Just nu är det - vilket inte är ovanligt - en hel del väntan på att möten som är uppskjutna ska starta. Den tiden använder jag för intensiva bilaterala konsultationer. Just nu ska jag prata med Teresa Ribeira, från Spanien, som tar över EU-ordförandeskapet den 1 januari. Nyss hade jag samtal med Karl Falkenberg från EU-kommissionen och klockan 11.00 väntar EU-koordinerinsgmöte med alla miljöministrar. Innan dess ska jag ha ett samtal även med USA:s chefsförhandlare Todd Stern. Enligt dagordningen ska jag hålla EU:s anförande i plenum någon gång mellan 12 och 13. Om plenarmötet startar klockan 12.
Förvirrat? Nej, det är så här det brukar se ut på denna typ av internationella konferenser och i den delen är det att gilla läget och göra sitt yttersta för att uppnå sitt mål. För EU är det klart. En politiskt bindande överenskommelse där alla länder är med och där utsläppsminskningarna är så stora att målet om att jordens temperatur inte ska stiga mer än två grader kan hållas. Avgörande när det är väntan, intensiva förhandlingar och konsultationer och ibland osäkerhet är att hålla målet kvar i sikte. Det gör vi i EU. Jordens klimat har väntat länge nog.