Senast Skrivet

Slumpa en blogg
sidobild

Älsklingsböcker

Jag blir rörd över att ni är så många som vill höra mer om vilka Max och Saga var. Det bästa en mamma vet är ju att prata (och skryta) om sina egna små hjärtegryn.
Det är svårt att välja ut en sak att berätta om, av alla saker vi upplevt tillsammans, så, som ni märkt så kommer det lite då och då om ni följer med mig här på bloggen. Det jag har märkt nu på senaste tiden är ju att jag ser Julia göra något, och kommer då på hur Max och Saga betedde sig i just den åldern.

Idag älskar Julia att läsa ”Mamma mu får ett sår”.
mamma mu.jpg

Barn vill ju oftast höra samma bok om, och om, och om igen. Så var det även med Max och Saga. Max och jag läste också mamma mu. Men då ”mamma mu åker rutschkana”.
mu.jpg

När jag läser om mamma mu och kråkan så känns det som att Max sitter där bredvid och lyssnar. Han var ofta tyst som en mus när man läste, om man sneglade på honom så såg man hur inne i berättelsen han var. Han satt och gjorde miner och levde sig verkligen in i det man läste. Plötsligt, några timmar efter att man stängt boken, så kom det en klurig fråga som tex ”mamma, kossor kan väll inte åka kana?” o sen utbrast han: neeeeeee vad tooookigt.
Han var mysig och lugn Max, han ville gärna ha närheten som man fick vid sagoläsning, el lugnet att själv sitta och titta i en bok.
När Saga började bli så pass stor så att hon hade tålamod att sitta still och lyssna på en bok så hade hon sällan egna önskemål utan läste gärna de böcker som Max valde ut.
Men, om Max inte var i närheten så läste hon gärna något som hon kunde vara med och påverka. Tex en bok med ”Cars” som Max hade. Den hade knappar med olika billjud på sidan, så att han kunde vara med och trycka när man läste. El en bok med djur som hade ”päls” och ”skinn” som hon kunde vara med och känna på samtidigt som man läste om djuren.
Om man går in på hemsidan www.varforgraterinteemma.se, och spolar fram till 0.34sek, så kan man se rörliga bilder på mina änglar. Jag har tack och lov fler filmer. Men, inte på dator. Om jag någon gång lägger över dom på datorn så lovar jag att ni ska få se min prins och prinsessa ännu mer.

1 kommentar
Jenny
15 februari 2012, kl 19:10
Apropå böcker så vill jag så himla gärna köpa din bok och läsa den men det tar emot. Jag vill bara brista ut i gråt när jag tittar på filmsnutten och ser recensioner. Är rädd att det ska göra för ont i hjärtat. Jag vill bara ge dig en kram och säga hur mycket jag beundrar dig som klarat dig igenom detta och fortfarande kanske får kämpa mycket med känslor och allt annat i livet. Hejja dig!! Kram!
Skriv en kommentar     ( Logga in )
Namn
E-post
Sajt/blogg
Kommentar
Fyll i texten som syns i bilden ovan
Ägaren till den här bloggen har valt att godkänna kommentarer innan de visas. Din kommentar kommer därför inte synas förrän den har godkänts av bloggägaren.

Jag heter Emma Jangestig. För 2 och halvt år sedan överfölls jag och mina två barn i vårt hem. Mina barn överlevde inte, jag klarade mig.

Nu ser jag det som min uppgift att prata om det som hänt för att föra Max och Sagas minne vidare. Men jag vill också berätta om vad som rör sig i mitt huvud idag. Det gör jag genom min bok "Varför gråter inte Emma" och även här på min blogg. Jag för gärna dialoger med er läsare, så tveka inte att fråga.

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Vd: Anna Settman

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Org.nr: 556100-1123 Momsregistreringsnr: SE 556199-112301

Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se

Sveriges mest engagerande tidning - 2,5 miljoner läsare varje dag!

Aftonbladet Plus kundcenterE-post

Close