Senast Skrivet

Slumpa en blogg

Imponerande

Så har då prinsessan Madeleine landat i Sverige, sex dagar efter Estelles födelse. 

Så fint ändå att hon tog sig tid från sitt hektiska schema med rökning i New York för att åka och träffa sin syster och sitt första syskonbarn.

När jag födde mitt första barn bodde min syster i Malmö och hade inte en spänn på fickan. Ändå tog hon första tåg till Kalmar och kom samma dag som min dotter föddes. På eftermiddagen mötte jag henne och mamma i sjukhuskorridoren. Jag var barfota och trög och hade inte ens bytt om utan hasade fortfarande runt i rocken som om jag avvikit från min elchocksbehandling. Jag fick syn på på min syster och min mamma och korridoren lyste upp.

Att få visa upp sin bebis. Att veta att man är så viktig för någon. Det villkorslösa stödet och kärleken som jag inte varit förutan en enda dag under de här tio åren. 

Det är beklämmande att Madeleine inte kom som en oljad blixt.

Det är beklämmande att vi lever i ett statsskick där jag har anledning att ha åsikter i en fråga som borde vara privat.

Det är fantastiskt vilken tur jag har haft som fick en syster som skyndade sig.

IMG_2288.jpg

madderöker.jpg

"Did'nt your sister have a baby yesterday?"

"Yes but du vet, it's förbjudet to rök on the plane"

39 kommentarer
sara
29 februari 2012, kl 10:23
Men herregud, vad gör det om man ser sitt syskonbarn dag 1 eller dag 6 eller så en månad senare? Min syster har tre barn och bor utomlands. En gång var jag på plats, men de andra två har jag inte sett förrän de var några veckor gamla och hon kunde resa hem till Sverige och visa upp dom. Skulle det betyda att jag inte älskar min syster eller syskonbarn för det? Man kan älska på avstånd om du inte visste det....

