Senast Skrivet

Slumpa en blogg

Dårarnas paradis och Civilisten flyttar till wordpress!

Välkomna till:

Dårarnas paradis  http://civilisten2.wordpress.com/

och

Civilistens blogg  http://civilisten.wordpress.com/

 

Tack för denna tid!

Jag tycker det fortfarande är märkligt att både Aftonbladets och Expressens Blogg läggs ned nästan samtidigt

 

Minns skotten i Ådalen!

Ingen får någonsin glömma...att det kan hända igen om vissa får som de vill!

 


 

9adalen.jpg

VI MINNS. Idag är det 80 år sedan skotten i Ådalen. En händelse vi aldrig får glömma. Här är några andra saker vi bör minnas:

Länkarna hämtade på Alliansfritt


ÅDALEN.jpg

 

”Här vilar en svensk arbetare stupad i fredstid
vapenlös, värnlös, arkebuserad av okända kulor
Brottet var hunger. Glöm honom aldrig”

Girighet, amoralitet och korruption?

Finansvärlden är de största skurkarna, de gömmer sig bakom påkostade fasader. De suger ut pengar och blod ur folk och länder/stares ekonomier. 

Avregleringen dödade möjligheten för stater att klara kriser, ger man bort styrmöjligheten och litar till markanaden går det åt helvete, det visar historien.

Glöm inte att detta har skett och sker även här i sverige!

Att avreglera och sälja ut på grund av en idiologi är att skjuta sig själv i foten, det är idioti på högsta nivå. Det är inte för samhällets eller folkets bästa, snacka om att man tappat fokus totalt. Politik kan vara förödande för ett samhälle när den tippar för mycket åt ett håll, må vara höger eller vänster, jämvikten går förlorad.

Läs nedan hämtad på Aftonbladet kultur


Så plundrade de världen

kraschen.jpg

Finanskrisen 2008 var ingen slump, olyckshändelse eller tillfällig dipp. 30 miljoner världen över blev arbetslösa på grund av planlagd kriminell verksamhet och amerikanska skattebetalare har skjutit till astronomiska summor så att skurkarna bakom den kan göra business igen. Charles FergusonsOscarsnominerade dokumentärfilm Inside job är en raffinerad parad av vittnesmål om avregleringarnas vansinne.

Den ekonomiska krisen var en logisk följd av att finanskapitalet under Ronald Reagan-epoken fick politisk makt. Både ansvariga för krisen, som Harvardprofessorn Glenn Hubbard, och whistleblowers som IMF:s chefsekonomRaghuram Rajan, intervjuas. Medan skådespelaren Matt Damons speakerröst för berättelsen framåt visas klipp från katastrofen 2008 där ansvariga bankdirektörer blåljuger, slingrar sig och låtsas som det regnar. 

Dokumentären är snygg, tydlig och återhållsam men bärs framåt av ett sådant informationsraseri att min penna går sönder efter fem minuter. Hur ska man återberätta denna härva av girighet, amoralitet och korruption? Finansmarknaden är ett djävulskt nät som griper kring hela samhället, de ansvariga är så många och transaktionerna så märkliga eftersom elitens osannolika förmögenheter inte skapas av befintliga värden utan växer ur spekulation kring förväntade avkastningar.

Charles Ferguson visar att politiker, direktörer och ekonomer visste att den globala ekonomin var ett pyramidspel. De visste att bankernas aggressiva utlåning till amerikanernas hus, utbildning och privatkonsumtion – lån som packades om till en oöverskådlig mängd obligationer,collateralized debt obligations (CDO:s) – skulle leda till kollaps. Människor med dålig ekonomi tilläts lån eftersom obligationer med hög risk också lovar högre avkastning på derivatmarkanden.

De ansvariga visste att försäkringsbeloppen för de credit default swaps, (CDS:er) som bolag som AIG sålde för att täcka CDO:ernas eventuella förluster vida översteg bolagens tillgångar. Och banker som Goldman Sachs inte bara köpte utan skapade också CDS:er för att spekulera mot sina egna CDO:er.

Inside job är en omskakande thriller med aktivistiska ambitioner. Matt Damon ber oss att försöka agera mot systemet, men filmen blir också komisk när de ansvariga, som vågat ställa upp, försöker hålla sina fejjor trovärdiga.

Nationalekonomer från Harward och Columbia får miljoner av finanskapitalet för att sprida särintresset att marknaden måste vara oreglerad som en vetenskaplig sanning. George W Bushs chefsrådgivare, professorn och konsulten Glenn Hubbard, prefekt vid Columbia, som mitt under bubblan 2004 skrev en rapport tillsammans med chefsekonomen på Goldman Sachs där de hyllar derivathandeln, blir irriterad när Ferguson för intressekonflikten på tal: ”I was polite enough to give you time. Foolishly I now see. But you got three minutes . Give it your best shot.”

