Trist som sjutton, men thats life!!

Ha det göttast alla gamla vänner...

Tadaaaaa!!

//B

Jag bloggar på min gamla blogg igen...

Efter höstens alla infernon, å vinters jobb å allt annat...så bestämde jag mig för att blogga enbart på min gamla portal ett tag...Tempot e lite lugnare där, och passar mig lite bättre just nu...

För den som vill "hälsa på" är adressen:

http://blogg.amelia.se/beatamoroten/

Å jag blir snorglad om ni kikar in ibland:))

Tänker inte radera min ab-blogg...för jag kommer säkert skriva mer här...men som läget e nu...så räcker det med en portal, å då får det bli den "lunkigare"!:))

Må så gott alla....å som sagt....hälsa gärna på:))

Pözz på er!!

//BeataMorot

Jag är bortskämd med fina ungar…godhjärtade, generösa, humoristiska ungar….alla 3….och det finns inget jag inte kan göra för de här tre trollen!

Visst kan vi bråka så fillorna ryker, men för det mesta e det om ganska triviala småsaker, och stormarna bedarrar ganska snabbt…

Den enda som skiljer sig liiiiite från mängden i kompaniet, är mini….hon är nog den mest obstinata av dem alla 3!

Det e den enda av dem som kan få det att riktigt klia i fingrarna på mig….den enda som kan få mig att gnissla tänder av både vanmakt och ren, skär ilska…

Det hon INTE har, som de andra två besitter….är respekten gentemot mig…å då menar jag verkligen inte att de ska bocka, niga och stå med mössan i vacker hand…utan den där vardagliga respekten…den iaf JAG känner gentemot MINA föräldrar…den som gör att man kanske inte riktigt säger ALLT man vill…eller beter sig på ett sätt som kanske inte kan kallas direkt rumsrent!

Ikväll e jag riktigt arg, ledsen och irriterad…..vi har haft en urladdning multum….å det slutade med hånflinande kommentarer från hennes sida, en växande frustration från min sida….hårda ord, höga toner….å en promenad hem från affären för hennes del! Hon satt i bilen och flinade åt mig med kalla, hårda ögon….gjorde narr av mig, min musiksmak, mina val och mitt sätt att vara…hon himlade med ögonen på det där sättet som bara driver mig till vansinne…å hånflinet fick bägaren att rinna över…Hon fick helt sonika promenera hem!

Nu sitter hon högst förmodligen hemma hos bästisen och får lite ynkande medhåll….å det e ju helt ok….däremot e det INTE ok att behandla mig på det där viset….som om jag vore efterbliven eller nåt. Moraliserande, fördömande och rent av elakt! det är inte ok i MIN värld iaf….å jag vet…att om jag behandlat MIN mamma på det där viset när jag var 17….då hade farsan gett mig en enkel spark i röven ända till månen!!

Hon kan verkligen bråka om allting. Vilken film vi ska se, vad vi ska äta till middag….vilken musik som ska spelas i bilen…hon kan strida i evigheter om noll och ingenting….hon vet och kan allt…å just nu e jag ganska less kan jag säga….less på att behöva försvara mig, mina val och mitt sätt inför min sjuttonåriga dotter…JÄVLIGT less, rent ut sagt!

Jag har tagit hand om henne, hela hennes liv…gett henne det jag kunnat…försökt se till hon aldrig saknar nånting….jag har hållit hennes hand hårt i min, och jag älskar henne bedövande mycket….men jag har INTE gjort mig förtjänt av det här…thats it!

Nu e jag både lessen å arg….ångrar såklart ett å annat jag gormade ur mig i vredesmod…men kan inte tolerera att hon ska basa och raljera med hela familjen jämt….får hon inte som hon vill, så ska alla behöva höra det…lida igenom det….Å det e inte ok!

Trodde hon grott ur det där vid det här laget…men tydligen inte….ikväll e ett tydligt bevis på det!

Men hörrni…inte kan det vara ok…att en skitunge i den där åldern, ska ha tumskruv på sin mamma…ska kunna bete sig hur som helst för att vid minsta motgång deklarera  att ”morsan e fan inte bättre”….att svara….”Det e för att jag ÄNTLIGEN säger ifrån” när jag påtalar att syskonen åxå minsann e trötta på beteendet…det kan väl inte va ok??

Kram från butter morot!

//B

Medda!

Här sitter man nu, med ont i hela kroppeländet, huvudvärk och feber….å förbannar allt vad skitiga baciller heter!

Det ante mig att det skulle ryka på mig, för var o varannan kollega ligger dåliga…många av vårdtagarna har flunsan och så blev sonen sjuk! Då kommer det som ett brev på posten!

Hur som haver….en förkylning klarar man väl av…och den lär ju gå över..å fort åxå får man hoppas, för nästa helg e det myspys på gång:) jag ska hoppa på bussen, beroende på rådande väderlek…å pysa uppåt kusten sisådär 10 mil…å där ska jag ÄNTLIGEN få sitta ner i lugn och ro, face to face…och prata ut om både det ena och det andra…Å DET tror jag kommer göra mighty gött!:)

Under de här månaderna jag varit ensam, har det inte direkt rådit brist på ”date-tillfällen”….men jag har bangat ur….än för det ena, än för det andra….jag har mesat mig så in i bomben…haft en hel radda urdåliga ursäkter på lager…det har liksom inte kännts OK på nåt vis…å jag kan inte alls förklara varför…det bara e så…jag har både velat och INTE velat och hela tiden har jag vägt fördelar med nackdelar…

Men nu är det lite annorlunda…nu känns det hur bra som helst….pirrigt, mysigt och nervöst…å jag behöver verkligen den här daten för att ställa saker och ting till rätta…jag behöver berätta, men åxå lyssna…jag behöver SE att han förlåtit mig…att vi e OK….och sen får det liksom bli som det blir!