Dessutom det du beskriver med att ni möttes i korridoren på sjukhuset är långt i från möjligt på alla ställen. Jag bor i Malmö och när min brorsdotter föddes var det inte tillåtet med besök överhuvudtaget. Jag träffade alltså min brorsdotter när hon var ca tre dagar gammal då de kom hem från BB, katastrof i din värld eller?
Anne
29 februari 2012, kl 10:25
Men. Säkert har de pratat om att det var ok att hon väntade hela (?) sex dagar innan hon kom. Med den strida ström besökare de verkar ha haft redan första dygnet så hon kände sig nog inte ensam. Jag har en mycket älskad bror, vi står varandra mycket nära, men han bor femtio mil från mig. Min dotter föddes två veckor innan påsk så det tog alltså hela fjorton dagar innan han besökte oss på påskledigheten. Har aldrig tänkt tanken att det skulle vara för att han inte brydde sig. Min andra föddes en månad innan jul så då tog det en månad(!). Stoltare och bättre morbror finns inte. Ändå.
Anna.S
29 februari 2012, kl 10:38
Så skönt att du finns Malin, du sätter ord på det jag tänker:))
Sara
29 februari 2012, kl 10:43
Där håller jag inte med!
Som utlandssvensk med vänner som alla bor långt ifrån sin familj i olika delar av världen vet jag hur det sett ut när någon fått barn, vare sig det är någon av oss här eller någon ur familjen hemma. Man vet ju på ett UNGEFÄR när det kan tänkas ske och kan försöka tajma in lite semester så gott det går, men alla som har någon form av jobb och förpliktelser kan inte bara droppa allt och tänka sig att ens arbetsgivare skall acceptera att man bara drar och hoppar på första bästa plan från Singapore, Buenos Aires eller New York samma kväll och drar hem i en vecka.
Madeleine verkar leva ett riktigt glassarliv, hon har flytt pressen hemma men får ändå de privilegier och dollars prinsesstiteln bär med sig. Jag blir därför GLAD att se att hon trots sin särställning faktiskt måste ta lite ANSVAR för det jobb hon faktiskt har (glassarjobb eller inte) och INTE bara droppar allt och drar. Kanske äntligen lite bevis på ansvarstagande från hennes sida????
annika
29 februari 2012, kl 11:19
Ha ha ha...Ha ha ha! Du är rolig du.
Jessica
29 februari 2012, kl 11:40
Bra att du vet vilken tur du har och haft! Jag har inte samma, men uppskattar när andra är medveten om sin lycka!
erika
29 februari 2012, kl 12:07
Nämen kom igen. Man kan faktiskt älska, längta och sakna fastän man inte alltid kan vara fysiskt närvarande.
Helena
29 februari 2012, kl 12:39
Ja, eller så kanske Victoria och Daniel kände att det inte var någon panik med att få besök av Madeleine. De har nog haft fullt upp ändå skulle jag tro. När jag födde mitt första barn ville jag bara vara själv med mitt barn och min man den första veckan. Bara mysa vi tre i en alldeles alldeles underbar och obeskrivlig bebisbubbla. Det fanns all tid i världen att visa upp mittt lilla mirakel sen. Det betyder inte att jag inte kände ett oerhört stöd och en enorm värme från föräldrar, syskon och vänner. Jag tycker det är onödigt och fånigt att ha åsikter om en sådan sak som att Madeleine har väntat 6 dagar med att hälsa på. I övrigt brukar jag tycka om att läsa dina inlägg Malin men här kände jag mest SUCK.
Sanna H
29 februari 2012, kl 12:47
Man kan ha överenskommelser också, och egna anledningar. Jag har mina systrar i Sverige men på andra orter, men vi har kommit tillvarandra när det har passat alla. Självklart är det underbart att få visa upp sin bebis och jag och mina systrar älskar varann och ställer alltid upp, men ibland har vi kommit dagen efter den nya bebin kommit och ibland har det dröjt en vecka och till och med två. Vilket har varit helt okej för oss alla. Tycker inte att det är ett dugg konstigt att Madeleine dröjt en vecka. Inte alls. Jag är inte rojalist, men hon har faktiskt ett jobb därborta.
Sofia
29 februari 2012, kl 12:51
Sluta mästra. Vi har inte en aning om varför miss M inte kommit hem förrän nu.
Hälsar en rebublikan
Paul
29 februari 2012, kl 13:07
Är det här verkligen så viktigt, eran familj verkar ha en jävla massa hangups angående den där babyn. Personligen vet jag många familjer där man har sett sina nya små släktingar då det passat, inte direkt, på sekunden, nu.
Sara
29 februari 2012, kl 13:15
Men detta vet vi inget om... Maddes kille kanske höll en kniv mot hennes strupe och hotade att döda henne om hon åkte ifrån honom. Madde kanske inget hellre ville än att åka men Daniel kanske avskyr henne och vägrar låta henne träffa bebisen. Vi vet inte.
Emma
29 februari 2012, kl 14:03
Alltså, jag tycker ofta men inte alltid som du. Det är fantastiskt att du står din syster så nära, verkligen, överhuvudtaget att ni har sådan stöttning från era familjer. Alla har det inte så. Alla VILL inte ha besök direkt, det ville tex inte jag när jag fött mitt första barn. Jag skulle verkligen inte ha velat att min mamma stått i korridoren på BB. Det är kanske sorgligt men ändå sant.
Ewa
29 februari 2012, kl 14:18
Orka! Malmö-Kalmar och NYC-Stockholm. Visst OK, precis samma sak. Systrarna har säkert kommit överens sins emellan, vilket ingen annan än de känner till. Och är inte Victoria besviken så varför skall Du har synpunkter. Och rök??? Vad har det med saken att göra över huvud taget, bara löjligt.
Molly
min blogg -
29 februari 2012, kl 15:35
Nu är du orättvis! Jätteroligt för dig att din syster släppte ALLt och bara åkte. Men alla har inte den turen, eller har det livet att det bara är att åka.
Linda
29 februari 2012, kl 15:59
Herregud så många gnälliga kärringar! !! Varför ska ni ha rätt att kommentera och tycka - om nu Malin inte får tycka som hon vill?

