Skitsnack

Man ska ju inte ta så seriöst på kvällstidningsjournalistiken sägs det, men eftersom vi för första gången råkat ut för påhittade citat så tänker jag unna mig ett blogginlägg om detta!

Förutom ett par till vår nackdel onödigt vinklade artiklar, så var det artikeln om oss i Expressens söndagstidning som gjorde mig sur som en citron. En hel påse med citroner, i munnen, på en gång!

I den upplagan vi fick tag i var det tre jättestora bilder -på Daniel från Pain of Salvation, Ida Evileye (när hon gör en ganska konstig min, uppenbart att de lagt in just den bilden för att göra henne orättvisa eftersom det finns tusentals schyssta foton, och dessutom skrivit att det var JAG på bilden), och så en bild på Andreas från Alcazar.

Ingressen lyder: ”Pernilla Wahlgren och Jessica Andersson kritiserads hårt av sina besegrade kollegor efter direktsändningen. Pain of Salvation och Crucified Barbara dömde ut dem helt”  

What?? Här går det undan, texten innehåller stavfel, och fotot på mig har alltså förvandlats till Ida Evileye.  I texten står det att vi tycker att resultatet är trist. Och det sa vi också. Självklart eftersom vi själva gärna ville gå vidare, och det hade varit roligt med åtminstone något utstickande bidrag i finalen.

Men att säga att vi har kritiserat vinnarna hårt och att vi ”dömer ut dem helt” är helt taget ur luften, påhitt. Det skulle ju kunna ha varit så, eftersom vi är de läskiga hårdrockarna som har svart under ögonen och borde hata allt (det gör väl såna där hårdrockare??) , vi kunde ha varit osportsliga nog att totalt dissa våra motspelare. Men det gjorde vi inte, för vi vill inte. Jag personligen blev lätt blank i ögat när Jessica framförde sin låt, vackrare kvinna får man leta efter och dessutom är det en riktigt fin låt.

Skit i skriverierna, säger ni, och det säger även jag, folk får skriva och tycka vad de vill om oss. Men att använda vårt namn för att göra en annan person upprörd, och få oss att framstå som missundsamma, dåliga förlorare för alla tidningens läsare på falska grunder är ju jävligt oseriöst, punkt.

 Och det jag egentligen vill säga med det hela är att jag hoppas att tidningen En Ding Ding Värld kommer tillbaka. Där visste ju läsarna i alla fall när något var sant eller ej. De artiklarna med svartvita foton var påhitt, och de med färgfoton innehöll någon ynka grad av sanning. Busenkelt!

Så, tack, det var bara det jag ville säga.  

Mia