Frederic Mischkin, professor vid Columbia och konsult, som hoppade av riksbankens styrelse mitt i den finanskris han varit med om att skapa, snubblar över orden vid frågan varför det inte framkommit att han fått 124 000 dollar av Islands handelskammare för att medförfatta rapportenFinancial Stability in Iceland och varför han i sitt cv sedan ändrat titeln tillFinancial Instability in Iceland.

John Campbell, ordförande för den ekonomiska fakulteten på Harvard, blir först tyst och börjar sedan stamma när Ferguson undrar om han inte tycker det vore ett problem om en medicinsk forskare i ett vetenskapligt arbete ordinerar ett läkemedel samtidigt som 80 procent av hans inkomster kommer från företaget som tillverkar det. 

Ett av finanselitens argument för att vi ska lämna dem i fred är att de sysslar med komplicerade saker bortom vår fattningsförmåga. Men några saker är lätta att förstå. En ny krasch framstår som oundviklig då Obamaadministrationen återrekryterade flera av de ekonomer som var ansvariga för krisen, som exempelvis Larry Summers. I egenskap av finansminister förhindrade han 1999 regleringen av derivatmarknaden, som han senare, som rektor på Harvard och konsult, tjänade 20 miljoner dollar på.

Det står klarare än någonsin att den ekonomiska, akademiska och politiska eliten inte drivs av någon ideologisk övertygelse om den fria marknadsekonomin överlägsenhet. De skiter i sådant. De vill ha en fri marknad därför att den gör dem och deras kompisar rika som troll.

Ann Charlott Altstadt


finanskrisen steg för steg dn samuelsson.jpg

Klicka här för att se Johans Jarnestads grafik i större storlek! (pdf)  

Mina skattepengar bekostar de rikas hemkockar genom RUT

Värt att ta upp igen!

Vi förväntas jobba övertid – utan betalt

Jämvikten mellan arbetstagaren och arbetsgivaren har allvarligt försämrats under Moderaternas styre.

Att folk vägrar inse detta är svårt att förstå.

Arbetaren/Tjänstemannen slits ut fortare idag än för 10-20 år sedan. Man säger upp folk och förväntar sig att de som är kvar ska göra dubbelt så mycket med försämrade villkor. Detta är ohållbart i längden också för arbetgivarna, ett kortsiktgt förstörande av humankapital. 

Var ska de ta arbetskraften från i framtiden när de kört "skiten" ur oss som är kvar?

Att lägga ner Arbetslivsinstitutet var steg ett i Moderaternas nedmonteringa av arbetsmiljön, steg två var den 30% minskningen av Arbetsmiljöverket, steg tre var höjningen av A-kassan som gjorde att många inte hade råd med detta skydd (obs! någon liknande höjning för arbetsgivaren gjordes EJ). Det finns säkert fler exempel som jag inte kommer på just nu.

Men en sak är i alla fall säkert...det kommer att gå åt helvete för Sverige!


Vi förväntas jobba övertid – utan betalt

Facket: Vi kräver rätten till en fritid utan jobbmejl och telefoner

Plingar det i din telefon som betyder jobbmejl? Läser du och ger svar också under ledig tid, på kvällar, helger, på utlandsresan eller under barnaktiviteter på förskolan? Äter sig jobbet in i varje vrå av ditt liv?

På tisdag inleds TCO:s kongress då vi ska tala om detta. Villkoren i arbetslivet förändras i en rasande takt. Förr stämplade man in och ut från arbetsplatsen och efter jobbet var man ledig. I dag följer arbetet med oss dygnet runt genom pling i Iphone eller upplevt tvång att kolla datorn med jämna mellanrum.

Utvecklingen av övertiden talar också sitt tydliga språk. Allt fler av TCO-förbundens medlemmar som är ingenjörer, webbredaktörer, socionomer, lärare, journalister, informatörer, ekonomer, marknadsförare, arbetsförmedlare med mera arbetar allt mer övertid sett över en tioårsperiod. En ökande del av den får man inget betalt för, eftersom det förväntas att man ”ställer upp” när så krävs. Gör man inte det så betraktas man som att sakna ”det rätta drivet” och hamnar efter i karriären. Faktum är att det under 2010 togs ut fem miljoner övertidstimmar. Det motsvarar nästan 125 000 heltidsjobb.

Övertid ha blivit en del av den vanliga arbetstiden, när den egentligen är tänkt för tillfälliga produktionstoppar.

De starkt ökade kraven på att nästan alltid vara tillgänglig har nu också resulterat i att Unionen som är TCO:s största förbund, inför sina förhandlingar i höst har som krav en ostörd fritid.

Vi vet att de flesta av TCO-förbundens medlemmar tycker om sina jobb och vill göra ett gott arbetsresultat. Det gör frågan om att kunna sätta gränser mellan arbete och privatliv extra svår om de uttalade eller outtalade kraven blir allt hårdare. Många kan med hjälp av ny teknik få en flexiblare arbetsdagar vilket är positivt både för arbetsmiljö och effektivitet. Men det finns en baksida av myntet. Kraven på att alltid vara uppkopplad och tillgänglig leder till att alltfler får svårare att stänga av sitt arbete för vila och återhämtning. Det är ingen bra långsiktig utveckling vare sig för arbetsgivare eller för den enskilde.

