Det borde finnas en pausknapp för evolutionen

Jag är inte så gammal så att huden poffar upp i torra små moln när jag sätter mig, inte så gammal men lite gamma är jag ändå med tanke på att när jag föddes så fanns det bara en kanal på tv:n och det i svart/vitt samt att sk pop-musik spelades endast en timme i veckan på radion.
Långfredagar var långfredagar, oftast mulna med sorgemusik och allting var stängt, jag menar allting.
Med dom värderingar som fanns då lärde jag mig livet och inte en sak stämmer nu när jag är vuxen.

Tänk hur jävla lätt allting var på t ex 1600-talet, menar det hände inte så mycket som ställde tillvaron på ända och du var det du vart fostrad till och jag tror inte så många klagade egentligen, det är nog mest vi som har en bild av armod och svält men det är taget från våra egna referenpunkter och då var det nog inte sådär överdrivet ballt att ramla runt i lervällingen.

Världen har gått "framåt" sägs det men jag vete faan mellan varven om den har gjort det egentligen, det är så förbannat förvirrande nuförtiden när allting ska vara androgynt och alla ska med, så var det inte alls när jag var grabb.
Jag vet att det låter lite reaktionärt och bakåsträvande och det är det kanske också men jag kan inte låta bli att undra vad det är för fel på att en man är en man och en kvinna är en kvinna t ex.
Just nu känns det som att någon har tagit tag i polstjärnan och flyttar den lite åt olika håll så att man inte har en aning om vart norr och söder ligger längre.

Min far har varit med om 90 år av förändringar och jag frågade honom om just det här, har det verkligen blivit bättre och efter att ha mumlat om bättre sjukvård, finare vägar, högre löner, kylskåp och faktumet att vi har mer fritid idag än någonsin så svarade han till slut ett nej och det på grund av att vi har en större omvärldsinsyn och förmåga att veta om vi sitter fast idag.
Man längtade inte efter samma saker förr som man gör idag och jag håller med om att när jag växte upp så var själva grejen med att bli vuxen och fri det stora här i livet mer än något annat.
Det var det som man suktade efter och det var så skönt, som att åka bil till Göteborg med vägskyltar vart man var nånstans.

Just nu känns det bara kaotiskt och en evig vandring och vad är det för kul med det?