Senast Skrivet

Slumpa en blogg

Free At Last

Mitt i allt landslagsfokus den senaste veckan har vi ju tillåtit oss själva att låta vår rapportering av the club-scene falla lite i skugga. Nu behöver vi en brygga tillbaka – och Steven Gerrard ger den till oss.
– Det har varit en bra dag för mig. Jag har gjort två mål och vi har kvalificerat oss för VM – och tidigare på dagen slog jag på tv:n och såg nyheterna om Michael. Det gav mig en riktig kick. Det är fantastiska nyheter för honom och hans familj.

Efter mer än fyra år i fängelse är Michael Shields återigen en fri man.

Jag vet inte om ni kan hans historia, men för att göra den väldigt kort så var det alltså så att den 18-årige scousern Shields åkte till Istanbul för att se sitt Liverpool i den klassiska Champions League-finalen mot Milan 2005. Han reste via turistorten Golden Sands i Bulgarien. Kvällen innan han skulle flyga tillbaka till England blev det bråk, och en bulgarisk bartender misshandlades så svårt att han fick allvarliga hjärnskador.

Exakt vad som hände vet vi såklart inte ens idag – den här rapporten i The Observer är den mest balanserade sammanfattningen jag kommit över – men vi vet att en annan engelsman skriftligen tagit på sig skulden för mordet, och att alla som reste i Shields sällskap bedyrar att han i själva verket låg på hotellrummet och sov under bråket.

Totalt sett tyder verkligen det mesta på att han är oskyldig – och igår släpptes han äntligen, efter att en benådning jobbats igenom av den före detta brittiske utrikesministern Jack Straw.

Ifjol sändes en dokumentär med titeln "The Forgotten Fan" i brittisk tv. Den är sevärd, men titeln är missvisande.

Michael Shields var aldrig glömd.

Det som gör Liverpool till en så fenomenalt speciell fotbollsklubb – och en så unik stad – är dess sätt att alltid, alltid ta hand om sina egna, hur lång tid som än har gått och hur mycket resten av världen än uppmanar dem att gå vidare. Det är därför The Kop fortfarande sjunger om "Justice For the 96" – och medan andra fans har valt en annan väg är det därför som de har marscherat och demonstrerat för Michael Shields gång efter annan de senaste fyra åren.

Det är därför han aldrig någonsin glömts bort där i fängelset. Det är därför han är fri idag.

mskopmosaic2DT1024.jpg

Och vafan, själv är jag ju sådan att jag inte kan undvika att få en liten klump i halsen när jag ser en nu 22-årig Shields stå där i sin LFC-tshirt och sin scouse-dialekt och tacka Liverpool- och Everton-fansen i sitt första statement på andra sidan fängelsemuren:
– Era röster hördes. Thanks to you, I knew I'd never walk alone.

På lördag spelar Liverpool hemma mot Burnley. På läktaren kommer säsongsbiljettsinnehavaren Michael Shields att utnyttja sin stol för första gången på mer än fyra år.

/Erik Niva

ms.jpg

79 (+1) kommentarer
Johanni
10 september 2009, kl 17:48
Det är ju sådana här grejer som gör fotbollen så mycket större än bara sånt som händer på planen och Liverpool FC så mycket viktigare än att bara vara ett topplag i Premier League.
erikniva
10 september 2009, kl 17:56
Så är det ju.

Och ger oss alla en påminnelse om vad som kommer att gå förlorat ifall vi nu går med på att förvandla den till en underhållningsindustri i mängden där bara resultat räknas.
Alex
10 september 2009, kl 18:05
"Justice For the 96" , vad handlar det om?
erikniva
10 september 2009, kl 21:47
Hillsborough.
Jimmy
10 september 2009, kl 18:07
Håller helt med. Det är inte resultaten som är det viktiga egentligen, det är identiteten.

http://www.youtube.com/watch?v=OnHARmP5BuA
erikniva
10 september 2009, kl 21:48
Just den där länken är jag dock kluven inför.

