Janne: En hämtning

Läste Novalies inlägg om sina mardrömmar och började skriva en kommentar, men insåg att det här var värt att göra ett inlägg om...

Alldeles efteratt jag gick ut gymnasiet så fick jag ett sommarjobb som vaktmästare på ett sjukhus. Förutom att köra runt matvagnar, tvätt och sopor, så fick vi också göra hämtningar.

Jag visste inte vad en hämtning var förrän en annan lite äldre sommarjobbare sa åt mig: "Kom igen! Hoppa upp på trucken! Du ska med på en hämtning!". Jag hoppade upp på trucken och efter en stunds funderande frågade jag: Vad är det vi ska hämta?" och jag haja väl till en aning när jag fick svaret: "Ett lik!"

Som vaktmästare fick vi alltså hämta avlidna patienter på avdelningarna och sedan köra dem till kylrummet på patologen. Det här var första gången jag såg en död människa och det var en gammal tant som såg oerhört fridfull ut, precis som en vaxdocka. Jag kommer ihåg att jag funderade på hur de kunde få dem att se så verklighetstrogna ut, tills jag kom på att hon var ju verklig. Blev så absurt att jag fick en fnissattack och även om jag fullt insåg att det inte var det minsta kul med situationen och att det var minst av allt lämpligt eller värdigt, så kunde jag nästan inte sluta. Var väl antagligen någon sorts psykisk reaktion, men jag lyckades i alla fall bita mig hårt i läppen och hålla mig i skinnet när vi lämnade rummet...

Oftast var vi ju två som hjälptes åt när man var på hämtning, men ibland fick man jobba en timme längre än de andra och då  var man själv på dessa hämtningar. Första gången var man lite shaky för kylrummet på patologen kändes lite läskigt. Bårarna var uppdelade  på två sidor. På ena sidan låg de som redan var obducerade och på andra sidan låg de nyinkomna. Det var rätt lätt att se skillnad på dem trots att de var övertäckta med lakan, eftersom de obducerade oftast hade en stor blodfläck mitt på.

I vilket fall som helst så fick man först hämta en övertäckt rullbår i kylrummet och sedan ge sig upp på avdelningen. När man skulle ha över den avlidna till rullbåren, så ställde man vagnen bredvid sängen och tog sedan tag i underlakanet och drog över dem på vagnen. Sen satte man på överdraget på vagnen för att det skulle vara lite diskretare när man gick igenom kulvertarna bland vanligt folk. När man kom upp till kylrummet fick man dra över den avlidna från transportvagnen till de vanlig rullvagnarna inne i kylrummet.

Nu när det var första gången själv, så var det lite obehagligt. Man ville ju för allt i världen inte bli instängd i kylrummet över natten, så även om man i vanliga fall stängde dörren när man gick in så lät jag denna gång dörren stå på öppen. Det tog ju lite längre tid än vanligt att få över den döde till den andra vagnen när man var själv och jag hade precis lyckats när rummet fylldes av ett vinande ljud och när jag tittar upp så ser jag hur lakanen på alla vagnar börjar att fladdra våldsamt som om de var på väg att vakna. Har nog aldrig tagit mig därifrån så fort någon gång och även om jag insåg att det var kylfläktarna som hade startat på grund av att jag lämnat dörren öppen, så tog det nog en timme innan pulsen var normal igen och jag slutat darra...

Oftast var det ingen större fara att göra en hämtning, men en av dem minns jag fortfarande som riktigt vidrig. Det var en patient som hade avlidit på operationsbordet och egentligen skulle jag hämtat kroppen själv, men en schysst jobbarkompis, Raggarn, som också var sommarjobbare ställde upp trots att han egentligen hade slutat. Den döde såg inte speciellt stor ut men när vi försökte dra över kroppen till vagnen, så kändes det som om den vägde bly. Vi fick ta i för kung och fosterland och när vi väl fått över den halvvägs, så såg vi att hela madrassen var som en odefinierbar sörja som stank vedervärdigt. Vi drog över den avlidna så fort som möjligt, satte på överdraget och begav oss så fort som möjligt till patologen. Jag råkade dock hamna i bakänden på vagnen och fick gå en stank som gjorde att jag höll på spy hela tiden. När vi äntligen var färdiga, satt jag och var illamående resten av passet. Raggarn var lika tagen som mig och han stannade kvar hela den extra timmen jag jobbade och det var faktiskt skönt att ha lite sällskap...

Raggarn var en grymt rolig kille och det var vanligt med practical jokes. En gång snodde han min fullastade truck med tre vagnar efter och körde in den i en återvändsgränd i kulverten där det inte gick att vända. Det tog mig en timme att komma ut med den...

Fast det allra roligaste var väl en gång, som kunde slutat riktigt illa, men som nu bara blev väldigt komisk. Jag körde en truck full med tvätt och hade råkat tappa en säck med tvätt längs vägen och märkte inte det. Raggarn som kom åkande efter plockade upp den och körde efter mig. Precis innan man kom in på till lastbryggan, så körde man in i en gång som ledde in i en lastbilscontainer, där vi ställde alla tvättvagnar. Jag hade hunnit in i gången när Raggarn i full fart kom efter och försöker slänga in tvättsäcken i gången, men när han gör detta så råkar han dra i ratten och kör i full fart rakt in i hörnet mellan lastbryggan och gången och flyger över ratten och in på lastkajen.

Han hade änglavakt som inte for rakt in i väggen istället, men nu klarade han sig enbart med blåmärken.Jag hörde världens krasch och sprang för att kolla vad som hänt och såg trucken och världens inbuktning i plåten på hörnet där han kört in, sen när jag kommer in på lastbryggan sitter han på golvet och asgarvar. Killen som stod inne på lastbryggan höll på skita på sig när ha först hörde smällen och sen såg Raggarn komma flygande vågrätt genom rummet som Stålmannen....