Jag tycker väldigt mycket om honom…han e en rar, snäll…och väldigt mysig på alla vis…han e VANLIG…inga spöken i garderoben…inga trauman, inga maror….en helt vanlig, ganska söt kille med glittriga ögon och ett supergulligt leende…som tar hand om sig och sitt på ett tryggt och säkert vis. OM man skulle trilla dit på allvar…och OM det hade varit ömsesidigt….ja, då hade jag nog fått det ruskans bra!:)

Men men…nu får tiden utvisa…vi har iaf massa daglig kontakt…vi ringer varandra ibland och skickar sms mest hela tiden…jag tycker om på ett gött sätt och blir glad varje gång det piper i telefonen…DET måste väl ses som ett bra tecken va?

Huuuuu…jag e faktiskt riktigt nervös:)

Å det e han med….ganska sjukt egentligen…för det finns ju egentligen ingen orsak att vara det….men jag skäms för höstens tilltag och urflipp….jag känner mig dum för hur jag behandlade honom…jag ångrar det så jättemycket nu, när jag sitter här med facit i handen….för han förtjänade allt annat än det där som hände!! Det e nog därför jag e småskraj…men det e åxå därför jag så väl behöver det här mötet…för att visa att jag e tillbaka på banan och inte alls uppe i det blå längre…för att få hans förtroende igen…det e VIKTIGT som fääääen för mig, kan jag säga…

Utöver detta….nu ska jag ta min bacillhärjade kroppjävel och hoppa ner under täcket….jag har ett sågverk i skallen och en temp som inte går av för hackor…Dessutom har jag skitont i ryggen…å det e nog iaf LITE synd om mig:)

Må väl blöggers!

//B

Å så var det gjort….tian har blivit en elva…2010 har gått över i 2011…å i mina öron låter det som sci-fi ungefärligen!

Minns när man var jätte, jätte ung….då lät år 2000 som något verkligen underligt…året då man skulle fylla 35….herreguuuud, så gammal man skulle vara DÅ! Nu e man snart 46….å här sitter man å funderar på vart i h-vete tiden tog vägen!

Hur kunde barnen bli vuxna så fort..de som skulle springa runt benen på en i all evighet….

Japp! Jag ÄR på nyårshumör…men ska verkligen försöka rycka upp vemodet….tajm för nya tag, dags att gå vidare….så HÄR kommer ett hysteriskt försök att greppa några saker som ÄR positiva…saker jag hoppas på…drömmer om….eller iaf grunnar på…

1. Barnen ÄR vuxna…men de e välartade, snälla och generösa…jag har gjort ett ganska bra jobb…å hoppas det nya året ska bli toppen för dem!

2. Motto: Kråkfötter e ballt…rökrynkor e fula….kråkfötterna får vara kvar….men jag drömmer om en steryléninjektion på överläppen…å en tandblekning! Således ett mål: Att spruta in lite gift ovanför överläppen, för att dölja spår efter annat giftintag! Weird….

3. Motto: träna med sunt förnuft……således blir målet: skaffa ett sunt förnuft!!

4. Motto: Simma en gång per vecka….Mål: skaffa simkort och våga visa mig i baddräkt!

5. Jättevackert väder idag….bara en sån sak…iofs e jag halvdassig, men iaf….blank-is och solsken…yabbadabbadoooo, sicken lethal combo…1:a januari 2011 är en vacker, solig och mild dag…en touch of resten av året kanske?:)

6. Kan faktiskt inte bestämma mig om jag VILL eller INTE vill trilla dit å bli kär…men OM så blir, så hoppas jag det blir allvar mellan mig och min varmhjärtade, charmige och goe förlåtande vän! Mål: träffas nästa helg och se vart stjärnorna för oss den här gången…

7. Motto: Inte råka ut för underliga happenings som sätter mig i situationer jag får svårt att klura mig ur…Mål: låsa dörren, dra ner persiennerna och stanna inne! (obs! skämt!)….nästan….

8. Motto: spara lite pengar på ett konto….Mål: Öppna ett konto…..kanske…

9. Motto: läsa mer böcker….Mål: stänga av laptops-jäveln!

10. Försöka se saker objektivt och positivt i det längsta jag förmår….försöka att inte tillåta mig grubbla på sånt jag aldrig kan förändra…försöka gnälla mindre och bli mer handlingskraftig….sluta göra dumsjuka saker jag egentligen inte förstår själv…försöka visa de människor som betyder massor för mig, att jag superduperälskar dem…det sistnämnda gäller ju såklart inte ungarna, för de vet och dem visar jag det här vareviga sekund…Jag ska försöka simma lugnt i livets bamsiga badbalja…inte bara hålla näsan ovan ytan, utan simma…avkopplat och sansat…Inte bli hysteriskt arg, eller bottenlöst ledsen för allt och inget….eller totalt överlycklig stup i kvarten heller….det där är mano…å maniskt e alltid jobbigt….Happ….det var det om detta….