Det är klart att jag fattar att han blir en symbol för ett etablissemang som svikit, men för mig har alltid Burnham varit one of the good guys.
Justice
10 september 2009, kl 18:10
Mycket bra att du uppmärksammar staden Liverpool, kom ihåg Rhys Jones vars familj blev hedrade på Anfield inför CL-möte, när något sånt här händer så går hela staden ihop, oavsett klubbfärg.
erikniva
10 september 2009, kl 21:49
Håller fortfarande halsdukskedjan över Stanley Park efter Hillsborough som ett av de största fotbollsögonblicken, alla kategorier.
incedent
10 september 2009, kl 18:12
Frågan är väl nu om liverpool kan vinna något igen nu?
Man har ju inte vunnit något sedan Michael sattes i fängelse.
erikniva
10 september 2009, kl 21:50
FA-cupen 2006? The Stevie Gerrard Final??
Cela
10 september 2009, kl 18:40
YNWA :)
erikniva
10 september 2009, kl 21:50
COYS.
Aftermath
10 september 2009, kl 18:41
Fantastiskt stort detta. Hoppas bara att Canal + börjar sändningen en bit före avspark på lördag. Michael + familj är inbjuden och man har ju en känsla av att the kop visar upp sin "The great european nights" sida.....minst.
erikniva
10 september 2009, kl 21:51
Jo, det vill man se. Om inte annat kommer ju videoklippen – man är inte lika utlämnad till oförstående bildproducenter som man en gång var.
Moffel
10 september 2009, kl 18:52
Detta är ännu ett bevis på att Liverpool har världens bästa supportrar, som Xabi Alonso redan påpekat, det finns inget lag som kan mäta sig med Liverpool supporter mässigt - YNWA.
erikniva
10 september 2009, kl 21:51
Kan själv inte riktigt se behovet av att tävla i supporterskap.

Liverpool har tillräckligt att vara stolta över sig, utan att tvångsmässigt behöva mäta sig med andra.
Pelle
10 september 2009, kl 19:01
Man skulle kunna bli förbannad över vad som verkar vara ett minst sagt instabilt rättssystem i Bulgarien, men att se det stöd och det sociala ansvar som Pool och supportergrupper har tagit värmer så mycket att andra saker får stå i skymundan. Finns inte många klubbar med den sociala ansvarskänslan
erikniva
10 september 2009, kl 21:52
Nej, det gör det verkligen inte nuförtiden.
Martin
10 september 2009, kl 19:37
Football´s beautiful.
erikniva
10 september 2009, kl 21:52
And we have to fight for the right to keep it that way.
Felix
10 september 2009, kl 19:57
Mäktigt. YNWA!
erikniva
10 september 2009, kl 21:52
COYS.
Apan
10 september 2009, kl 20:00
Förvisso fint skrivet, men...

Jag vet inte om jag kan skriva på att det är OK, let alone beundransvärt, att man blint ställer sig bakom en potentiell mördare genom tifo, t-shirts eller ens blogginlägg (eller att önska killen 10 mer år heller för den delen). Är det verkligen det, Niva? Han är inte direkt Nelson Mandela.

Från vad jag har läst och hört de senaste åren tyder mycket (fortfarande) på att Shields var högst delaktig/skyldig, men jag påstår inte att jag vet mer än nån annan. Och det är just det, jag tvivlar starkt på att alla dessa Liverpool-supportar, inklusive Steven Gerrard och hans t-shirt, som har skrikit för hans frigivning i alla dessa år, har haft 100 % belägg för det. Ser du min poäng?

Nu har han dock benådats, och vi får lov att tro och hoppas att det är korrekt.

Men det främsta offret är likafullt Martin Georgiev.
erikniva
10 september 2009, kl 21:54
Visst, men som jag skrivit ovanför så menar jag verkligen att utifrån allt jag läst och tagit del av så tycks det verkligen vara så att Shields är oskyldig till det brott som han dömts för.

Jag såg att epostadressen du lämnade det här inlägget från innehöll akronymen MUFC, och jag misstänker ärligt talat att det faktumet påverkar din rättsliga bedömning mer än något annat vi faktiskt vet.
TT
10 september 2009, kl 20:07
Så jäkla underbart, "känner" lite lätt en av Michaels bästa polare som har haft kontakt med killen under hela tiden, vilket jävla madröm killen haft. Men är själv så jävla stolt över sättet staden och klubben slutit sig samman, och det gick vägen! Made up for him!

"How wide is your arse"..."rolig" United/Everton sång, vilket jävla ögonblick för Michael när han är tillbaka på Anfield.

The socialism I belive in is everyone working for eachother, everyone having a share of the rewards. It´s the way I see Football...it´s the way i see life.

