Är det meningen? - AOSTC

Det är verkligen inte OK. Det ska inte vara så. Det finns en väg ut. Du kommer att hitta den. Kramar massor.

NEJ,det är inte så det ska vara!!!
Har följt din blogg ett tag nu men aldrig lämnat någon kommentar. Nu känner jag att jag vill ge dig några tröstande ord.....jag tycker att hela denna nya idé med utförsäkringen är FRUKTANSVÄRD!
Jag var i samma situation som du och många andra är i ( blev utförsäkrad i januari), men efter at ha överklagat det beslutet fick jag permanent sjukersättning i februari. Nu vet jag ju inte om det är det DU vill ha,men om så är fallet så är det inte HELT kört att få det. Jag fick det p.g.a min psykiska status samt ett svårt diskbråck i nacken.

Hoppas det löser sig för dig,kämpa på.
Kramar/ Jeanette

Ja, för somliga! ; = )

nej Anna det ska inte vara så....du ska inte behöva må såhär jävligt

jag har inga ord som kan hjälpa dig
jag önskar jag bodde i Sthlm för då hade jag kommit över, kokat kaffe till dig, fixat lite frukost och sedan bara varit där, i närheten,

många kramar till dig
jag tänker på dig
världens bästa Anna
Lena

Ingen skulle behöva må så där, människans utveckling har gått framåt så enormt, ändå glömde någon bort att utveckla bort trollen.
Denna så totalt onödiga åkomma, tänk om vi kunde samla ihop varenda litet troll, sätta dem på en rymdraket och slänga ut dem i galaxen någonstans.
Eller tänk om någon genialisk person kunde forska fram ett botemedel, något som utrotade, så det bara sa vips i våra huvuden, och vi kunde gå omkring på lätta fötter, och andas igen.
Men ännu så länge så är vi här och nu, och måste handskas med detta, men vi måste inte ha massor med energi varje dag, ibland måste vi tillåta oss att bara vara kvar under täcket, inga krav, inga måsten, inte ens svara i telefonen.

Kramar om mycket och länge

Vem bestämmer meningen?

kan bara skicka dig några kramar...

läser din text igen....fastnar för det att man alltid ska vara i beredskap...
känner igen det så väl....kroppen går på RED ALERT hela tiden....inte bara kroppen förresten...hela existensen går på högvarv....atändig beredskap...

jag brukar säga det till min läkare varje gång jag är där...jag skulle så gärna vilja ha iaf några minuter av avslappning, lugn, ro och sinnesro......

kram igen
Lena

måste komma in en tredje gång...ja jag vet...tjatigt;)
men jag läste min egen kommentar.....KOKA kaffe...jösses låter som det en gammal svart-vit långfilm med Dagmar Ebbesen =jag som fryntlig och bstämd sätter på kaffehurran på spisen, kommenderar kandidaaten=dig att sätta sig i kökssoffan
Kandidaten skall uttalas kandidaaten med högadligt A

nej nu ska jag kila vidare
sluta tracka dig med kommentarer
för nu iaf
kram kram
Lena

Anna! Anna! Anna!! Vi fick igenom vår ansökan på sjukersättning! Jag känner mig sååå lättad!!! Jag hoppas dock att du kommer må bättre snart!! Massa kramar!!!

Ställer mig ofta samma fråga. Varför ska allt vara en kamp jämt ? Varför ska man behöva känna sig usel för att kroppen inte vill det själen ropar efter ? Viljan, själen, psyket vill känna lust till livet som kroppen förnekar hela paketet. Uppepå alltings elände kommer ansökan om permanent sjukersättning, eftersom det inte ens finns ork och energi över ens för en promenad, hur ska man då kunna pressa ut arbete ur den trilskande kroppen ????? Vad du själv skriver på ansökan är blaha för juristen som sitter där med ditt liv i sin hand, läkarutlåtandena är inte värd mycket mera. Håller med om att stressen är så på hela tiden att man kippar efter andan, nätterna blir långa i brist på sömn. Cirkeln är som ett helvetes ekorrhjul utan nödutgång, jo en finns men den vill man inte ta med tanke på anhöriga, inte det ultimata sveket som jag tycker att det är.
Vi får hoppas läget blir bättre även för oss sjuka, att den nuvarande regeringen sparar pengar på oss sjuka är uppenbart, hoppet står till nästa regering. Botten måste vara nådd nu, iaf är vår botten det. Det är straff nog att vara sjuk, vi behöver inga bestraffningar utifrån som så att säga ska tvinga oss bli friska.

Många kramar

Det där lät inget vidare.Nj det är inte meningen att man ska må dåligt.Själv mår jag relativt bra.Jag tänker på att jag kan andas själv och jag har arbete,bostad och en familj.
Jag vet att det är många som lider runt om i världen.Men här sitter jag och har det relativt bra trots att det kan vara jobbigt att andas ibland.

*kramar massor* Nej gumman, det är inte meningen. Men vi sjuka räknas ju inte längre.. Finn styrka i att du inte är ensam, på det bakvridna sättet.. Vi finns i alla fall här och tänker på dig, vi som mår likadant.

Varma stora kramar!

Usch vad du har det jobbigt...Nä det kan aldrig vara meningen att det ska vara så!

Hoppas det känns lite bättre idag.

*Kramar om*

Smyger in och lämnar en stor varm kram till en mycket betydelsefull Anna!

Ja, en till Sune med..=)

Jag håller med alla här, det kan inte alls vara meningen att det ska kännas så där jobbigt!
Jag hoppas verkligen att allt lättar snart.
Kramar

Tassar in här lite, klappar försiktigt på dig, och stångar Sune en smula.
Du kommer klara detta, men det krävs massor av tålamod. Så vila allt du kan, släpp kraven, för de gör ingen nytta, dra täcket över huvudet, goosa in dig i grabben.

Jag och Malte kramar er

Alla dessa krav ställer till det så...
Hoppas det känns bättre nu!!

Åh,så ledsen och berörd jag blir av det du skrivit! Så kan även jag känna ofta..men jag har fått mitt sjukbidrag beviljat,det tackar jag gudarna för! Det berättar jag för att försöka inge dig hopp..om att det kan gå att få rättvis behandling!
Ge inte upp rara Anna..kämpa på..en dag i taget!
Stor tröstkram till dig!!

Jaa,jag vet Anna..ovissheten tär på psyket något så enormt! Jag var helt knäckt,det glömmer jag aldrig! Jag tycker att detta är tortyr..tankarna maler i skallen hela tiden,dygnet runt..det går inte att få ro!
Usch..det känns som att jag inte är särskilt peppande..förlåt mig för det..men jag förstår hur kämpigt du har det nu!
Vad mer kan jag säga..maktlöshet känner jag..jag skulle vilja slå någon,pränta in i den beslutfattarens hjärna,att denna person behöver den här hjälpen,för att kunna gå vidare i livet!
Tyvärr har jag inte den makten..
Kram igen!