TCO skapade begreppet ”Livspussel” som en reaktion på ett alltmer anorektiskt arbetsliv och den stress som inte minst småbarnsföräldrar upplever. Nu kommer vi att prioritera dessa frågor ännu mer. Vi vill prestera väl på jobbet, men vi måste också ha rätt att kunna förena jobb och familjeliv, och vi vill orka jobba fram till pensionen.

För många av TCO-förbundens medlemmar handlar arbetstidsfrågan inte om att korta den lagliga arbetstiden utan om att bara behöva jobba så mycket som reglerna sätter gränser för. Man skulle kunna förenkla det och säga att många behöver en rätt att gå ned på heltid.

Övertidsreglerna måste följas bättre samtidigt som de anställda måste ges bättre förutsättningar att hinna klart jobbet på arbetstid. Det kan också behövas skärpt lagstiftning kring den enskildes inflytande. Det behövs mer av förebyggande hälsovård i form av både företagshälsovård och friskvård. Det gör att frågor som arbetsorganisation, chefsfrågor och inflytande över arbetstiden blir allt viktigare framöver.

Kunskapen om arbetslivet måste ständigt utvecklas och regeringens nedläggning av Arbetslivsinstitutet var ett allvarligt misstag. Vi behöver veta mycket mer om hur yrkesverksamma och arbetsgivare bör hantera det moderna arbetslivets ökade krav för att det ska bli socialt och ekonomiskt hållbart.

Eva Nordmark

Utan jämvikt fungerar inte samhället, lär av historien!

Snacket om bidragssverige!

ALLIANSENS politik är direkt kontraproduktiv i ett längre perspektiv, är det verkligen detta vi vill lämna till våra barn och barnbarn?

Moderaterna har skickligt lyckats sälja in bilden av att arbetslöshet och sjukskrivningar i huvudsak beror på för ”generösa” ersättningar från trygghetssystemen och att detta ”passiviserar” människor. IF Metall delar inte den synen.

I Regeringens ögon är människor sjuka och arbetslösa för att det är ”bekvämt att leva på bidrag”. Att skapa ett samhälle med lägre ersättningar från trygghetssystemen är enligt alliansen ett bra sätt att få fler att arbeta.

Vidare skrämmer de upp väljarna med att vitt och brett tala om -att en rödgrön regering skulle innebära att Sverige ”går tillbaka till bidragslinjen”. Det stämmer inte!

Vad Alliansens förespråkare med Fredrik Reinfeldt i spetsen i största mån pratar om är inte alls bidrag. Det handlar om försäkringar – försäkringar som vi betalar för genom skatt och genom att vi avstått löneutrymme i arbetsgivaravgiften (Arbetsgivaravgiften är faktiskt en del av din lön). När det gäller A-kassan är det dessutom en frivillig försäkring som inte alla tecknat.

Dessa är nödvändiga trygghetssystem som hjälper till att motverka att ökade klyftor i samhället. De har också visat sig ha en positiv effekt på tillväxten bland annat genom att det skapar en rörlig arbetsmarknad där människor vågar ta risken att byta till ett mer produktivt men otryggt arbete, eller att satsa på en utbildning.

Det bidragssverige som Fredrik Reinfeldt pratar om har aldrig existerat. Överutnyttjande av trygghetssystemen är inte ett stort samhällsekonomiskt problem.

Många tror att de delar i trygghetssystemet som den nuvarande regeringen attackerar - bland andra A-kassan och Sjukförsäkringen - innebär stora kostnader för samhället. Som tabellen visar här nedan är de totala kostnaderna för samhället relativt små när det gäller dessa områden.

När det gäller det medvetna fusket med trygghetssystemen har Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT) gjort uppskattningen att fusket uppgår till 9-10 miljarder kronor per år. För att sätta det i lite perspektiv kan nämnas att skatteverket uppskattar skattefusket till 133 miljarder per år. Trots detta är det nedskärningar i trygghetsystemen regeringen väljer att fokusera på.

 

Staplar som visar att de systemsom Alliansen ger sig på är en relativt liten kostnad.

Stapel som visar kostnaden när det gäller fusk med bidrag och försäkringar i förhållande till skattefusket varje år.

Som den övre tabellen visar utgör utbetalningar från socialförsäkringarna (A-kassa, sjukpenning, föräldrapenning, m.fl.) inte så stor del av välfärdens kostnader. Som vi kan se i den nedre tabellen är det “utbredda fusket” i verkligheten inte särskillt utbrett om man jämför med andra samhällsproblem.

Det är klart att det är illa att vissa fuskar med systemen, men är det rimligt att försämra hela trygghetssystemen för att några få fuskar eller får fel ersättningar? Det kan inte vara rätt att vi skall stoppa fusket genom att sänka ersättningsnivåerna så pass mycket att det inte upplevs lönt att fuska. Vi kan inte ha nivåer i trygghetssystemen som utgår från dem som missbrukar systemen. Nivåerna måste sättas utifrån behoven hos dem som verkligen behöver dessa system. De som missbrukar systemen får man jobba med på andra sätt.

