Har funderat lite på det här med höga krav på sig själv. Hur många gånger det lägger krokben för vad man egentligen kunde uppnå. Denna blogg är ett jättebra exempel på det. Istället för att skriva kortare inlägg och få den uppdaterad oftare än en gång i halvåret så har jag hittills valt att inte skriva alls. Bara för att jag vill att varje inlägg ska vara en genomtänkt, samhällskritisk krönika. Med resultatet att det inte blir något skrivet alls eftersom jag tyvärr inte har den tid det tar att göra research inför varje inlägg.
Så nu tänkte jag försöka kasta alla krav överbord och sänka ribban ett par steg eller två. Därför kommer detta inlägg att bli kort. Men det blir i alla fall ett inlägg:) Ett inlägg som uppmanar alla till att ta lite lättare på saker och ting. Lägg ner tid på att njuta och leva i nuet istället för att oroa er för att resultatet inte blir banbrytande. Chansen är då större att det i alla fall blir ett resultat utan att du behöver gå sönder på vägen dit.
kram på er alla!