Det är inte min dag idag och jag håller mig på min kant. Det gör jag ju för det mesta, men idag har jag hörlurarna på mig och spelar bara playlist som minutiöst passar min sinnesstämning. en sinnesstämning som kan skifta lika snabbt som ett fucking jävla sommarväder som blir fan fitta höstväder. (förlåt!)
Ett par avbrott har jag har haft. Vid 10-tiden hämtade fram en nypa mod och tog min kaffekopp och satte mig vid de andra på kontoret. De pratar om tinnitus och jag försöker tränga mig på för att jag borde, eller borde jag? Ja, jag trängde mig på i alla fall:
-Det verkar sjukt jobbigt. Jag har en vän som har haft det. Han blev deprimerad och har lidit massor av det, men jag tror att det är bra nu.
-Ja. Ja usch. De vet inte varför man får det. Min läkare säger att jag kan ha fått det i samband med nedsatt hörsel på högra örat, svarar Janis och släpper in mig i konversationen.
-Ja, jag är glad att jag har sluppit, fortsätter jag.
-Du passa dig. Jag var 52 när jag fick det. Än vet du inte.
-Du ska då alltid ta ner mig på jorden. Alla ska jämt göra det.
-Ja, nåt straff ska du ha för att du ser ung ut.
-Jaha ja.