Bill Shankly
erikniva
10 september 2009, kl 21:54
Letade faktiskt efter "How wide..."-sången som klippillustration, men den var borttagen från youtube.

Hälsa snubbarna däröver.
Zlatan
10 september 2009, kl 20:46
Niva har du någon bra sida för att ta fram statistik på spelare, typ mål, assist och liknande?
erikniva
10 september 2009, kl 21:55
Eh, well... Beror lite på vad du är ute efter, vilken liga, vilka spelare etc.
Anfield
10 september 2009, kl 21:02
Hej

Har aldrig själv varit på Anfield men vet att du har. The Kop är ju den plats på läktaren där hardcore fansen står/sitter. Men eftersom Anfield bara tar in lite över 40 000 så finns där ju inte så mycket plats för turister som bara ser matchen för underhållningen , det måste betyda att procentoellt sätt fler harcore fans på Anfield än på tex Emirates och Old Trafford? Så ALLA hardcore fansen sitter inte på the Kop som kanske 95 % av alla United-supportrar gör på Old Trafford på Stretford End. Något som stämmer?
erikniva
10 september 2009, kl 21:56
Alltså, jag vet inte riktigt vad som är definitionen av en hardcore-supporter, men visst är det väl så att långsidorna på Anfield lever mer än långsidorna på de andra topplagens arenor.

I alla fall på de stora kvällarna.
Mattias
10 september 2009, kl 21:06
Hörde inte riktigt vad de sluddrande (nä, jag förstår inte Carra heller riktigt...) UTD "fansen" sjöng men meningen gick ju inte förlorad, tyvärr. Rent spontan reaktion var "Du skulle skippat den länken", hat föder hat liksom. Men samtidigt... Sjuka jävlar ska hängas ut..

YNWA
erikniva
10 september 2009, kl 21:58
Michael Shields
got 10 more years
Now he's getting bummed by queers
10 more years until parole
now he's got a sore arsehole

Bad taste, visst, men samtidigt ska man faktiskt inte göra mer av det än vad det är.
Hossein
10 september 2009, kl 21:07
Herregud. Det här måste vara tjugonde gången som jag antagit att jag läst en text av Bank när det varit Niva eller vice versa. Ni skriver ju precis likadant.
erikniva
10 september 2009, kl 21:59
Ånä.

Där jag refererar till hardcorepunk refererar Simon Bank till en fransk installation.
tobbe
10 september 2009, kl 21:46
Säga vad man vill om engelsk fotboll, men lika passionerade supportrar hittar man inte på något annat ställe!
erikniva
11 september 2009, kl 00:02
Just passion är ett överanvänt ord, men i mina ögon är den brittiska fotbollskulturen unik genom sitt grundmurade rättvisetänk och sin solidaritetsgrund.

Jag tror också att det är en stor anledning till att jag själv haft så lätt att identifiera mig med den.
Justice
10 september 2009, kl 22:04
http://www.youtube.com/watch?v=gURiuq926tE

Det var det här jag menade, stort och rörande
erikniva
11 september 2009, kl 00:06
Verkligen.

Fantastiskt klipp, och en del av precis den här underbara solidaritetsmentaliteten som gör Liverpool speciellt.
sg
10 september 2009, kl 22:11
vart kan man se det där om haldsdukskedjan? Kan inte hitta någonstans, skulle vilja se..
erikniva
11 september 2009, kl 00:08
Finns – vad jag vet – inte fångat på video, eller ens på stillbild.

Du har berättelsen en liten bit ner på den här länken.
http://www.liverpoolfc.tv/news/drilldown/N164019090415-1148.htm
Bank Stalker :)
10 september 2009, kl 22:23
Vilka favoritlag har Bank förutom Tottenham? i Sverige, Spanien etc
erikniva
11 september 2009, kl 00:09
Fråga honom.
erti
10 september 2009, kl 22:39
Bra skrivet Erik! Skönt att höra en liljevit sätta ord på det man känner för sin klubb. Om vi själva definierar det ses vi ju bara som partiska eller hur man ska uttrycka det. Det sociala engagemanget kring Merseyside är en av de stora poängerna med att gilla ett lag som de röda. (ok, eller de blåa men det får du mig aldrig att erkänna :P )

Stort skrivet hursomhelst. YNWA!
erikniva
11 september 2009, kl 00:09
Everton? The people's club...
Turk
10 september 2009, kl 23:17
"Säga vad man vill om engelsk fotboll, men lika passionerade supportrar hittar man inte på något annat ställe!"

