ADHD, för den som vågar

En diagnos är en avgränsning av ett antal parametrar som tillsammans bildar det man vill. Genom att skapa diagnosinstrument blir det enkelt att se vem som man kan sälja medicin till. ADHD är ett sätt att fungera på. Ingen handikapp mer än när man ska umgås med normalstörda människor som vill att alla ska passa in i normmallen. Och när mer än 50 % av alla människor har ADHD, vem är normal då? ADHD brukar kallas för ett neuropsykiatriskt funktionshinder, NPF. Men det har mer att göra med neurofysiologi än med psykiatri. Fast det säljer ju mer piller om man säger så. Var själv för några år sedan till en psykiatriläkare som efter 40 minuter kunde tänka säg att skriva ut tabletter till mig. Då hade redan vårdcentralen erbjudit sig att ge mig en annan medicin. Själv har jag kommit på att jag har mått dåligt för att jag inte är som alla andra. Och inte för att jag är den jag är. Var dig själv, de andra finns redan. ADHD innebär en massa funktionsmöjligheter som andra inte har. Kreativt tänkande, möjlighet till hyperfokus, oftast fördomsfri. Så vad det egentligen handlar om är att det finns en massa funktionsmöjligheter kopplade till det som avgränsas som ADHD. Det är en konstruktion denna diagnos. För 40 år sedan plockades Ritalin bort från hyllorna av någon anledning. Men nu har det dykt upp igen. Nej se till möjligheterna med den du är. Att försöka passa in gör att man bara mår dåligt. Jag hoppade över pillrena förstås. Jag vill ju vara mig själv. Och diagnos, nej tack. Jag känner mig bäst själv. Snälla sluta idiot- och avvikandeförklara människor som är sig själva.

Vad tycker du själv?