Kontroll

Nej, den släpper inte greppet om oss den där magsjukan... bläää, jag trodde ju att jag var på bättringsvägen, men nu ligger jag här i soffan igen.
Ja, desto mer tid att blogga iaf, men får se det positivt.

Jag fick en fråga här på bloggen:

En liten fråga jag har är om du vet om tyskan vet om att Julia finns?

Nej, jag har inte en aning om vad hon vet och inte vet om oss idag. Det känns skönt att inte ha med henne att göra alls längre, att inte veta vad hon gör, vad hon tänker el hur hon har det. Men, det är lite dubbelt ibland. Att efter rättegången mista kontrollen över det jag var rädd för var skrämmande. Sålänge jag visste lite om henne så behöll jag kontrollen på något sätt. När hon sen hamnade på hinseberg så såg jag till att få information om anstalten och kände mig mycket nöjd med det. Jag släppte kontrollen, och kände att det var okej att sveriges rättsystem hade hand om henne nu. Jag kände mig lugn i det, och jag gör det fortfarande. Det är möjligt att hon får el skaffar sig information om mig och min familj. Men, då får det vara så. Hon sitter där hon sitter, hon har besöksförbud och hon kan inte göra oss något i dagsläget.