Ökade klyftor blir resultatet av Alliansens politik. Det är en destruktiv väg mot ett hårt och kallt samhälle med fler och djupare samhällsproblem. Det är dags att vända den utvecklingen.

Följderna av attackerna mot trygghetssystemen

Försämringen av a-kassan och sjukförsäkringen leder till att många blir uttvingade i konkurrensen på arbetsmarknaden när all annan inkomst tas bort. Det innebär inte att arbetstillfällena blir fler, däremot så får vi ett större antal personer på arbetsmarknaden som slåss om jobben. Vad händer på en marknad där vi har ett överskott på arbetskraft och ett underskott på arbetstillfällen? Enligt principen om tillgång och efterfrågan pressas priset på arbetskraft nedåt, den som säljer sig billigast har lättast att få jobben, risken för en låglönekonkurrens blir uppenbar. Några få lyckligt lottade tjänar på detta, de som äger företag till exempel. De som slåss om jobben riskerar däremot att förlora stort. 

Alliansen driver Sverige tillbaka mot ett utpräglat klassamhälle där de flesta som arbetar ska vara beredda att sänka sina löner, och besparingen som företagen gör på lönerna hamnar i fickan på de som redan är allra rikast. Och Moderaterna kallar sig för arbetarparti; frågan är om uttrycket falsk marknadsföring någonsin tidigare haft ett tydligare ansikte? 

Det är inte ett rättvist samhälle där de som av någon anledning inte kan ta/få ett jobb utpekas som roten till problemet. Att vara sjuk eller arbetslös är för de allra flesta inte ett val de gjort, det är ett tillstånd de hamnat i mot sin vilja. Det kan inte vara rättvist att vi som idag har möjlighet att försörja oss själva lämnar de som inte har den möjligheten i sticket. Du kanske idag inte är beroende av de trygghetssystem som vi har, men du kan skada dig eller bli sjuk när som helst. Vill inte du då att du skall ha rätt till ett bra liv? Är det rättvist att de personer som drabbas inte skulle ha den rätten? Det tycker inte IF Metall! 

Ökade klyftor blir resultatet av Alliansens politik. Det är en destruktiv väg mot ett hårt och kallt samhälle med fler och djupare samhällsproblem. Det är dags att vända den utvecklingen.


RUT = Är ett bidrag till de med högre inkomster, var det inte detta alliansen var emot?

"jag tycker RUT är jättebra, det ger så många nya jobb" 

"men jag har ju ingen hög inkomst"

etc etc.....

RUT bör i så fall vara för låg- och medelinkomstagarna, de med hög inkomst har ju råd att betala hela beloppet. Glöm inte att de som utnyttjade svart arbetskraft var just de flesta borgarna som idag styr Sverige. RUT gör att det blir legitimt....varför tror ni annars RUT-bidraget skapades, för att ge jobb, vita jobb..näää glömdet inte är ni så jävla korkade att ni går på det...ha ha!

Borgarnas bidragsverige är RUT och FAS 3

 

Vad är ett rättvist samhälle?

 

Med anledning av Sofia Arkelstens uttalande (Expressen) om ett rättvsit samhälle....för vem då?

 


Vad är ett rättvist samhälle?

Professorn i filosofi Ted Honderich:

But there is an answer to the question of what is fair in a society. An answer exists. You believe it, I think. It is a kind of common decency. You can suppose it has been the principle of the Left in politics when the Left has not been confused or worse. It is that we should take all rational means to a certain end — means that actually serve the end and will not be self-defeating. The end is the clearly definable one of getting and keeping people out of bad lives. Those are lives of deprivation with respect to the great human goods, the great desires of human nature. They are, in my list, longer lives, bodily well-being, freedom and power, respect and self-respect, relationships, and the goods of culture.

Jag är inte säker på att det hela är så enkelt, av åtminstone dessa skäl:

  • Ett första problem är att det först måste klargöras vad ett dåligt liv innebär, vilket innefattar två delar: en normativ och en faktamässig del. Den normativa delen rör vad vi anser vara bra och dåligt för människor; den faktamässiga delen rör frågan hur ett dåligt liv bäst undviks, givet att den normativa delen är utredd och ligger till grund, som mål, för analysen. Problemet är att det inte finns någon större enighet om vare sig den normativa eller den faktamässiga delen. Dessutom är det så att om oenighet föreligger om den förra finns det inget rationellt sätt att lösa konflikten.

 

  • Ett andra problem är att även om man håller med om att ett gott, eller rättvist, samhälle handlar om att få och hålla människor borta från dåliga liv, och även om det första problemet i föregående punkt är helt löst, behöver man inte anse att detta är det enda eller ens det viktigaste inslaget i ett sådant samhälle. Man kanske inte bara bryr sig om dem vars liv är dåligt; och man kanske har andra kriterier för rättvisa som innefattar alla i samhället.
  • Ett tredje problem är att man kan anse att det inte är en del av rättvisa att bry sig om huruvida människors liv är dåligt: rättviseuppfattningar kan t.ex. vara av deontologisk eller proceduriell, snarare än utfallsorienterad, karaktär.

