Sanningen om Tyskland är...

Kollega Johan Flinck har skrivit en artikel om svenskarna som har misslyckats i Bundesliga, kollega Michael Wagner avslöjade i dag att vårt svenska superlöfte, John Guidetti, är ett namn på Bayern Münchens önskelista.

Vi har ju även haft Rasmus Bengtsson i Tyskland, men mittbacken drogs med skador och representerade Hertha Berlin under en ytterst turbulent tid som handlade om nedflyttning. Men vad är anledningen till att så många svenskar har misslyckats under 2000-talet?

Jag skulle vilja påstå att sanningen bakom det hela är smärtsamt enkel – som en kniv i ett svenskt fotbollshjärta: spelarna är på tok för dåliga.

Vi får förstås inte heller glömma att oturen har skrattat de svenska spelarna rakt i ansiktet. Denni Avdic gick sönder och har mest rehab-tränat i Werder Bremen, Per Nilsson är en uppskattad mittback men har mest varit skadad. Marcus Berg höll inte måttet under långa perioder, men nye tränaren Thorsten Fink ville ge svensken sitt förtroende – då gick han och skadade sig.

När det gäller Oscar Wendt är det också otur, egentligen. Ingen hade väl räknat med att Borussia Mönchengladbach skulle vara ett av de tre bästa lagen i Bundesliga? Det är egentligen inte fy skam att få göra några inhopp, och en cupmatch från start då. Varför skulle tränaren Lucien Favre peta sin lagkapten för en ganska svajig Oscar Wendt? Nej, det vore tjänstefel.

Bortsett från otur då? Varför vill det sig inte? Bundesliga är en enormt krävande liga – det ställs stora krav på fysik, teknik och mental styrka. Framför allt det här med fysik, att ständigt jobba för laget oavsett dagsform är något som jag väldigt sällan ser svenska spelare göra. Då är det klart att du får nöja dig med bänken eller läktaren. Ta en kille som Arjen Robben, han är förpassad till bänken av Jupp Heynckes då han inte riktigt är i sitt livs form – men framför allt jobbar han inte för laget.

Många svenskar går i någon förvirrad tro om att tyska ligan skulle vara som holländska fast med lite mer publik. Det är förstås rent skitsnack. Jag skulle vilja påstå att endast Premier League är en tuffare liga än den tyska. Är det då så konstigt att Avdic, Jönsson och Berg inte får så mycket speltid? Vi talar alltså här om spelare som inte ens har i det svenska landslaget att göra. Ni vet det där landslaget som tog sig till EM med nöd och näppe.

Och en kille som Oscar Wendt måste visa lite tålamod, om han blir säkrare i försvarsspelet, vilket jag är övertygad om då Lucien Favre är en mästare på att lära ut sånt, så kommer han också att få sin startplats. Jag förstår dock att han är frustrerad då ett EM-slutspel väntar i sommar.

Rasmus Jönsson får chansen av köp-kungen Felix Magath då och då, men det kändes givet redan när han skrev på att det skulle bli väldigt tufft för den aningen valpige Jönsson. Han måste lägga på sig lite muskler.

Bundesliga är dock nästan unik när det kommer till att ge unga spelare chansen. Du får chansen, om och om igen, men någon gång måste du ta den. Jämför gärna Tysklands talanger med de svenska så förstår ni snabbt varför jag menar att svenskarna är för dåliga. I Bundesliga har vi Mario Götze, Toni Kroos, Marco Reus, Mats Hummels, Holger Badstuber, Sven och Lars Bender med många fler. Samtliga av dessa killar är i Jönssons och Avdics ålder. Det är klasskillnad.

Problemet är alltså att våra svenska ”supertalanger” är så katastrofalt mycket sämre än sina tyska motsvarigheter. Vi ligger ljusår efter i Sverige. Jag tror dock att John Guidetti är ett undantag, han känns lika unik som Zlatan Ibrahimovic gjorde.

Men det här är alltså inget unikt för just svenskar heller. Årligen ser vi olika länders största talanger packa resväskorna och sätta sig på ett flyg till Tyskland. Ytterst få av dessa gör succé direkt. Det är en helt annan nivå. Spelarna som tror att de står fysiskt på topp framstår plötsligt om avdankade korpen-spelare. Och det går snabbt, det går så förbannat snabbt i Tyskland. Det är svårt att hänga med när man inte är van vid den tyska fotbollen.

Med det sagt så skulle jag välkomna John Guidetti i Bundesliga. Så länge man bara är medveten om vilket stort steg man tar, så är det ett mycket bra steg. Som jag tidigare har varit inne på kan du vara säker på att få chansen – även i ett lag som Bayern München.

Det jag har sett av Guidetti bådar dessutom gott. Han har det här fotbollshjärtat som gör att han kämpar på plan och tycks älska sin klubb. Kvaliteter som är viktiga. Han kan göra mål, han älskar att gå på mål och han har ett jäkla spring i benen. I min värld hade han passat in mycket bra i Bundesliga.

Till just Bayern München då? Nja, det är jag inte lika säker på. Inte än. Det finns ingen startplats i Bayern för John. Om han dock nöjer sig med inhopp så finns det goda chanser. Nils Petersen, en ung tysk anfallare, tycks inte ha fallit tränare Heynckes i smaken. Och Ivica Olic ser ut att lämna till sommaren. Jag skulle dock rekommendera en flytt till ett lag som aspirerar på Europa-platser, men som inte heter Bayern München.

Och till alla er som oroar sig för de svenska spelarna i Tyskland: gör inte det. De får träna med riktigt bra spelare på träningsanläggningar av högsta klass. De behöver bara lite tid, när de är redo kommer de också att få chansen.

/Wingren