Senast Skrivet
- Turkiet tramsar igen
- 2012-05-25 15:57
- Kaos i arenan - Programledaren förstörde för alla svenska fotografer
- 2012-05-25 15:54
- Loreen första rep som får applåder i presscentret
- 2012-05-25 15:52
- 300 paddor på LO-kongress
- 2012-05-25 15:48
- Grekiska kören sjunger åt sångerskan
- 2012-05-25 15:46
- Soluna sjunger knappt på repet
- 2012-05-25 15:42
- Oj vad snabbt det gick att glömma Rumänien
- 2012-05-25 15:40
- Ett avslutande öppningstal
- 2012-05-25 15:39
- Så klart får vi se hela Azerbajdzjans rep
- 2012-05-25 15:35
- Blir det Pappa läsa för Fridolin?
- 2012-05-25 15:34
- Katastrof-dåligt! Vad håller produktionen på med?!
- 2012-05-25 15:34
- Tooji repar utan scenkläder
- 2012-05-25 15:29
- Designern bakom Emma Magnusons succéklänning
- 2012-05-25 15:26
- Anmäler mig frivillig att ge utskällningen
- 2012-05-25 15:25
- Inte tillräckligt lyxigt, Italien
- 2012-05-25 15:22
Senast skrivet
Strider man måste vinna ensam
Jag fick en timmes sovmorgon. En mindre avslappnad sovmorgon då jag hör hur Sorken skriker och är en liten snorunge. Alfons håller sig lugn, men jag vet hur mycket det skär i hjärtat. Ingen förtjänar att tvingas stå stadig till barnskrik och otyg på en lördagsmorgon. Jag skickar ett sms där jag erbjuder min hjälp. Jag vill inte gå ut. Att gå ut och tro att man ska rädda situationen landar aldrig rätt. Man måste rida ut de värsta striderna själv, ensam. Även om du inte frivilligt ställt dig längst fram i slagfältet.
De tystnar till slut. Jag vilar 30 minuter till innan jag tar en lång dusch för att rensa tankarna. När jag kommer in i vardagsrummet ligger de och sover i soffan. Sorken på Alfons mage med nappen löst hängande i mungipan. På tv går den där tecknade filmen som vi sett så många gånger. Jag tittar på dem och känner kärlek.