Jag tror att dessa problem gör att det inte finns någon entydigt svar på frågan vad ett rättvist samhälle är. Jag är därför fortsatt skeptisk till begreppet ”rättvisa” och undrar alltjämt om det inte primärt används som ett symbolbegrepp i politisk retorik.

tumblr_le9ebyaUX01qacw3i.jpg


Myterna om sjukförsäkringen → Regeringens bluff!

Mytomaner eller varför lögnerna fortsätter

Inlägget hämtat här De tystas röst


Det finns ett antal myter om den svenska sjukförsäkringen. De florerar fortfarande och lever sitt eget liv; bland politiker och opinionsbildare, i tidningsartiklar och på bloggar, i samtal, diskussioner och kommentarer, i vardagen och på nätet. Det finns bara ett sätt att stoppa mytbildning – det är att dra fram myterna i ljuset, analysera dem och slå hål på dem en efter en med fakta.

Syftet med detta dokument är att bemöta myterna om den svenska sjukförsäkringen. Dokumentet har sammanställts i samarbete med andra och kommer att uppdateras löpande; vi hoppas att det är till hjälp för er som är intresserade av eller engagerar er i sjukförsäkringsfrågan.
Dokumentet och innehållet är allmän egendom och är därmed helt tillåtet att kopiera, sprida och återpublicera.

Myterna om sjukförsäkringen:

1. ”Världens friskaste folk samtidigt som världens mest sjukskrivna.
2. ”Sverige hade en halv miljon förtidspensionärer.
3. ”Förr förtidspensionerades 140 personer om dagen.
4. ”Sjukförsäkringen kostade för mycket.
5. Det fuskades mycket med sjukförsäkringen.
6. ”Utförsäkrade återvänder till jobb.
7. “Ersättning från sjukförsäkringen är bidrag.

1. ”Världens friskaste folk samtidigt som världens mest sjukskrivna.”

Världens friskaste? Världens mest sjukskrivna? Eller varken eller?

Två påståenden i ett, varianter finns.
Källhänvisningar utelämnas i stort sett alltid.

Vem har sagt det?
Fredrik Reinfeldt
 (m)Göran Hägglund (kd), Ulf Kristersson (m), Cristina Husmark Pehrsson (m), Gunnar Axén (m), Hanne Kjöller (DN) m.fl.

”Friskaste” verkar man basera på medellivslängd/mortalitet vilket är en bristfällig måttstock; bara för att en person lever länge betyder inte detta att personen har haft ett liv fritt från sjukdom – det indikerar snarare att välfärdssamhället har fungerat väl. För övrigt har Sverige inte heller högst medellivslängd i världen. Vidare haltar jämförelsen med andra länder eftersom man inte preciserar vad man menar med ”friskaste”; tas det t.ex. hänsyn till psykiska sjukdomar såväl som fysiska, arbetsskador, trafikskador och funktionshinder? En undersökning visar att 39 procent av sjukfrånvarande svenskar anger psykiska problem som huvudorsak till sjukfrånvaron. Danmark toppar listan med 48 procent och därefter följer Schweiz med 42 procent (OECD, 2010).

”Mest sjukskrivna” verkar man basera på antalet människor som fick någon ersättning från Försäkringskassan utan att ta hänsyn till skillnader som deltids-, korttids- och långtidssjukskrivningar. Jämförelsen med andra länder haltar av flera olika anledningar, t.ex. ojämförbara sjukförsäkringssystem, varierande redovisning av sjuktal, varierande sysselsättningsandel och varierande antal yrkesverksamma kvinnor i olika länder.

Rekommenderat:

2. ”Sverige hade en halv miljon förtidspensionärer.”

Källa: Fredrik Reinfeldt (m) och Cristina Husmark Pehrsson (m), DN Debatt 2010

Finn felen! I dessa fyra meningar hittar vi sex fel - hur många hittar du? (Källa: Fredrik Reinfeldt (m) och Cristina Husmark Pehrsson (m), DN Debatt 2010)

Två påståenden i ett, varianter finns.
Källhänvisningar utelämnas i stort sett alltid.

Vem har sagt det?
Fredrik Reinfeldt
 (m), Ulf Kristersson (m), Ulf Nilsson (fp), Birgitta Sellén(c), Göran Hägglund (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Per Schlingmann (m), Hanne Kjöller (DN) m.fl.

Siffran syftar på antalet personer med sjukersättning (med eller utan tidsgräns) eller tidsbegränsad aktivitetsersättning på 25-100 procent. I siffran inkluderas alltså de som arbetade upp till 75 procent, och det har dessutom hävdats att dessa ”förtidspensionerades bort från arbetsmarknaden”.