öööh, på brittiska öarna då eller? Vill inte låta dryg här, men nog finns det passion så det räcker och blir över i andra länder!
erikniva
11 september 2009, kl 00:09
Turk, huh?!
McAteer
11 september 2009, kl 00:03
Till apan: det måste väl ändå finnas någon slags rättskydd och beyond reasonable doubt och allt sånt. Om man kan utgå ifrån att mediarapporteringen stämt något sånär, har ju inte rättsväsendet skött det helt hundra.
erikniva
11 september 2009, kl 00:10
Innocent 'til proven gulity. Onekligen en sentens som har olika innebörd i olika delar av världen.
Robin
11 september 2009, kl 00:08
Jävligt intressant blogginlägg, men framför allt oerhört skrämmande - och fascinerande - läsning i det där UK-dokumentet. Har vi inte för lite av sådant i Sverige? Eller beror det verkligen BARA på att vår fotboll än så länge har varit befriade från den här typen av händelser. Ibland känns det som att internationell fotboll glorifieras enormt mycket i jämförelse med vår egna fotbollsarena. Du och Bank gillar ju den inernationella fotbollsscenen och dess historier, men borde det någonstans inte finnas ett större utrymme att verkligen gräva i den svenska fotbollskulturen? Om vi nu har någon, det är väl frågan...
erikniva
11 september 2009, kl 00:14
Sverige har ju fortfarande en väldigt ung fotbollskultur.

Det ger å ena sidan ett mindre urval av fängslande historier att nysta i – å andra sidan uppriktigt sagt ett underskott på grävande fotbollsjournalistisk tradition.

På ett sätt önskar jag att jag själv skulle brinna lite mer för den svenska fotbollen, gentemot den internationella. Det hade i mångt och mycket varit väldigt mycket lättare – och viktigare – att bryta ny fotbollsjournalistisk mark då.

But the zebra has his stripes.
Tommy
11 september 2009, kl 00:13
Tjena Erik,

Tönk dig följande ganska troliga scenario: Danmark-Sverige står säg 80 min in 0-0, Lasse börjar inse att chansen att gå om Danmark i den sista omgången kommer bli i princip omöjligt. Tror du han då kommer känna sig nöjd med en poäng eller tror du han går för segern? Som du nämde i ett tidigare inlägg så var det ju faktiskt att Sverige vann 3 poäng igår men förlorade ett.
erikniva
11 september 2009, kl 00:18
Har tänkt den tanken själv – och inte kunnat svara på den.

Något i mig säger ju ändå att Lager knappast beordrar vild win-at-all-costs-offensiv.
Anarandil
11 september 2009, kl 03:12
Tjabba!

Ditt inlägg påminde mig om en tanke jag haft till och från de senaste åren, är du beredd?

En av mina bröder, som själv hejar på Manchester United (och, ska tillägas, skäms en del för det pga den typ av fans som den klubben tilldrar sig, inte minst här i Sverige) sa en gång till mig ungefär; "Fan. Det är synd att man inte hejar på Liverpool. Det är ju precis så man vill att ens klubb ska vara".
Det är ju trots allt inte så att när man är 8 år och ser Ian Rush, John Barnes och Peter Beardsley för första gången att man inte alls har saker som Hillsborough, och allt vad det har inneburit, eller, för den delen, Heysel i tankarna. Det är snarare saker som vilka som vann ligan det året man var 8 som spelar roll när man "väljer" sitt lag.
Men, det valet man gjorde när man var 8 är ändå det man får leva med, resten av livet.
Det är det valet som gjort att man fått uppleva åttondeplatsen 1993-94, David James i ligaspurten 1996-97, Istanbul 2005 och Cardiff 2006.

För att knyta ihop det: hade min bror rätt? Vill man att ens lag ska ha sådana fans som Liverpool? Är verkligen Liverpools fans så mycket bättre och annorlunda än andra klubbars?
Kort sagt, hade jag en himla bonnröta när jag lyckades fastna framför Tipsextra just den säsong då Liverpool vann?

Avslutningsvis, vad tyckte du om Gaslight Anthem-spelningen på Debaser Slussen i vintras?