Nu önskar jag er alla och envar en superfortsättning på det nya året….och så skickar jag 2011`s allra första bloggpözz…

Tadaaaaaaa!:)

//B

För mig är nyårsafton alltid lite vemodig…

Inte alls den där glammiga, glittriga och festliga tillställning som media  ger sken av…Nyår är en punkt…ett avslut…å ett goodbye till något som aldrig kommer åter!

Jag tycker inte särskilt mycket om den här högtiden…trots att jag försöker tänka positivt angående ”nystart-fräsch start” osv….det hjälper inte ens att försöka intala sig att NU jävlar e det MITT år….det blir aldrig så iaf! Negativ? vem?? Jag???

Beach-11…..what the fuck enna….varför skulle beach-11 bli mer solbränd, mer vältränad och mer slimmad än alla andra års beachar? Å varför ska 2011 innebära mer roliga saker och mer kul än alla andra år?

Jag tycker inte om nyår….för det e en ganska definitiv afton….man kan förnimma tidens gång på ett särdeles kristallklart vis…något är slut, för alltid….å kommer aldrig mer igen….ALDRIG mer i tidens gång eller jordens återstående historia ska det vara 2010! Sånt e det….

MEN….samtidigt kan jag inte låta bli att hoppas jag har fel, fel, fel….hoppas att FAKTISKT ska det här kommande nya året ge mig lite av allt jag drömmer om och hoppas på….en liten, liten positiv gen sitter längst därinne i min kropp och gnager…å jag önskar verkligen den får rätt:)

Rökat ska HELT bort….totalt…å jag SKA kämpa med kroppjäveln under våren….till en viss gräns…ingen självsvält, inga mirakelkurer utan pur träning….å jag har lovat mig själv att börja simma åtminstone EN gång per vecka…Zack behöver som vanligt sina promenader, å nu ska de bli ännu liiiiite längre…en kilometer eller två….jag tänker INTE ta bilen te jobbet när vädret e fint…å jag ska INTE äta godis mer än på lördagar…thats it. Inga skyhigh mål…inget oöverstigligt…

Dessutom hoppas jag på ett å annat…en utveckling som kunde göra mig gott…tänker börja nysta lite i det där redan nästa helg…känna mig för…step by step, en dag och ett steg i taget!

Blev nog mer sargad än jag velat erkänna efter höstens platta fall…känslomässigt e jag lite sårad av utvecklingen…besviken, kan man nog kalla det…ledsen att ingenting någonsin är LÄTT….men whatever….sånt e det…å jag har fått en andra chans hos någon som betyder mycket för mig….å DET e enormt positivt:) Fick precis en bild på mobilen av honom och hans lille pöjk….å det var kanske inte HELT utan ett visst pirr jag började fundera på nästa helg…jaja…här vilar ingen brådska…å aldrig igen att jag kastar mig huvudstupa in i nånting…nu ska moroten börja använda skallen, believe it or not:)

Nu e det iaf nyårsafton….å jag ska jobba kväll! klockan 17 infinner jag mig i hemtjänstens klor och avanmäler mig kl 22….DÅ e det middag hos mor och far som ville invänta hela flocken innan firandet börjar! Ganska gosigt av dem tycker jag….äta kl 22 för min skull:) Sen e det sängen som väntar…för imorgon kl 7 e det jobbedags igen…Å sånt e det med det:) gamlingarna ska ha sitt, å här finnes icke några ”röda” dagar!:)

Å så önskar jag er alla…

Ett RIKTIGT Gott slut….å ett Suveränt Gott Nytt 2011!!:)

Pözz på er!

//B

…bland det vackraste jag vet…Auld Lang syne…en riktig tårdrypare…å ett MÅSTE vid 12-slaget!!

Ja just det….en sån period hade man åxå…å inte växer man ur det med tiden heller…fast man kanske tonar ner outfiten och glammet lite:)

Man tar bort färgskalorna, man ersätter den slitna, skitna trasiga looken mot ett mer välvårdat yttre…förhoppningsvis…

Nån sa till mig en gång….att vi sextitalister har extremt svårt för att växa upp…och kanske det ligger mycket i det…för otroligt många jag känner i min egen ålder, inklusive mig själv, är och beter oss i mångt och mycket som vi gjorde ”back then”!

Vi gillar fortfarande det lite rebelliska, det halvförbjudna och det outstanding, iögonfallande…FAST, som sagt….vi har dämpat och tonat ner! Men så ibland….så nyper nostalgin en i röven…man faller tillbaka….man får perioder då man minns med sån sjukt energikrävande frenesi, att det vill till en enorm själbehärskning och lika mycket dito kontroll för att inte yla rätt ut:))

Jag ÄR jävligt barnslig…jag vet….men jag har iaf lyckats fostra tre jäkligt bra ungar…hela högen med mycket mer sunt förnuft och vett i skallen än vad jag själv har…men never the less….de har växt upp med mig och det har ju blivit riktigt bra…det e fina, välartade barn…och det kan nog varenda kotte skriva under på som känner dem!

