Nu görs det maximala ansträngningar på alla nivåer i Köpenhamnsmötet sista skälvande timmar. Kvar står att det är buden från de två stora utsläppsländerna USA och Kina som avgör. USA:s utrikesminister Hillary Clinton kom igår med positiva besked om finansiering. President Obama har just anlänt och förhoppninsgvis har han ytterligare besked. Då har USA rört sig en väsentlig bit. Problemet är att Kina inte förefaller berett att göra mer. Då kommer inte utsläppsminskningarna att bli tillräckliga. USA och Kina står för hälften av jordens utsläpp. Kinas utsläppsökningar äter upp hela EU:s ökade ambition från 20 till 30 procents minskning på bara två år. Så illa är det.
Igår kväll och långt in på natten föreföll det som att det skulle vara möjligt för intensivare arbete på miljö- och klimatministernivå. Men så stoppades denna process upp, återigen genom blockering från Kina, ett antal oljestater och länder som Venezuela och Bolivia. En slags ohelig allians med olika argument för att inte göra något och inte åstadkomma det som klimatet kräver. Det var frustererande.
Stats- och regeringscheferna sitter i intensiva överläggningar för att föra processen framåt. Det är ingen skillnad i vad som behövs. En överenskommelse mellan alla länder som täcker alla utsläpp. Hur det slutar är omöjligt att säga just nu. EU och Sverige kommer att göra det vi kan för att åtskadkomma resultat.