Lev väl.
erikniva
11 september 2009, kl 08:54
Rent ideologiskt är Spurs en av de sista klubbar jag "borde" hålla på. Jag borde hålla på något hårt jobbande långbollsknackande kämpalag från en liten industristad i norr, typ Burnley.

Men det är som det är – och sätter man sig bara in i saker så hittar man i stort sett alltid en identitetskärna kring varje enskild klubb som är väldigt lätt att tycka om. Liverpools är nog bara lite tydligare och mer levande än många andra.

Gaslight Anthem var jävligt bra, utan att för den sakens skull kanske lyckas lyfta skivorna sådär särskilt mycket mer.
Gustav Lundblad
min blogg www.gustavlundblad.com
11 september 2009, kl 04:28
Står det 0-0, så måste Lars-Tommy (eller vad han heter numera) satsa för tre. Det obehagliga med matchen mot Danmark är inte att vinst bara är något som "eventuellt kan ge gruppvinst", utan att utebliven vinst sannolikt ger Portugal andraplatsen i gruppen. Kryss mot Danmark ger samma poäng som Portugal vid vinst mot Albanien och portugisiska hemmasegrar mot Ungern och Malta. Och även om Portugal har problem med målskyttet, så känns det som att de borde kunna fixa en bättre målskillnad mot Sverige i ett hemmamöte med Malta.
erikniva
11 september 2009, kl 08:55
Så är det.

Jag har som skrivet egentligen börjat tro att det är förstaplatsen eller inget för Blågult. Även om vi såklart ändå får möta Bosnien i play-off.
nils
11 september 2009, kl 06:57
Niva, Ang. Apans kommentar;

Skall först nämna att jag själv är ManU "supporter" om jag var tvungen att välja. Men jag håller egentligen på alla lag som känns spännande för stunden. Gillar förändring. Just nu är City, Tottenham, Barcelona, genoa lite extra intressanta att följa.

Iaf, det jag tror Apan menar, trots sina MUFC-skygglappar, är att det är lite skrämmande att så många personer ställer sig bakom nånting utan vidare eftertanke. Nu tror jag visserligen inte att Michael är skyldig, men även OM det mesta pekat på att han varit skyldig så tror jag inte det hade gjort någon skillnad. Folk hade fortfarande skanderat YNWA och hållit honom om ryggen för att han är "en av de egna". Och detta är inget speciellt för just Liverpools fans, utan händer i alla sammanhang där folk enas bakom en klubb, filosofi, nationalitet osv.

Att någon är oskyldig tills motsatsen bevisats är juh såklart rätt o riktigt, men samtidigt kanske man skall ta det lite lugnt med hyllningarna så länge det finns en gråzon. Om den riktige mördaren(?) hade satts bakom lås o bom på grundliga bevis så hade jaf varit mycket mer öppen till att hylla Michael.

Skall sägas att jag inte är speciellt påläst vad gäller detta fallet, utan pratar mer om vad som händer med människor i stark gruppsammanhållning. kan vara lite vanskligt att både hylla och fördömma sådant.
erikniva
11 september 2009, kl 08:57
Absolut, så är det ju.

Det jag reagerade på är att jag tror att det finns precis lika många människor i Manu-tröja som flockmässigt reagerar "10 more years for Michael Shields" som det finns Liverpool-fans som reagerar "Free Michael".

Och jag har betydligt större problem med det förstnämnda än det sistnämnda, i synnerhet som den som sätter sig in i det här fallet – typ det brittiska utrikesministeriet – kommer fram till att killen nog fan är oskyldig.
mathias
11 september 2009, kl 08:57
Med risk för att framstå som synnerligen korkad... vad betyder det där YNWA! som dyker upp här å där? Antar att a:et står för Anfield...

Och varför svarar Erik i sin tur med COYS?
erikniva
11 september 2009, kl 09:14
YNWA = You'll Never Walk Alone.
COYS ≈ Come On You Spurs.
Stajlie
min blogg http://passandmove.blog.com
11 september 2009, kl 10:27
Är Liverpoolfan själv men håller med om att snacket om världens bästa supportrar är onödigt, varför ska man behöva jämföra? Tror också sådana speciella uttryck som Justice for the 96 osv har sin grund i scousermentaliteten snarare än att dessa fans i sig är mer fantastiska än andra.

