Fröken N blir arg på två saker

Som vanligt är det en liten dipp som får mig att återkomma till bloggen.

Två saker får mig att bli ledsen och arg:

Sak ett:

Tanken på den uteblivna kontakten med hans syskon. Kom över mig i helgen när jag gjorde klart gästrummet. Ett rum som i de första planerna främst var tänkt för exets syster med familj. Jag funderade över hur jag skulle ställa mig om de vill hälsa på i sommar. Kanske sova över. Bestämde mig för att kunna tänka mig att träffa dem, men inte släppa in dem i mitt hus. 

Min mamma tycker att jag ska berätta för syskonen hur jag känner. Ringa eller skriva ett brev. Jag är osäker på vilket som är bäst. Just nu vill jag inte visa något annat än att jag mår bra och går framåt, eftersom det är fallet 99% av tiden.

Fick lite hjälp att bena i ilskan idag. Och det är ju klart, jag känner mig bortvald och ratad av dem. Åtta år betydde ingenting. 

Sak två som gör mig arg och ledsen:

Att exet ljög och teg. Och att han faktiskt hade tänkt fortsätta göra det, att han hoppades på att relationen med den andra skulle ta slut och att han skulle fortsätta med mig. Att han faktiskt tänkte leva med mig och den lögnen. Att han la tid och kraft de allra första veckorna som förälder att ha kontakt med sin nya.