Inte deras fel att deras morsa lever med en fossing back in the eighties….och fortfarande kan falla i trans över en musikvideo med The Clash eller Six Pistols…som fortfarande får gåshud av kulturen som rådde…som fortfarande, TROTS politisk åsikt av idag, så väl kan komma ihåg anarkisttänket och den extremt fåniga inbillningen att man kunde förändra världen genom att sticka hål på sig själv lite varstans, kamma håret i spikes, slita sönder brallorna…knatta runt i bamsiga typ Dr Martens och skinnpaj med den rödvita brittiska flaggan på ryggen…samtidigt som man dyrkade Sid Vicious och nästan föll i gråt så fort Thåström visade sin sexiga nuna:)

Jag tycker det e KUL att få upplevt det där…jag tycker det e ganska ball att man faktiskt var med när det hela började som satte såna markanta avtryck på följande generationers musiksmaker och tycke…fast jag kan erkänna att jag blir mörkrädd när jag ser bilder av mig själv från den tiden….huuuuuuuuuuuuu, vilken uppenbarelse:)

Idag är man ju softare…lugnare…idag vet man HUR man måste vara för att passa in och bli accepterad i rådande system…fast lika ofta önskar man att man kunde släppa allt det där skittrista trycket om hur det SKA va, och tillåta sig själv vara den man VILL vara…svårt att förklara hur jag menar tror jag…för det betyder liksom inte att jag vill spöka ut mig i allsköns pepitarutigt kontra läder och pincha hål på mina näsvingar med en säkerhetsnål:))….men kanske att man tillät sig göra en massa saker som tilltalar en UTAN att be ”systemet” om lov….att man levde ut på ett sätt som passade en själv…sket i ”hur det skulle se ut” eller vad grannjävlarna skulle tycka…hajjar ni?

Vette fäääen om jag fattar själv ens:) Vet bara att man ibland kan känna sig sjukt instängd i ett beteende som egentligen inte alls passar den personlighet man har…att man tappade bort sig själv och sitt eget väsen nånstans på vägen…i en ojämn kamp om att vara som man TRODDE att alla andra tyckte man skulle va!

Rekorderlig, stark, tuff…balanserad…

Ja herre min jeeee…en virrhöna som jag?:))

Jag kanske ÄR ganska stark i mångt och mycket….men innerst inne e jag vek, blödig och tramsig…fightas med mina bekymmer till den där gränsen när en avgrund öppnar sig och ALLT blir omöjligt….underligt hur man egentligen är…man vevar med armarna i en desperat kamp att fixa alla rådande situationer…men rätt vad det är, åker armarna av…å man fladdrar i blindo…som jag gjort hela hösten….flinat, skrattat, knegat…till och med trillat dit för knasboll multum…å rätt vad det så sitter man där på arslet och fattar liksom ingenting…VAD var det som hände…å hur kommer man upp på benen nu då??

Å VARFÖR kan man aldrig göra nånting korrekt och riktigt?? Varför måste man ALLTID utmärka sig själv genom att limma på de märkligaste happenings??? Varför kan man inte bara flyta med, acceptera att livet inte e en enda lång smidig underhållning, utan ett jävligt tufft tillstånd som man inte alltid rår på!

happ…nu e det nog dags att lägga ner kvällens surriga djuptänk…kanske ta pocketboken man fastnat i och tassa i säng…den där jävla sängen förresten…stor och bred….å knarrig…det räcker man fjärtar i fel tonart, så låter det som fjädringen i madrasserna utsätts för elefantsex…Inte kul alls….får nog köpa en ny!

Citerar en tjej för längesen angående Billy Idol…

” I wud do ya every day of the week…and twice at sundays”…..

Gosh vad man var in lööööv i den här vätesuproxidbomben då det begav sig!:)

Nattnatt….å flåt för ett redigt tråkmökigt inlägg!:)

//B

Herre gosh å min geeeeeeee så förbannat ybersnygga!!

Dr Martens....1200 pix med frakt å det hela.....

*Lägger mig ner och bankar skallen blodig mot golvet*!!

//B

Sitter här och mentalt förbereder mig inför kvällens arbete…det e kallt å halt ute på vägarna…och återigen konstaterar jag att hemtjänsten inte alls e det ultimata arbetet på vintern!!

Min mentala förberedelse ser på ett ungefär ut såhär…

Youtube, youtube, youtube, youtube….osv etc etc!

Inne i en hårdare period vad det anbelangar musikvalet…å det kontrar jag med folkvisor….å slås av hur det görs ner på svenska folkvisegrupper….eller iaf de som blandar rocken med gamla folkvise-texter….Nordman har tusentals ggr blivit anklagad för att vara rasist, till och med nynasse….HEL sjunger uteslutande om gammal svenska historia och asa-tro….de klassas som SD-anhängare och rasister….å ja, såklart e de åxå nynassar….

Varför e det så fult att anamma sin uråldriga kultur…eller sin tokgamla religion?? Varför e det så skambefläckat att tycka om sägnerna, skrocket och myllret från svunnen tid?

Jag tycker om musiken som är sprängfylld av ord, likt en gammal mystisk saga…med dito nyckelharpa, fiol eller mörka, dolda röster…å jag e vare sig rasse, nasse eller sverigedemokrat! Långt därifrån!! Däremot förförs jag av mystiken, av känslan…av ett råbarkat, naket sätt att framföra sina visor….jag gillar det…för vad det e…å inte för eventuella ”hemliga koder” som inte existerar mer än i skallen på folk som VILL måla fan på väggen i vart och varannat hörn!

Min mailadress, hör och häpna….har klassats som ”KANSKE snudd på rasistisk”…..Min mailadress börjar med ordet ”Valkyria”!

I min mailadress har jag sålunda dolt ett budskap, ett budskap om att jag inte tolererar främmande kulturer eller oliktänkande religioner..