Det första problemet är att ”förtidspension” avskaffades redan 2003 och idag heter det sjukersättning och inget annat. Det andra problemet är att siffran 500 000 inte stämmer. Som mest har vi i Sverige haft 329 789 personer med full sjukersättning utan tidsgräns (2004) och 2008 var siffran 308 008 (Källa: Försäkringskassan). Det är missvisande att kategorisera de som arbetar deltid upp till 75 procent som förtidspensionärer.

En variant är uttrycket ”750 000 sjukskrivna och förtidspensionerade” (se t.ex. Alliansens Vitbok, 2010). I detta påstående syftar man på ”en halv miljon förtidspensionärer” och lägger till långtidssjukskrivna för vilka ersättningarna var 25-100 procent. Många av dessa arbetade och en del hade t.ex. tidsbegränsad sjukersättning på 25 procent.

Rekommenderat:

3. ”Förr förtidspensionerades 140 personer om dagen.”

Det är något som inte stämmer här...

Två påståenden i ett, varianter finns.
Källhänvisningar utelämnas i stort sett alltid.

Vem har sagt det?
Fredrik Reinfeldt
 (m), Jan Björklund (fp), Maud Olofsson (c), Göran Hägglund (kd), Per Schlingmann (m), Tomas Tobé (m), Finn Bengtsson(m), Cristina Husmark Pehrsson (m), Sven Otto Littorin (m) m.fl.

Socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Axén (m) slog förmodligen något slags rekord 2008; i ett riksdagsanförande nämnde han inte bara ”140 personer om dagen”, han nämnde dessutom ”förtidspension” hela 44 gånger i samma anförande.

Det första problemet är att ”förtidspension” avskaffades redan 2003 och idag heter det sjukersättning och inget annat. Det andra problemet är att siffran 140 inte stämmer. Siffran är uträknad för åren 1998-2006, men sanningen är att mellan dessa år förtidspensionerades 51 personer om dagen, d.v.s. nybeviljade hela förtidspensioner/permanenta sjukersättningar (Källa: Försäkringskassan).

I begreppet ”förtidspension” buntar man ihop alla de människor som hade tidsbegränsad eller varaktig sjukersättning på del- eller heltid. Uttrycket är alltså missvisande bl.a. eftersom deltidsarbetande ingår i siffrorna. Med detta sätt att tala och räkna kallades t.ex. en person förtidspensionerad även om denne arbetade 75 procent med 25 procent tidsbegränsad sjukersättning.

Siffran 140 verkar nu ha slutat användas och ersatts med ”personer per år” – och med summor som verkar växla beroende på både månad och humör. Låt oss ta fram förstoringsglaset och se vad socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (m) har sagt;

Socialförsäkringsministerns förstoringsglas verkar onekligen få vissa utvalda saker att se ännu större ut än de var från början; 140 personer per dag har nu blivit upp till 200. Den korrekta siffran var alltså 51 per dag, vilket motsvarar 18 615 per år.

Göran Hägglund (kd) råkade i en direktsändning 2010 göra en komisk underskattning när han istället använde siffran 141 personer i veckan. Det är dock förståeligt; när felaktiga siffror slängs hit och dit i debatten blir det ganska förvirrande till slut.

Rekommenderat:

Sjukförsäkringen har gått med vinst sedan 2003. (Bild: Martin Olsson)

4. ”Sjukförsäkringen kostade för mycket.”

Åsikt utan kvantitativa eller kvalitativa jämförelser.
Källhänvisningar utelämnas oftast.

Sjukförsäkringssystemet har gått med vinst sedan 2003.

F.d. socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) berättade 2007 att de nya sjukförsäkringsreglerna skulle finansiera jobbskatteavdragen. Så har också skett; idag utförsäkras sjuka och får mindre eller ingen ersättning alls. Via statskassan slussas alltså idag pengar över från sjuka behövande människor till friska arbetande människor – detta är ett av fundamenten i Alliansens s.k. ”arbetslinje”.

Rekommenderat:

5. ”Det fuskades mycket med sjukförsäkringen.”

"Jag har en en granne som går och handlar..." (tissel, tassel)

Antagande som fått karaktären av en vandringssägen.
Källhänvisningar utelämnas i stort sett alltid.

Sjukförsäkringsfusket tål att jämföras med skattefusket.
Siffror från 2009:

  • 0,04 procent av alla bruttoutbetalningar inom socialförsäkringssystemet var fusk.
  • 1,3 procent av alla fuskutredningar ledde till dom eller strafföreläggande.
  • 193 miljoner kronor var fusk (totalt krävdes 354 miljoner tillbaka).
  • 133 miljarder kronor (133 000 miljoner) beräknas skattefelet vara årligen.
    (Källor: Försäkringskassan, Skatteverket, Dagens Arena, 2010)

Fusket i sjukförsäkringen har visat sig vara mycket litet. Vad som är betydligt allvarligare är den misstänksamhet, missunnsamhet och avundsjuka som följt i spåren av sjukförsäkringsdebatten. Vi har sett detta frodas på tidningars ledarsidor, vi har läst det i kommentarer till artiklar och på bloggar och vi har hört det i vardagen.

