Inte var dag man sitter å chattar med ungdomens love numero uno:)
Jag hade många, många ungdomskärlekar...fler än jag kan räkna....jag trillade dit av ord, blickar, utseende, manners och tuffhet....särskilt av det sistnämnda...och gör så än tyvärr....
Men NU....nu sitter jag på msn med en av de där som lämnade elefantavtryck i hjärteroten...min egna hårding från la storstad...coolingen i slitna, trasiga jeans och jeansjacka....med vildruffsigt hår och stenhård blick...han som fick hela min värld i darr:)....och JÄVLAR vad vi minns....vad vi suddar ut tidens gång...vad vi tjötar, jiddrar och garvar...å just nu hailar jag facebook:)
HUR kan 30 år bara försvinna?:)
Hur kan de där djuuuuuuuuupa kyssarna med dito räls framstå som igår?:)
Nerspydda handfat, hjärnskakningar, uppskurna handleder (olycka med obstinat fönster)...möten, intensiva, heta och rabiata...slitna kläder, risiga folkabussar....flämtande hångel på toa...längtan...suktande telefonsamtal mitt i natten....tårar, svett....nervositet, fylla......svartsjuka, slagsmål, styx, city boys....raggargäng från andra städer, häkten...oroliga föräldrar, rymningar...varma sandstränder, wet tshirt-look...mer svartsjuka...mer käbbel, mer gnäll...mer hångel....hahaha...fy fan som man var!:)
iaf....här e han nu...30 år senare....många kilon senare:)....en annan kille....men ändå samma....samma blick...samma ord...till och med NU....samma svartsjuka....å jag blir bara knaaaaaaaaaaaas!:)
Å nu framgår det säkert att moroten e singel igen...fast....det e på sin plats:)
Berättar mer en annan dag.....lte för busy just nu med det som e sååå mycket roligare:)
Pözz på er ju!:)
//B