Var precis på en loppmarknad med barnprylar. Varenda människa med barn i vår lilla stad var där. Bekanta ansikten överallt. Hamnade i kön intill en kvinna jag vagt kände igen. När jag efter ett tag talade med en kollegas fru som stod två steg bakom mig och sa Ks namn reagerade kvinnan intill. Frågade om jag var NNs fru. Nej, sa jag. Exfru. Det visst hon inte om. Hon är gift med en före detta kollega till mitt ex. Jag var inte alls beredd på att behöva nämna skilsmässan idag till någon jag inte känner. Fick bita ihop, studera tak, väggar och dammkorn. Tittade åt alla håll jag kunde utom på kvinnan intill. Hon frågade om jag bodde kvar i huset och om jag jobbade kvar på mitt arbete. Jag svarade så kortfattat jag bara kunde, bet ihop lite till och grät en skvätt på väg hem när det inte fanns några människor runt mig.