Kära Örebroare

Jag sover lugnt, vilar i din famn det känns så tryggt, att du är här du har fått mig att förstå att det vi önskar oss, att det vi drömmer om kan vi få, så bara för en stund

Jag lever nu, jag vill alltid vara ung att allt ska kännas nytt, precis som första gången

Jag lever nu, jag känner mig så stark jag vill se och göra allt, men tiden går så fort och allting har ett slut

Lev och njut, ta vara på den stund vi fått tillsammans, tiden går Jag är så rädd att något ont ska hända någon som står mig nära, som jag älskar och allting blir försent

Jag lever nu, jag vill alltid vara ung att allt ska kännas nytt, precis som första gången

Jag lever nu, jag känner mig så stark jag vill se och göra allt, men tiden går så fort

Och svara mig, om det finns en högre makt, vill jag ha ett evigt liv och aldrig någonsin dö

Det skrämmer mig att allting ska ta slut och att allting som vi gjort betyder inget, nej, som vissna löv i vinden

Jag lever nu, jag vill alltid vara ung, att allt ska kännas nytt, precis som första gången

Jag lever nu, jag känner mig så stark, att se och göra allt, men tiden går så fort, jag vill aldrig dö.

(Av Christer Sandelin)

I vårtid, i groddtid, då brister frönas skal, och råg blir råg och tall blir tall i frihet utan val.

En ilning av vällust går genom själ och kropp - att jag är jag, nödvändigt jag - en brodd, som hittat opp, ett vårskott, vars växtkraft jag knappast anar än - men stammens sav med bitter smak med lust jag känner den.

Så bort, all min feghet! Jag hör min framtid till. Jag tar mig rätt att växa nu som rotens krafter vill.

/Karin Boye