Missförstå mig inte, jag tycker det är fantastiskt med sådana manifestationer där man som supporter hittar gemensamma grunder snarare än att försöka hävda sig. För mig är det "enklare" att identifiera mig med och relatera till någon som följer ett annat lag med samma fokus som jag själv följer mitt lag än att prata med någon som är "Liverpoolfan" men knappt bryr sig.

For what its worth - min åsikt är att vi oavsett lag har saker gemensamt: kärleken till spelet, den känslomässiga berg-och-dalbanan, en tydlig identitet, hoppet om en framgång, att läsa en bra blogg som kan relatera de mest osannolika och intressanta saker till ämnet fotboll osv...
erikniva
11 september 2009, kl 10:31
Är också övertygad om att fotbollsmänniskor i grund och botten alltid har mer som förenar dem än som skiljer dem åt, oavsett klubbtillhörighet.

Det är ju också det som gör att man kan gå in på vilken bar som helst i vilken stad i världen som helst – och alltid hitta någon som man har mycket att prata om med.
Nicke
11 september 2009, kl 11:06
Förbannat bra skrivet Niva, det är just den känslan av att aldrig glömma sin historia som gör att jag älskar Liverpool mer än någon annan klubb.
Har varit i liverpool ett antal gånger och vet inte om det bara är jag för att jag älskar mitt lag så mycket eller om du också märkt det när du varit där, men visst fan är det något speciellt med människorna i den där stan? Inget jävla nonsens folk där är raka men jävligt trevliga och har en skön attityd, tycker det återspeglar sig på läktarkulturen där också.

Tror nog Michael kan vänta sig ett varmt mottagande på lördag eftermiddag.

YNWA!
erikniva
11 september 2009, kl 13:39
Nere i hamnen säljer de ju Scouse passports. Det är inte ologiskt.

Har alltid sett Liverpool som en mycket mer speciell, isolerand enklav än till exempel the Republic of Mancunia.

Och ja, själv älskar jag staden och människorna där.
Magnus
11 september 2009, kl 13:42
Tur i oturen för Michael att han inte missat mer än en FA-cupseger under tiden han suttit inne... =)
erikniva
11 september 2009, kl 13:53
Men med det sagt så var det en satans final...
Andreas
11 september 2009, kl 15:41
Problemet som jag ser det är du läser enbart engelska mediers rapportering och som jag förståt det går/gick tongångarna helt annorlunda i bulgarisk media.

Detta fall är ganska likt och hur svenska media reagerade på med Calle Jonsson som misstänks stuckit någon med kniv på Kos för ett antal år sedan. Man tar direkt ens egen i försvar och attackerar Greklands rättssytem som otäckt och rättsvidrigt och menar att vårat eget rättssytem är det bästa.
erikniva
11 september 2009, kl 15:44
Jo, det finns en sanning där och du drar en bra parallell och du har en poäng i det du skriver.

Men trots allt – och trots att jag kanske inte har konsumerat så mycket bulgariska medier som jag borde – har jag faktiskt högre förtroende för det brittiska rättssystemet än det bulgariska.

Bulgarien är ju ett land som just nu är stöpt i korruptionskaos.
M Z
11 september 2009, kl 16:02
Å andra sidan så är ju mycket av den förenande känslan i Liverpool sprungen ur den victim-mentalitet som finns bland Liverpoolborna.

Att veckor efter att en spelare i en Championshipklubb blivit bestraffad för att ha hyllat sin fängelsedömde lagkamrat, och inte långt efter att Tim Cahill blev bötfälld för att ha simulerat handbojor vid en målgest (som en passning till sin fängslade bror), gå ut med en manifestation, sanktionerad av klubben, där man mer eller mindre pissar på ett utländskt rättssystem, visar precis vad Liverpools gemensamma anda handlar om. Naturligtvis blev det inga sanktioner mot Liverpool, de stackarna är ju så illa utsatta redan.

Ofta hör man "Justice for the 96" ringa från The Kop, men hur ofta hör man "Justice for the 39"? Inte lika ofta, men det är ju skillnad på tragedi och tragedi beroende på vilka offren är.

