Valet...

Fick en fråga häromdagen ifrån en kille på ett ickepolitiskt forum. Vi hade diskutera valet som kommer i allmänhet och jag hade gjort en anmärkning på att jag det inte finns någon poäng för mig att rösta i riksdagsvalet. Jag kan inte med min röst uppnå något som jag ens tycker är lite okey, lite bra.

Nu kommer jag nog med största sannolikhet rösta i slutändan ändå. Inte för att Mona Sahlin med anhang är ett bra alternativ, eller för att de ens finns en tillstymelse till gemensamma värderingar oss emellan. Utan för att alternativet i Fürer Reinfeldt och hans knähundar är bra mycket värre.

I grunden kan sägas att jag tycker det är en skillnad mellan att bara slå på den som ligger och att hoppa på den som liggers huvud. Inget är bra, men får man välja så väljer man de lite mjukare slagen varje dag i veckan.

Min vana trogen så tänker jag sammanfatta min syn på hela det parlamentaristiska systemet i en liten låt.

Låt oss ta ett snack med Hägglund, Ohly, Wetterstrand, Eriksson, Sahlin, fascistliberalen, olofsson och reinfeldt. Men innan dess, ge mig ett rep.