Det e ju så hysteriskt dumt att man liksom bara kan le…på ett snett å varglikt vis!!

Här slänger jag in en råkopia av vad som berättas om valkyriorna i Wikipedia…

Valkyria

 

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

För andra betydelser, se Valkyria (olika betydelser).

 

”Valkyriornas ritt” (1818), målning av Johan Gustaf Sandberg

Valkyria, Valkyrja (ungefär: val, fallna krigare, kyrja, som korar) var i nordisk mytologi ett kvinnligt andeväsen som vid slagfälten i Midgård valde ut de krigare eller einhärjare som skulle dö och förde dem med sig till Valhall.

Hos germanska folk i allmänhet förknippades valkyriorna med skräckfyllda ting. I Norden förknippades de däremot med guden Oden och förutom uppgifterna på slagfältet så betjänade de vid festerna i Valhall. Det var de som serverade gudarna och hjältarna mjöd och fläsk. En historisk koppling till valkyriorna kan ses genom de iriska medeltidstraditionerna om ingen ruaidh ”den röda flickan” som vid 900-talets slut i spetsen för en vikingaflotta härjade i trakten av Ulster och gjorde sig känd för sin grymhet.

Det finns ett antal namngivna valkyrior, men gränsen mellan valkyrior, nornor och diser är flytande och flera av nedan uppräknade kvinnliga väsen omnämns också i andra roller. De är här sorterade efter sina huvudsakliga uppgifter:

Skögul eller Skagul	med den särskilda uppgiften att fylla på Odens mjödhorn
Rist	i huvudsak betjäning
Mist	i huvudsak betjäning
Gunn	i huvudsak krigiska uppgifter
Hild	i huvudsak krigiska uppgifter
Härfjätter	i huvudsak krigiska uppgifter
Skeggjald eller Skäggald	i huvudsak krigiska uppgifter
Ganndul	i huvudsak krigiska uppgifter
Brynhild	se Sigurd Fafnesbane
Sigrun	se Helge Hundingsbane
Skuld	(även omnämnd som en av de tre nornorna)

Andra valkyrior är bland annat Rota, Trud, Lökk, Göll, Geirahöd, Randgrid, Rådgrid, och Reginleif.

Valkyria för MIG är en stark kvinna…någon som har mod och civilkurage…å samtidigt någon som kan vara ljuv, vän och generös med sin omvårdnad…Alltså…INGET som kan härleda till ett ogillande av främmande eller andra kulturer!

Jag blev förbannad av påhoppet faktiskt…jag har för holy smokes varit gift, inte en…utan TVÅ ggr med män från mellanöstern…å visst har jag haft otur å gått på åtminstone EN skarpt laddad mina….men inte har det fått mig att döma en hel jäkla världsdel för det…jag e läskunnig, skrivkunnig, matematiskt tänkande och INTE dum….jag är säker på mina åsikter, jag står för mitt tänk…

Under mina år som gift med dessa två gubbar , bar jag odens hammare runt min hals, och keltiska knutar i öronen…det gjorde inte att jag älskade dem mindre….det gjorde inte att jag fördömde deras länder, kulturer och religion….däremot bejakade jag SAMTIDIGT min egen historia, min egna sägner och min egen tro…å VAD e det som e så jäkla fel med det???

Jag fattar inte tänket….jag förstår det inte….varför e man rasist om man gillar Tors slägga och valkyriornas sägen, men alla som kommer från världens alla härliga hörn, har rätt att bejaka SINA historier och sina principer?? Ganska läskigt tycker jag!!

Å det e sannerligen inte invandrarna eller flyktingarna som gör det här dilemmat till ett problem…dom skiter förmodligen totalt i vad gemene svenne tror på eller tycker om, så länge de lämnas med samma rättighet…närå, det e inte dom som skriker och viftar med händerna mest….för det e oftast vi själva….svenskarna…som i sin destruktiva fåniga rädsla att om ens MÖJLIGT kunna bli klassade som främlingsfientliga, ger upp varenda tanke på vår egen kultur faktiskt ÅXÅ förtjänar att få existera!

Vill åxå påpeka hur mina utländska ex garvade röven av sig, åt oss…för vårt sätt att nästan skamfyllt dölja vår stolthet för vårt eget land, för vår vackra blågula fana…och för vårt eget tänk, i vår strävan att visa HUR vi abslout INTE ens KAN misstycka om det minstaste lilla från annat land!

Jag har ju som bekant tillbringat MYCKET tid i Turkiet….ett land där flaggorna hissas med stolthet….där små foton och avbildningar av Mustafa Kemal Ataturk pryder varje hem, affär, busstation, park, torg, bibliotek, museum osv…ett land där nationalsången får sjungas obehindrat överallt, med stolta röster…Där man faktiskt insett att man KAN älska sitt eget lands grundkoncept utan att för den sakens skull vara de minsta främlingsfientlig…Å lika mycket som VI har att lära dem vad det anbelangar teknologi, infrastruktur, mänskliga rättigheter osv…har VI att lära från dem vad det gäller stoltheten över att vara född där man faktiskt ÄR född!

