Vid havet vill jag bo

Österlen i mitt hjärta, jag har varit där i en vecka nu och nyss hemkommen så tittar jag på smaklösheten i den stockholmska förorten och inser hur mycket jag längtar tillbaka.

Inte till göteborgarna som jag rök ihop så att tältpinnarna flög på campingen kanske, inte till Svenne-Pung och hans jävla husvagn som det strömmar dansbandsmusik ur klockan 1 på natten heller och definitivt inte till Pretto familjer på cykelsemester med 5-åringar som kräver sin rätt på en smal 90-väg med röd reflexväst och frigolithjälm, dom lär jag träffa om jag så lägger mig och runkar bland dvärgbjörkar på ett kalfjäll.
Jag kan lära mig att leva med det bara jag får bo i Vik eller någon annanstans bland bakåtlutade människor med en soft syn på livet.

Rapport om eskapader och andra åsikter kommer inom kort