Ett fenomen är personer – oftast anonyma – som berättar om grannar eller vänner som ”rastar hunden”, ”går i trädgården” eller ”handlar mat”. Vad dessa vardagsanalytiker missar är att besvären av en sjukdom kan gå upp och ned och att t.ex. psykiska sjukdomar inte nödvändigtvis syns på utsidan.

Rekommenderat:

Det verkar vara en hel del rundgång i systemet...

6. ”Utförsäkrade återvänder till jobb.”

Antagande utan kvalitativa eller kvantitativa jämförelser.
Källhänvisningar utelämnas oftast.

De som utförsäkras ur sjukförsäkringen hänvisas till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. I denna kartläggs individens behov och förutsättningar i syfte att hjälpa och slussa individen vidare. De som inte är eller bedöms som tillräckligt friska kan åter ansöka om ersättning från Försäkringskassan. Återflödet från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan är en måttstock på hur olika arbetsförmågan har bedömts hos först Försäkringskassan och sedan Arbetsförmedlingen;

  • I oktober 2009 var det förmodade återflödet 10 procent.
  • I februari 2010 var det förväntade återflödet 33 procent.
  • I maj 2010 var det faktiska återflödet 38 procent.
  • I september 2010 var det faktiska återflödet 50 procent.
  • I december 2010 var det faktiska återflödet 60 procent.
    (Källor: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, SVT, SR, ST Press)

Och hur gick det på Arbetsförmedlingen med jobb för utförsäkrade? Statistiken för de ca. 24 000 personer som utförsäkrades under det första halvåret 2010 (1 jan – 30 jun) visade att endast 320 personer, 1,3 procent, hade lämnat Arbetsförmedlingen för arbete utan stöd (Källa: Uppföljning, Arbetsförmedlingen & Försäkringskassan, okt 2010).

Vad det inte talas särskilt mycket om är de som tvingats till försörjningsstöd (socialbidrag). Antalet sjuka som blivit socialbidragstagare har ökat i kommunerna; en undersökning visade att 70 procent av de tillfrågade kommunerna fått ökade kostnader för försörjningsstöd på grund av de nya sjukreglerna (TCO, 2010).

Och det finns många som inte är berättigade till försörjningsstöd eftersom de anses äga något av värde, t.ex. en för dyr lägenhet eller en bil. Vidare finns det personer som inte längre kan få ersättning från sjukförsäkringen oavsett hur sjuka de än är. De har blivit ”nollklassade”, d.v.s. förlorat sin SGI.

I december 2010 sade Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist att ”Kanske ska man kunna behålla sin sjukpenning medan vi rustar individens förmåga till arbete.” (ST Press, 2010). Generaldirektören satte det berömda huvudet på spiken; den främsta kritiken mot sjukförsäkringsreformen har hela tiden varit de fasta tidsgränserna för hur länge en sjuk kan få ersättning. Att sjukdomar inte följer tidsgränser och att utförsäkring inte är rehabiliterande förstod många dock redan innan rehabiliteringskedjan infördes 2008.

Rekommenderat:

7. “Ersättning från sjukförsäkringen är bidrag.”

Omskrivning som syftar att rikta misstro mot sjukförsäkringen och skuldbelägga de sjuka.

Sjukförsäkringen finansieras främst med sjukförsäkringsavgiften  i de sociala avgifterna som är kopplad till varje anställd. När du har en hemförsäkring betalar du in försäkringspremier för ett försäkringsskydd. Om olyckan sedan är framme får du ut pengar från hemförsäkringen. Har du då fått ett bidrag från försäkringsbolaget? Nej – du har fått en ersättning enligt överenskommet avtal.

Omskrivningen från ”ersättning” till ”bidrag” fyller tre funktioner:

  • Att rikta misstro mot sjukförsäkringen; ”bidrag” låter sämre och mindre legitimt än ”ersättning”.
  • Att rikta misstro mot sjuka eftersom de då ”tar emot bidrag” istället för ”erhåller ersättning”.
  • Att skuldbelägga sjuka, som då kan kallas ”bidragsberoende”.

Kommentera ]

Rekommenderad fördjupning

Källor som refererats:
Aftonbladet, Allehanda.se, Alliansen.se, Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades rätt, Arbetsförmedlingen, Arbetslivsinstitutet, Björn Johnson, Centerpartiet.se, Dagens Arbete, Dagens Arena, Dagens Industri, Dagens Nyheter, ETC, Expressen, Folkpartiet.se, Folksam, Försäkringskassan, Göteborgs-Posten, Kommunalarbetaren, Kristdemokraterna.se, LO-Tidningen, Moderat.se, Newsmill, Nyhetskanalen, Nätverket Resurs, Nätverket Slussa, OECD, Regeringskansliet, Riksdagen, Riksrevisionen,  Skatteverket, Skånemoderaterna.se, ST Press, Svenska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Sveriges Radio, Sveriges Television, Sydsvenskan, TCO, Utredarna, Världen idag, Wikipedia, Östersunds-Posten.