Nu e inte det här inlägget riktat mot någon alls…ingen här på AB-sidan iaf….utan mer en protest mot fåniga, inskränkta och korkade påhopp….jag BLEV inte rasse efter att ha blivit misshandlad av mitt ex…jag ÄR inte mer rasse nu än jag var innan…däremot e jag inte alls mottaglig för att vilja ge mig på den kulturskillnaden igen…JAG är FÖR envis, oberoende och brötig för att anpassa mig till någon eller något som inte anser mig likvärdig eller jämställd…å det gäller invandrade män, som svenska män…jag vill helt enkelt aldrig mer simma på djupare vatten än där jag lugnt kan sätta ner fötterna när andan tryter..jag vill aldrig mer lägga ner så mycket tid och känslor i något som för MIG aldrig kan bli hundra komplett! Däremot imponeras jag och ger en STOR eloge till alla er som fixar det…antingen är ni mer älskvärda än jag är…eller så har ni träffat den där rätte no matter från vart eller hur! Å tro mig…jag VET att det finns en sjuhelsikes massa ybercharmiga, snälla och underbara människor från varenda landyta i hela världen!!

Avslutar med…..HEL och valkyriors dom….å den är INTE rasistisk!!

//B

Back to La Vardag!

Tänk så fort 4 lediga dagar går...man lyckas till och med att vända dygnet:) Nu e jag tröttare än jag var INNAN ledigheten...och sockerbombad a la totale! Känner mig smått blötfet och enormt dääääääääst!:)

Ikväll e det jobb igen....kommer jobba 7 av 8 dagar nu...å hela nyårshelgen ska mer eller mindre spenderas på jobbet. Inte så värstans kul precis, men det e bara att gilla läget! Allt bättre än den där nattsvarta, tetiga depressionen som bet mig för ett par månader sen...huuuuu...det där hoppas jag slippa uppleva ever again!!

Hur som haver....nu e det vardag igen som sagt....å det e väl på både gott och ont...billigare e det iaf definitivt:) Jag ska börja träna idag....beach-11 e i sikte å nu ska jag minsann ta de här månaderna på mig att få ordning på kroppeländet!:) Tänker inte skjuta upp eller komma med lama ursäkter...NU ska jag börja ta hand om mig igen!:)

Därför...loggar jag ur nu.....drar på mig träningsstassen....och hoppar på crosstrainern en halvtimma....med start....NU!:)

Tuddeluuu!:)

//B

Löööövly:))

//B

bakisbakisbakisbakisbakisbakisbakisbakisbakisbakis.....etc etc etc osv!

Inte varje dag man sitter i sin ensamhet, eller ja....laptopen var ju i knät och gamla kärleken fanns ju online...men hur som haver....ensam....å hinkar en o en halv liter slabbigt rödvin!

Idag mår man som man förtjänar....å luktar gammal sur druva i kakhålet....fyyyyyyyy fäen....

Å nu ska man straffkommenderas te Torp...shoppingcentret 6 mil söderut....via buss....herreguuuuud säger jag bara!

Må ni andra ha en finfin annandag ju!:)

Pözz!

//B

Inte var dag man sitter å chattar med ungdomens love numero uno:)

Jag hade många, många ungdomskärlekar...fler än jag kan räkna....jag trillade dit av ord, blickar, utseende, manners och tuffhet....särskilt av det sistnämnda...och gör så än tyvärr....

Men NU....nu sitter jag på msn med en av de där som lämnade elefantavtryck i hjärteroten...min egna hårding från la storstad...coolingen i slitna, trasiga jeans och jeansjacka....med vildruffsigt hår och stenhård blick...han som fick hela min värld i darr:)....och JÄVLAR vad vi minns....vad vi suddar ut tidens gång...vad vi tjötar, jiddrar och garvar...å just nu hailar jag facebook:)

HUR kan 30 år bara försvinna?:)

Hur kan de där djuuuuuuuuupa kyssarna med dito räls framstå som igår?:)

Nerspydda handfat, hjärnskakningar, uppskurna handleder (olycka med obstinat fönster)...möten, intensiva, heta och rabiata...slitna kläder, risiga folkabussar....flämtande hångel på toa...längtan...suktande telefonsamtal mitt i natten....tårar, svett....nervositet, fylla......svartsjuka, slagsmål, styx, city boys....raggargäng från andra städer, häkten...oroliga föräldrar, rymningar...varma sandstränder, wet tshirt-look...mer svartsjuka...mer käbbel, mer gnäll...mer hångel....hahaha...fy fan som man var!:)

iaf....här e han nu...30 år senare....många kilon senare:)....en annan kille....men ändå samma....samma blick...samma ord...till och med NU....samma svartsjuka....å jag blir bara knaaaaaaaaaaaas!:)

Å nu framgår det säkert att moroten e singel igen...fast....det e på sin plats:)

Berättar mer en annan dag.....lte för busy just nu med det som e sååå mycket roligare:)

Pözz på er ju!:)

//B

Minns det som det var igår…

Ett upplyst kök….en spis belamrad med kastruller det puttrade och kokade i…ett angränsande rum med beiga tapeter…gammal, tung ekmöbel…dukat i rött med finaste servisen…ett dito gammalt skåp som åxå fungerade som julklappshylla…överallt små, gammaldagsa tomtar i alla olika färger och moduler…

Ett valv…bakom det ett liknande rum…där tronade granen full i vackra, färgglada kulor, chokladkottar, svenska flaggor och glitter…där fanns också det högst traditionella godisbordet…fyllt med polkagrisar, alladin, punchpraliner, dadlar och frukt…

På en liten bänk stog den gamla radion…och ur den skvalade allsköns julmusik…

Jul hos farmor och farfar….

