Så här i tider när vädret slår över till kallare och man måste rusta sig för vintern har jag ägnat mig åt att försöka hitta en snygg vinterjacka. Jag tycker det rådande capemodet är väldigt fint men har känt mig tveksam till om jag skulle kunna lyckas bära upp något dylikt med mina blygsamma 163 cm. Svaret på detta fick jag i helgen.
Jag tog med mig lillsyrran som smakråd, provade en jacka jag hade spanat in och bad om henne vara uppriktig. Hon tittade tveksamt på mig och redan då kände jag att min misstanke om att caper passar bäst på långbenta smala tjejer var bekräftad. Men min syster ville gärna utveckla sin ogillande blick även verbalt och började med att säga att jag såg ut som jag var statist i Ronja Rövardotter. Jag suckade och hon fortsatte. -Du ser ut som du är på väg till medeltidsveckan faktiskt. Jag började ta av mig jackan och sa att jag förstod poängen. Men syrran stannade inte där - Helt ärligt ser det ut som du när som helst ska ta upp ett gäng läderbollar och börja jonglera, som en gycklare!
Jag stoppade henne där eftersom jag inte kände jag behövde få fler målande beskrivningar om hur löjeväckande jag såg ut. Men jag får väl ändå tacka henne för att hon hjälpte mig att påminna mig själv om att inte okritiskt haka på vilken trend som helst och därmed undvek att spendera vintern utklädd till en förrymd lajvare. Jag vet ju bättre än så.