Malin, du är jätterolig, finurlig, smart och härlig! Lyssna inte på pms/klimakterietanterna....
En prinsessa som röker - hon skall ju vara ett föredöme och en ambassadör för vårt land - visst ser det vansinnigt illa ut!
H
29 februari 2012, kl 17:06
Nej jag håller inte med. Jag älskar mina systrar och avgudar alla mina hundra syskonbarn. Har barnvaktat dem från det att de bara var ett par månader gamla, så ofta det behövts, och ibland bara för att jag känt för det. Nu är några av dem så pass stora att de inte behöver passning längre, men jag ringer efter dem när jag saknar dem (och det gör jag ofta) och vill hitta på något. Men det har hänt att jag väntat några dagar med att hälsa på när de fötts. För att det inte varit möjligt på grund av jobb/studier och liknande eller för att mina systrar varit för upptagna med annat besök och/eller behövt vila de första dagarna. Det betyder INTE att jag inte bryr mig. Jag har gråtit tårar av glädje varenda gång jag fått meddelande om en ny familjemedlem och jag har längtat ihjäl mig efter att få träffa dem. Mina systrar är mycket äldre än mig och jag har inte några egna barn än, men när (om) den dagen kommer (gode gud, gör så att den kommer) skulle jag inte bli det minsta sårad om mina systrar inte dök upp timmen efter. Däremot skulle jag bli väldigt ledsen om de inte visade mitt barn kärlek.
Malin
29 februari 2012, kl 18:01
Lustigt att ni som är emot allt kungligt är de som måste bry er mest, blogga om nåt annat om det här stör dig så.

Jag tänkte mer att vad skönt att Madde faktiskt har ett jobb där borta som hon inte bara kan dra ifrån. Hur många kan ta omedelbar semester och bara åka. Jag skulle inte kunna det om min syster bodde en bit bort, men jag vet jag älskar henne lika mycket för det. Att du påstår nåt annat är bara löjligt!

Förstår liksom inte hur förakt mot Monarki hänger ihop med att din syster älskar dig mer än väldigt, väldigt många andra systrar älska varandra...
Carin
29 februari 2012, kl 18:12
Nu förstår jag inte dina tankegångar faktiskt! Sex dagar är väl inget..? Sex månader- ja det vore märkligt att vänta så länge innan man hälsar på sitt syskonbarn, men det är väl inte konstigt att hon inte kommer samma dag, el ens samma vecka, när hon bor i NY?
Ella
29 februari 2012, kl 19:05
Usch vilken tråkig inställning från din sida... :( Du har inte en f***ing aning om Maddes anledning till att dyka upp sex dagar (herregud, det är väl jättesnabbt med tanke på att hon bor i USA! ) efter Estelles födelse. Bara löjligt med såna här utfall, tänk på att du är ett föredöme för dina barn vad gäller mobbing! Som du själv har sagt: barn tar efter sina föräldrar.( och nej, jag har inte heller glömt ditt oförskämda inlägg om Helena Seger så detta är ingen engångsföreteelse) Hädanefter läser jag bara de inlägg du skriver som handlar om din pappa! ;) Må så gott!
vally
29 februari 2012, kl 19:47
Ja det var lite egendomligt att du plötsligt verkar så gammalmodig.
Men det är din sak
Danska drottningen röker och ingen höjer ett ögonbryn.
Elina
min blogg blow.blogg.se
29 februari 2012, kl 21:19
Kanske har Madeleine ett eget liv, med egna måsten där på andra sidan jorden. 6 dagar är ingen lång tid och jag tror inte att det var cigaretterna som höll henne kvar i Usa, Faktiskt :)
Hanna
29 februari 2012, kl 22:00
Snälla kära fina Malin, skriv om detta:

http://adbro.blogg.se

Min fina vän Emma har precis förlorat sin två månader gamla, mycket för tidigt födda dotter, Tilda, i efterdyningarna av ett elakt RS-virus. Hela deras resa finns dokumenterad på bloggen, och det är så hemskt att man går sönder inuti. Men det är inte desto mindre en otroligt viktig historia, och ett viktigt ämne.
Johanna
29 februari 2012, kl 22:49
Först blir jag provocerad och tycker att du, som brukar vara vidsynt och härlig, plötsligt är väldigt snäv och trångsynt. Sedan undrar jag om du "gör en Alex Schulman" och driver med oss? Är förvirrad men strunt samma egentligen.