Varmt, gemytligt…god mat….och min trinda lilla farmor hade fullt sjå med att röra i grytor och duka vackert…farfar busade med oss ungar…och hela situationen var trygg…välbekant…

Tomten kom…det delades ut en miljard små klappar….min farmor var riksspecialist på att packa in precis allt….hade hon köpt ett tre-pack strumpor, ja…då blev det tre små paket….osv…:)

Efter tomtestunden satt man en stund i farmors goa, röda gamla soffa…mätt, bortskämd och oändligt omedveten om hur livet en gång skulle te sig när dessa fantastiska människor inte längre skulle finnas…

Det är tomt…och saknaden e enorm även efter alla dessa år…speciellt runt juletid längtar jag efter farmor och farfar…

ALLT påminner om dem….ljusen, granen, klapparna, maten….lukterna, känslan….allt!

Det är grymlans hårt att vara människa….hela ens liv präglas periodvis av saknad och sorg…av att vara medveten om alltings förgänglighet…man förlorar nära och kära….livet går vidare, javisst…men ingenting blir sig någonsin likt igen….

God Jul Farmor och Farfar…och Morfar…hoppas ni har en fridfull jul var ni än befinner er. Här e som vanligt…men ni fattas mig…jag önskar ibland att saker och ting var bestående…att man kunde få ”behålla” sånt som fyllde ens liv och gjorde det komplett…jag önskar ni kunde få finnas för alltid!

//B

God Jul alla goa vänner här på bloggen!!

Vet att jag varit frånvarande professionale en ganska lång tid...men här har varit omvälvande, energislukande och ganska så turbulent under flera veckor...

Återkommer efter helgerna med någon form av uppdatering...

Just nu e det jul i det morotska residencet....skinkan e provsmakad tillsammans med det hembakta brödet...granen står så fin i vardagrummet med en bautahög klappar under sig...å det e smällkallt och alldeles krispigt vitt ute...

Jag mår bra...äntligen....å återkommer med samlade krafter och ett gott humör efter julfirandet...

Tills dess...

Ha en superjul alla....ät gott, må gott....å njut av eventuella ledigheter!:)

Pözz!!

//B

Vaknade i morse efter typ en timmas sömn...vaknat, somnat, vaknat och somnat hela natten...drömt en sjuhelsikes massa mardrömmar om både det ena å det andra, å trots att jag borrade mig upp efter R så mycket det bara går utan att kravla in under skinnet....så frös jag så jag skakade!

Sen fortsatte det i samma stil....vi fixade tidigt morgonkaffe, satt och ugglade i köket och pratade....jag fick psykbryt av varma ord och började grina som en typ 5-åring...

Ringde jobbet...pratade med chefen...å sen rullade det på i en hejdundrande hastighet...Så nu ska jag till läkare + kurator vid 16-tiden.

Jag e helt dränerad och slut...orkar inte ta tag i vardagen, och tackar min lyckliga stjärna att mitt livs bautakärlek stormade in i mitt liv det ögonblick han gjorde.

Han tar kommandot och pysslar med både ungar och hundar....å så mig....å det vill inte säga lite ju!

Nu ska jag iaf försöka ta tag i dilemmat.....för egentligen e jag ju förbenat lycklig och glad...glad över hur livet tagit en kanon- vändning, men äckligt trött på att inte bli kvitt gamla, ruttna och pisstinkande minnen...

Imorgon kommer domen efter rättegången....å kanske, kanske, kanske det är DET som vill till för att avsluta kapitlet.....jag hoppas det iaf...om inte får jag väl deala med kommande dippar allt eftersom.

Kär e jag iaf....förälskad så det värker i hela mig....och jag har mitt i soppan hittat en kille jag bara är sååååååå glad i!

Tänk om mna vetat det från början.....så mycket skit man sluppit då....EN mil från min dörr fanns han hela den här tiden....en ynka, fånig liten mil.....å hela tiden har jag ju vetat om det, men trott våra vägar varit delade...

Så var det inte....å det e för mig nästan smått religiöst:)

Kram o ha en fortsatt mysig Tisdag, vare sig ni befinner er i snöstormarnas grepp eller ej!

//B

....allihopa som skickat goa, uppmuntrande ord och tankar till mig!!

Allt gick bra men jag e precis som någon klubbat mig....mår pyton och orkar liksom ingenting.

Luften gick ur mig a´la totale förra onsdagen, och just nu kämpar jag bara gnu med att få näsan över ytan igen!!

Hade det inte varit för mina goa ungar och min superkärlek hade jag väl förmodligen suttit inspärrad på nåt dårhus nånstans, iklädd vantar för att inte äta mina egna fingrar!!

Häpp...nu e det nock för idag...

Ha bästa Måndagen allihopa!!

Kram!

//K

Jag, som brukar anses ganska stark och tuff....vaknar i morse kvart i sju efter Da Nightmare....och sängen e tom...vilket föranledde till dagens psykbryt nummer ett...

Han hade åkt till jobbet såklart...hur sjukt naturligt som helst....men jag kände mig ultimat övergiven...ensammast i hela världen, totalt deserted....

Imorgon är det rättegång....jag antar att det e därför hela världen känns totalt kolsvart, när han inte e bredvid....jag ÄR inte sånhär egentligen....men just nu kan jag knappt dra luft om han inte e hos mig...