Bloggar om: politikmytersjukförsäkringarbetsmarknadekonomiförsäkringskassan
Portaler: politometern netroots m fp c kd s mp gb v
Regering: M FP C KD Opposition: S MP V Övriga: SD PP FI Förbund: m fp c kd s mp v sd pp

 


Hur länge till tänker ni låta er luras?

Regeringen gömde sig direkt efter påskuppropet, svarade inte på journalisternas frågor!

Kjell Rautio om påskuppropte och regeringen rigida inställning:


Det här räcker inte Ulf Kristersson och Fredrik Reinfeldt!

26 april, 2011

Igår deltog jag (Kjell Rautio) och tiotusentals andra ute i landet i det s.k. påskuppropet, som bland andra LO och en rad andra fackliga organisationer ställt sig bakom. Vi var många som på olika sätt och på 29 olika orter runt om i landet protesterade mot utförsäkringarna och de omänskliga sjukreglerna. Manifestationerna fick också bra uppmärksamhet i media. SVTTV4Dagens Eko och riks- och lokalpressen bevakade de olika arrangemangen.

En sak var helt uppenbar, hos såväl talare som deltagare; de justeringar som regeringen och socialförsäkringsminister Kristersson nyligen presenterade är otillräckliga. Var och var annan jag talade med igår sade: ”De småjusteringar som regeringen och Ulf Kristersson nyligen flaggade för räcker inte!”.

Symptomatiskt var kanske också att regeringen direkt efter påskuppropet stängde in sig och ”valde att avstå från kommentarer”, när journalisterna hörde av sig. Denna arroganta strategi, att försöka ignorera kritiken, har dock uppenbara risker.

Genom att så dogmatiskt hålla fast vid grunderna i sin uppenbart misslyckade ”sjukförsäkringsreform” riskerar regeringen att föra ihop och skapa nya oväntade koalitioner och samarbetsgrupperingar.

Den kritiska opinionen bland troende har vuxit sig så stark att den nu också börjar påverka Kristdemokraterna där ju ett antal gräsrötter, med f.d. riksdagsledamoten Chatrine Ahlgren Pålsson i spetsen, nyligen stigit fram och öppet kritiserat sin egen partiledning och regering för att vara allt för flata i denna fråga.

Kanske är det vi just nu bevittnar bland kyrkligt aktiva början på enstarkare folklig opinionsyttring. En proteststorm där de troendes kärleksbudskap kanske rent av kan möta och förenas med arbetar- och fackföreningsrörelsens solidaritetstanke.

Detta skulle i så fall inte vara något helt nytt för svenskt vidkommande. Många forskare, bland andra idéhistoriken Ronny Ambjörnsson, har visat hur olika folkliga organisationer så som frikyrko-, nykterhets- och arbetarrörelsen samverkade när det vi idag kallar för den ”svenska modellen” formerades och byggdes upp. Den gången handlade det om att försvara människovärdet mot cynisk ekonomistisk exploatering, men också mot olika former av myndighetsförtryck. Mellan nykterhets-, frikyrko- och arbetarrörelsen fanns, och finns fortfarande, dessutom täta personkopplingar.

Kanske är vi nu på väg mot en situation där återigen olika folkliga organisationer, nya och gamla utifrån sina skilda perspektiv och uppdrag, kan förenas i kraven om ett mänskligare samhälle. Ett samhälle där individen inte ensidigt värderas utifrån prestationsförmåga eller taxerad inkomst. Ett samhälle där vi är varsammare med varandra och där staten aktivt stärker, inte försvagar, solidaritetsbanden mellan människor. 

När jag igår stod på medborgarplatsen och lyssnade till alla kloka inlägg, om hur den nuvarande sjukförsäkringen måste förändras, kunde jag inte låta bli att tänka i dessa banor. Tom politisk retorik och bristande självkritik från makthavare och styrande brukar alltid möta starka motreaktioner.

Igår stod i alla fall en sak helt klar för mig; den motreaktion som påskuppropet kanaliserar lär fortsätta att växa, märkas och höra av sig även i framtiden. Det kan nog också Fredrik Reinfeldt och Ulf Kristersson räkna med. Tänker de då fortsätta att ”välja att inte kommentera” och tiga?


Regeringen gömde sig direkt efter påskuppropet, svarade inte på journalisternas frågor!  känner vi igen det, kolla Kristerssons intervjuv:

Tål att upprepas i oändlighet....fega djävlar som bara vill sko sig själva, inte fan bryr de sig om att folk mår dåligt

Ulf Kristersson flyr under en intervju!

Titta och lyssna...det gäller att sko sig på de behövande...FY FAN!


Vilken feg stackare han är Ulf Kritersson och tyvärr är han inte ensam om att sko sig på andras olycka

Nästa sida »
KGV-Mot utförsäkringslagen!

Bloggportalen
Bloggtoppen
BlogToplist
TopBlogArea
Blogglista.se
Pinga Frisim
Blogglistan

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna