa kvar. För oss har det på många sätt varit en omtumlande resa där många av våra tidigare uppfattningar har fått ge sig för verkligheten. Det är lätt att bli ödmjuk inför det faktum att svenska killar och tjejer frivilligt hjälper världssamfundet att skapa säkerhet i Afghanistan. Med risk för sina egna liv. Det är helt enkelt stort. 

De svenska styrkorna är i Afghanistan på ett FN-mandat. Vårt bidrag till FN sträcker sig mer än 40 år bakåt i tiden. FN är viktigt och dess värderingar självklara att försvara. Svårare än så behöver man egentligen inte göra frågan om vårt engagemang i Afghanistan.

Det är många frågor som vi tar med oss hem, några har nämnts tidigare i bloggen medan några är utelämnade av säkerhetsskäl. Vi kommer att föra fram alla våra synpunkter både i Försvarsutskottet och i våra kontakter med Försvarsdepartementet.

Vi anser att man ordentligt måste ta en diskussion om den insats och de mål vi har med vår mission här nere. De 4 provinserna som Sverige ansvarar för är stort och det finns ett behov av fler ” boots on the ground” speciellt när vi ser att oroligheterna tenderar att öka även här. Inte minst dagens/gårdagens händelse när svenska soldater blev beskjutna och som övergick i en flera timmar lång eldstrid där man även understöddes av attackflyg visar detta.

 Vårt engagemang är långsiktigt och ska ske med målet att afghanerna själva med en egen armé och polis ska kunna garantera det afghanska folket säkerhet. Därför är också vår insats med träning av den afghanska armén och svensk polisnärvaro med mentorer till afghansk polis, även den mycket viktig. 

En bild säger mer än tusen ord. I bilen färdades 3 civila biståndsarbetare när de körde på en vägbomb. 

För det ekonomiska biståndet tycker vi att det är viktigt att biståndet går genom de afghanska myndigheterna som vi med vår militära närvaro är här för att skapa förutsättningar för. Sveriges beslut att en del av det bistånd som vi lämnar till Afghanistan ska kanaliseras direkt via lokala och regionala myndigheter är rätt väg. Det är angeläget att afghanerna får se framsteg snart. 

Helt klart är att vi åker härifrån med en förstärkt bild över hur professionella och ansvarsfulla våra svenska soldater är och alla svenskar borde vara stolta över de insatser de faktiskt utför.

Tack alla på FS17 som inte bara givit oss vår bästa riksdagsresa utan också ett fantastiskt minne för livet!

Tack alla ni som följt vår resa!

Isabella och Ulf