När jag skaffade den här "sidan" var mitt syfte att INTE ALLS lämna ut mig själv, mitt privatliv eller mina anhöriga (eftersom jag egentligen inte gillar sådant och inte ens tycker det är särskilt intressant).
Tanken var att skriva små betraktelser om livets baksidor, tragedier och annat, men ändock med någon slags glimt i ögat.
Sedan dess har hela mitt liv falerat, min hjärna kokar, jag är arg och ledsen om vartannat och jag vet knappt längre hur man andas, äter, sover...
Därför är nu detta min livlina, ett slags terapiverktyg och ett sätt för mig att försöka få en mer objektiv syn på det som händer omkring mig och inom mig.
Läs den som orkar, det viktiga nu är att få SKRIVA (skit samma om någon orkar läsa skiten eller inte).
KRAM!