Vad som är värre än att inte dyka upp är att komma för att det förväntas att man ska göra det. Det som verkligen betyder något är det engagemang man visar inför, vad de nyblivna föräldrarna anser vara, det största som skett genom tiderna. För så känner ju de allra flesta för sitt eget nyfödda barn. Hur engagemanget tar sig uttryck är inte så viktigt. Inte för mig i alla fall. Det kan betyda så mycket mer med ett telefonsamtal från någon som bryr sig - på riktigt. Än ett besök från någon som kommer bara för att kunna checka av det på to do-listan. Det har hänt oss vid ett par tillfällen att vi fått sådana besök och det osar ointresse lång väg.

Jag skulle själv hellre se att en person som verkligen är intresserad ringer och skypar, än att någon som egentligen hellre skulle varit någon annanstans kommer på besök. Var och hur man bryr sig spelar ingen större roll. Det är signalerna man sänder ut som är hela grejen.

Det där med rökningen känns ofräscht. omodernt och ovärdigt en prinsessa år 2012. Men det är väl lite mycket begärt att kräva perfektionism av en människa bara för att hon är prinsessa. Det är lika mycket hennes val att ta en cigarett som det var din systers val att hasta pank till tåget. Typ...

Sedan har jag under de senaste tre åren lärt mig något värdefullt. The hard way. Och jag tror att du kanske känner igen dig i det. Det finns nämligen alltid en historia bakom människor man möter (eller läser om). En historia som ibland kan förklara en hel del. Vissa väljer att berätta sin, vissa inte. Andra kan eller får inte. Den där glättiga ytan är inte vad den verkar alla gånger. Det försöker jag tänka på varenda dag. I synnerhet så fort jag stör mig på något eller någon. För om den människan har gått igenom ens hälften så stora prövningar som jag, då är den värd en f*****g j***a break.
Erik
29 februari 2012, kl 23:09
Månne var det just det faktum att din syster var luspank som möjliggjorde att hon kunde komma med pågatåget direkt. För arbetande människor brukar det vara svårare då man, förhoppningsvis, är behövd på arbetet. Never the less, fin relation verkar ni ha iaf!
karin
1 mars 2012, kl 07:15
Jag bor utomlands ( europa) när mitt första barn föddes på våren passade min syster på att komma efter ca. 3 veckor ...alla andra svenska familjemedlemmar fick vänta tills på sommaren när hon var ca. 4 månader .När mitt andra barn kom i januari fick de vänta i 8 månader innan de fick se honom i agusti .. jag har alltid skickat foton .brev osv....De har gått bra ...jag tror säkert att kungafamiljens barn överlever detta men däremot kan jag tycka att Prinsessan Madeleine lever ett lyxarliv (kanske är det så journalisterna vill att vi ska se det ) fattar inte vad hon sysslar med men det är inget jag kan ändra - jag kan ju tycka om det ....Vad har hon och CarlFilip för utbildning egentligen vad sysslar de med på dagarna ....Städar de och diskar upp kanske ..
Vera
1 mars 2012, kl 07:46
hahaha, precis min humor. puss
anna
1 mars 2012, kl 08:41
Just det!! Den där Madeleine skulle ha pallrat sig hem på stört!
Chrille
1 mars 2012, kl 08:43
Till Linda...... Hmm, men Malin FÅR ju tycka. Det är ju det hon gör hela tiden och hon VILL ju att alla ska ha en åsikt och kommentera. Annars skulle hon inte haft denna blogg. Det hade inte varit så spännande om alla hela tiden bara höjde henne till skyarna. Ingen utmaning liksom.
Hanna
min blogg haua.blogg.se
1 mars 2012, kl 11:40
Lägg ner kungahuset, sälj deras diamanter och ge pengarna till välgörenhet. Låt de hemlösa flytta in på slottet och för den delen andra bättre behövande också.

Jag är emot GAMLA SKITANOR från nittonhundrabortnött!