Jag klandrar inte endast supportrar till Liverpool FC, för det verkar ju vara en mentalitet som är rotad i hela befolkningens kultur. Se bara detta som exempel på hur snabba man är att sörja.
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/merseyside/4372230.stm

Som avslutning tycker jag det är intressant att någon nämnde Rhys Jones som exempel. Rhys Jones, 11-årig Evertonsupporter som blev ihjälskjuten i Liverpool. Efter hans död valde Everton att hylla honom, som sig bör då han var supporter till klubben, genom att spelarna i laget la blommor, fotbollsskor och tröjor på brottsplatsen, samt hedrade honom med en minuts applåd inför sin nästkommande match.
Men inte nog med det, naturligtvis ska Liverpool göra det till sin egen sak att hylla honom också, genom att spela Evertons introsång på Anfield!
Inte för att samla sympatipoäng hos omgivningen, utan endast för att de är så goda och broderliga människor. Att dessa broderliga människor buade en politiker på Anfield under en Hillsborough-hyllning vid den senaste minnesstunden, som pratade om hur de inte skulle glömma de 96 offren, får väl ses som en bisak i sammanhanget. Är det verkligen en hyllning till de döda att bua ut en person som säger att de inte ska glömmas bort?
http://www.thestar.co.uk/news/HILLSBOROUGH-Sheffield-mourns-and-Liverpool.5174453.jp

Många av dessa saker pekar för mig på att de inte endast sörjer och är missnöjda för att de är goda människor, utan för att de alla behöver "a good old moan" lite då och då för att påminna sig själva om hur jävligt de har det. Det är väldigt selektivt och inte alls så broderligt som du försöker framställa det som, enligt mig.
erikniva
11 september 2009, kl 16:10
Visst finns det inslag av offermentalitet i Liverpool, men det är ju ett faktum att staden drabbats väldigt hårt av sociala nedskärningar som ofta varit mer eller mindre direkt sanktionerade från London.

Och även om det är en stad med väldigt många problem som är väldigt stora så är min helt ärliga uppfattning att det finns en annan solidaritet där än i många andra städer.

Vad gäller den där Burnham-grejen har jag redan skrivit att jag personligen tycker att det var missriktat. men det är ju uppenbart att han som politiker fick finna sig i att vara symbol för ett system som i det fallet svikit.
Tänker inte skaffa konto på aftonbladet.se
11 september 2009, kl 16:19
"Totalt sett tyder verkligen det mesta på att han är oskyldig" - förutom det faktum att han fällts av en domstol, i ett fall som passerat flera instanser i det bulgariska rättsväsendet, efter en rättegång som granskats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (som konstaterade att Shields rättigheter inte kränkts på något sätt).

Tänkte bara påpeka det, då du verkar ha missat det i din text.

Mvh
erikniva
11 september 2009, kl 16:23
The bottom line är ju att det brittiska rättssystemet säger att han är oskyldig där det bulgariska sagt att han är skyldig.

Och som skrivet – med tanke på hur kaotiskt hela det politiska och juridiska läget varit i 2000-talets Bulgarien litar jag rätt och slätt mer på det brittiska.
Tänker fortfarande inte skaffa konto på aftonbladet.se
11 september 2009, kl 16:32
"The bottom line är ju att det brittiska rättssystemet säger att han är oskyldig där det bulgariska sagt att han är skyldig."

Jag skulle säga att the bottom line är att målet gått igenom det bulgariska rättsväsendet på ett sätt som ingen utan agenda verkar kunna klaga på (Europadomstolen har lite mer integritet än släktingar till Shields, Liverpoolsupportrar och brittisk press i mina ögon), och att benådan utfärdats av EN person som till råga på allt inte vill delge exakt varför han anser att Shields ska benådas.

Jag kan inte ens se hur den bild av fallet man fått genom medierna tyder på att Shields är oskyldig. Varför väger ett tillbakadraget erkännande tyngre än flertalet ögonvittnen?

Noterbart är för övrigt att en benådan i Storbritannien bara tar bort straffet, inte domen i sig.
erikniva
11 september 2009, kl 16:41
Europadomstolen tog ju bara ställning till om det proceduriella varit korrekt, inte om domen var det.
Anarandil
11 september 2009, kl 17:37
Tack för svaret på min tidigare utläggning. Jag tycker att det väcker en del halvintressanta funderingar.
För egen del skulle nog ett lag som Livorno eller kanske St. Pauli varit ett mer passande ”val” av lag. Men av olika anledningar, som inte har att göra med en klubbs värderingar eller allt runt omkring den utan snarare saker som vilket land den kommer ifrån, vilken typ av fotboll som spelas och så vidare, så sitter jag ganska bra i båten med Liverpool som favoritlag. Saker som Robbie Fowlers tröja under tröjan gör det hela helt ok för mig.
Det kunde liksom ha varit värre. Mycket värre. Jag har en kompis som nu, i vuxen ålder, får leva med att han föll för Millwall som ung pojke, med deras sparsamma framgångar de senaste 15 åren och allt det andra som händer runt den klubben, du vet.