Imorgon ska jag sitta i samma rum som idiotjäveln....andas samma luft....känna hatet sippra ut genom varenda por...jag ska grillas av nån halvspånig försvarsadvokat....behöva försvara mina genomgångar och utredningar...

Å Jag VILL inte!!!

Jag vill va hemma, leva vanligt liv...va gossjuk med min kärlek...känna hans närvaro...veta att allt e ok, allt e normalt...inte vara där, med en rabiat psyksjuk idiot i samma rum!!

Hur som haver....nu e det dags....å kl 11 imorgon ska jag och min advokat luncha tillsammans....ha en genomgång...å sen smäller det....

Jag ska fokusera på det jag har ...hur mitt liv tagit en ny vändning...jag ska fokusera på R och hans totala trygghetsinverkan på mig...jag ska agera lugn, samlad och sansad....och jag ska möta fanskapets blick med total kyla...Jag SKA....men jag vill inte:((

När jag kommer hem, är det över....ett kapitel av mitt liv är stängt....å jag ska aldrig med kika in där och läsa raderna från ett av de gruvligaste åren i mitt liv....Nu e det strax över...å jag ska tassa vidare, med nya mål och visioner...jag ska gå vidare med mitt livs kärlek...och sånt e det med det!

Av misstag lär man sig mycket...jag får helt enkelt acceptera att jag bär på erfarenheter jag kunde varit förutan...å kanske vända dem till att UTAN dem kanske R´s och min väg inte mötts igen....

Så för den sakens skull ska jag med näsan i vädret och en kraftigt sansad attityd möta vad som komma skall imorgon, jag ska vara där, närvarande...jag ska vara cool med mig själv...och j under ytan ska jag se fram emot kvällen....då resten av mitt liv börjar tillsammans med min kärlek...å sånt får det va med det!

Ha en käck Tisdag alla...

Pözz!

//B

För dryga 30 år sedan såg jag honom för allra första gången....jag gick i åttan och han var sjua-gluttare från ett närliggande samhälle till mit eget...Han började i vår högstadieskola och jag föll som en fura vid första ögonkastet...När vi möttes i korridorerna pumpade hjärtat igång i 700 knyck, benen bar knappt....en kemisk reaktion jag bara upplevt en gång till i mitt liv...för dryga 2 veckor sen då väldigt många år av mitt liv bara försvann!

Jag blev retad av mina kompisar för de långa blickar jag gav den där lille rebelliske, skogstokige hämningslöse sjuan..men struntade ganska radikalt i det eftersom han gav mig känslor jag aldrig tidigare haft...känslan av att vi alltid känt varandra, att vi tänkte samma tankar....att han gav mig en konstig, oförklarlig trygghetskänsla...

Han blev min "Highschool-sweetheart"...och hur kär jag var i honom, var nästan sanslöst...

Vi skingrades efter högstadiet...men aldrig helt...jag var up to date när det gällde honom....visste hur stenhårt livet for fram med honom...Visste vad han genomlevde med nöd och näppe ibland...Tydligen har han varit ganska medveten om mina tokigheter och framfarter åxå..å många e de ggr då man velat ringa, bara ruska om lite omilt...

Han e märkt av åren som förflutit...livet har inte alltid varit snällt mot honom....å det gör mig så ont, i både kropp och själ...Det svider i mig när jag ser hur han kämpar som värsta rabiaten för att medvetet jobba sig till ett s.k svensson-liv...hur han knegar, hur han med alla medel gör allt för att hitta en rakare väg....de sista åren har han lyckats ganska bra! Viljan finns å envis e han...jag VET han kommer lyckas fint, men vet åxå hur motigt han har det från time to time..

Nu 30 år senare...e han min igen....den lille glutten har växt upp, blivit en vuxen man...en galen, virrig, fylld av humor och extremt mycket charm MAN.....och inte liten pys...han vet vad han vill, han jobbar med en nästan fobisk ambition...å likt då, för 30 år sedan inger han alltjämt samma trygghetskänsla i mig...känslan av komplett samhörighet...som om vi e skapta för varandra, kompletterar varandra...känslan av "Jag vill ha dig i mitt liv för alltid".....Å jag minns hur jag många ggr hade en klockren vision av mig och honom, sittande på en stentrappa utanför ett rödmålat hus, med gamla, fårade händer sammanflätade i varandra och med alla de gruvliga åren bakom oss...Den visionen finns hos mig idag...för nu e det så att jag släpper honom ALDRIG!!

Inte en gång till....min Glutt, min nojjige, virrige, galne och underbare bokstavsdiagnostiserade jättekärlek..Nu e han min tills träkofferten dras på....å förmodligen efter det åxå!

Kär tänker jag ALDRIG mer bli...jag fixar det inte...jag har ingen gråzon och livet dras på i 110 knyck....å det här får bli den sista resan...för om något skulle gå snett mellan mig och honom, då kommer jag jämföra allt med honom i all evighet...å då e det ändå kört....för ingen e som honom...å helt plötsligt e 30 år bara borta!

Livet lever man...man väntar inte ut det....Å NU lever jag....till fullo, för första gången på vääääldans länge!

Totalt sjukt förälskad i min sjuaglutt:))

Pözz o ha en bra dag!

//B

E såååååååååååååååååå yberförälskad att det FAKTISKT gör fysiskt ONT:))

E inte det najjsigt då?:))

Å det var dagens uppdatering...

Tuddeluuuuuuuu o ha en mysig Torsdag!:))

Pözz

//B