Sen struntar jag i när svenska folkets pengar drogs för Maddes biljett, men visst är det lite ointresse om man har vetat att bebis är på väg? Töm din dior-almenacka i tid när prinsen ska bli farsa. Ett tips.

Go Malin!
Ann Helen
1 mars 2012, kl 12:42
Haha!!! Klockrent!!
Ella
1 mars 2012, kl 13:11
Trist, du måste skämta med oss..
Nn
1 mars 2012, kl 18:46
Men alltså, ni som jämför Estelles födelse med era egna och/eller syskons barn. Tänk igen. Den här familjen har som enda arbetsuppgift att representera Sverige. Och då tar man och infinner sig när ens syster har fött barn. Spelar ingen roll om de har ett pågående bråk eller dylikt, familjen visar enad front och så är det med det. Sura får man göra på kammaren eller så kan de alltid avsäga sig tronen om det hela känns övermäktigt. Herregud, det är inte som att hon sitter i en studentlägenhet och febrilt letar billiga sista-minuten resor hem. Om prinsessan vill hem, ja då åker hon.
Anneli
2 mars 2012, kl 08:03
Lyckliga du som har en syster, suck.... För övrigt håller jag med dig Malin, Madeleine borde skämmas som inte orkar pallra sig hem till sin systerdotters födelse. Hon kan inte direkt skylla på dålig ekonomi, du har helt rätt Nn. Rökningen är också en dålig vana som inte klär varken henne eller någon annan, hoppas bara att hon slutar innan hon själv ska ha barn! För övrigt är jag rojalist, och gillar kungahuset i allmänhet ;-)
E
2 mars 2012, kl 09:43
Det är inget mått på kärlek hur snabbt man träffar någons nyföding. Det där har du fått helt om bakfoten, men det blir ju lätt så när man bara utgår från sig själv och sin egen specifika situation. Jag trodde faktiskt du var smartare än så?
Karolina
4 mars 2012, kl 19:22
Ja när jag läser kommentarsfältet kan jag inte annat än förvånas över hur många kungligheter som dels läser bloggen och sedan också bemödar sig att berätta hur snabba deras syskon var när deras barn föddes! För de måste ju vara kungligheter --- annars har ju deras historia INGEN SOM HELST RELEVANS i relation till deras egna vs. Madeleine och Victorias position i samhället.
Plastmamman
min blogg www.plastmammans.blogspot.com
4 mars 2012, kl 23:15
It's förbjudet to rök on the plane. Genialiskt. Efterföljande inlägg ännu bättre. Go, Malin. Jag önskar jag formulerat det själv.
En annan syster
5 mars 2012, kl 18:56
Jag förstår vad du menar. Men min syster som bodde drygt ett kvarter från mig brydde sig inte om att hälsa på mig när jag födde barn. Jag själv ville hälsa på henne när hon födde barn men fick inte komma till BB. Ja, vad säger man? Måste man hälsa på varandra? Nä, uppenbarligen inte.
fia
24 mars 2012, kl 06:11
Men snälla människa, varför tar du ens upp att hon röker?? Vad har det med saken att göra? Om hon inte är där för att se bebisen samma dag den föds är väl inte det hela världen, alla bebisar ser ju ändå likadana ut. Är man inte barnkär så är man inte, så INSE att folk är olika. Barn är jobbiga varelser, men visst kanske man besöker nära och kära som precis fött en, men då bara för att man "måste", inte alltid för att man vill. Personligen går jag hellre hem till någon som skaffat en valp eller kattunge, de är både sötare och inte lika högljudda.
Skriv en kommentar     ( Logga in )
Namn
E-post
Sajt/blogg
Kommentar
Fyll i texten som syns i bilden ovan
Ägaren till den här bloggen har valt att godkänna kommentarer innan de visas. Din kommentar kommer därför inte synas förrän den har godkänts av bloggägaren.





Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Vd: Anna Settman

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Org.nr: 556100-1123 Momsregistreringsnr: SE 556199-112301

Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se

Sveriges mest engagerande tidning - 2,5 miljoner läsare varje dag!

Aftonbladet Plus kundcenterE-post

Close