Meeeeeeeen. Nu är det ju så att vi alla simmar runt i en soppa med två engelsmän i första laget (Ett fenomen jag är en smula kluven till för tillfället, hellre 0 engelsmän än en Phil Babb och en Steve Harkness och hellre en Xabi Alonso för £10.5m än en Michael Carrick för £14m, om du förstår vad jag menar), en holländsk högerback som inte alls ville försöka bli en del av truppen utan mest spenderade tiden med att längta därifrån, en helt misslyckad argentinsk mittback eller varför inte en Juande Ramos som inte ens kan kommunicera med sina spelare osv.

Och till slut är vi inne på det som du och Bank återkommer till relativt frekvent. Om det finns något så fint som en klubbs ”själ” så är känslan att den allt mer suddas ut, man kan vara djurgårdare utan kostym, man kan komma från Västervik och älska Liverpool förbehållslöst, man kan heja på Manchester United och faktiskt bo i staden Manchester (Ja, den var låg. Låg men kul. Det står jag för.) osv.

Det är det som gör fundering till halvintressant istället för intressant. Väldigt lite spelar egentligen någon roll vad gäller en klubbs identitet längre. Det är Sol Campbell, Emmanuel Adebayor och Michael Owen som är normen nu, inte Paul Scholes, Jamie Carragher och Tony Adams och det finns ingenting som varken du, jag eller någon annan kan göra åt saken.
Det är bara att hoppas att man inte blir mer bitter och cynisk med åren så att man även i fortsättningen får möjlighet att uppleva de fantastiska saker som trots allt fortfarande inträffar runt om i fotbollsvärlden.

Gaslight Anthem var en helt ok spelning men jag hade förväntat mig mer……punkkänsla. Jag kände det i alla fall inte.

/Björn
mattias
12 september 2009, kl 15:20
Och där tappade jag all respekt för min tidigare favoritskribent. Håller helt med "apan", att genomföra en sådan här massiv kampanj som Liverpool som stad/lag har gjort är inte okej då det finns en rätt stor chans att han är skyldig. Mina tankar går till Martin Georgiev med familj.
erikniva
12 september 2009, kl 15:52
Haha.

Den "respekt" – fy fan, så trött jag är på det ordet – som kommer och går med ett blogginlägg är jag inte det minsta intresserad av.
Donno
12 september 2009, kl 18:59
Ja, det var ju fortfarande en scouser som gjorde det kan man ju anta, men eftersom de håller varandra om ryggen så vackert så är det svårt att fälla någon för det. Då går det så här.

Själv kommer jag alltid leva och dö med Newcastle. Men jag är glad ändå.
Fredrik
min blogg www.stengarn.se
13 september 2009, kl 11:50
Hade inte hört om detta, men ja... det är faktiskt fruktansvärt fint gjort! Vet någon om "hans" stol stått tom dessa åren? rent symboliskt liksom. Kul med en klubb och fans som bryr sig om deras egna.

Vill slå ett slag för vad ÖSK, spelarna i ÖSk och fansen till ÖSK gör för Yunus Ismail, som faktiskt blivit screwed in every possible way av Migrationsverket och indirekt SvFF. Också en fruktansvärt gripande historia som jag tycker vore bra om Sportbladet gjorde ett djupare reportage om. :)

Fortsätt med denna magnifika fotbollsblogg. Du och Bank gör ett riktigt bra jobb!
Skriv en kommentar     ( Logga in )
Namn
E-post
Sajt/blogg
Kommentar
Fyll i texten som syns i bilden ovan
Ägaren till den här bloggen har valt att godkänna kommentarer innan de visas. Din kommentar kommer därför inte synas förrän den har godkänts av bloggägaren.

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Vd: Anna Settman

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Org.nr: 556100-1123 Momsregistreringsnr: SE 556199-112301

Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se

Sveriges mest engagerande tidning - 2,5 miljoner läsare varje dag!

Aftonbladet Plus kundcenterE-post

Close