Galoppbloggen

sa var det over..! Arlington million veckan blaste minst sagt forbi i raketfart. Det var fantastiskt att fa vara med men ocksa otroligt hektiskt. Veckan startade av med TV. comcast sportnetwork bjod in mig for att tala om the million och min hast Rahystrada och det var kul och spannande att fa se hur en show gar till. Jag var inte nervos men lite orolig da jag ar sa van att alltid ha mina ridklader och hjalm och vara i mitt "ratta element". Att bli sminkad och bara vanliga klader kanns lite ovant, minst sagt. Senare i veckan var det radio som sandes i direktsandning fran Arlington. Radio ar roligt och killarna pa ESPN ar coola att ha att gora med. Jag tror att jag har berattat "min" historia 100 ganger de senaste tva veckorna!

Tidningar, HRTV, TVG osv var dar hela veckan och foljde allt som hande. En av hojdpunkterna innan sjalva million dagen maste vara lopet som jag och fem andra jockeys red mot nagra pensionerade hall of fame jockeys. Att fa rida med jockeys av den kalibern och som ar mina idoler ar absolut fantastiskt! Men det basta av allt var att jag vann!! Alla pengar gick till valgorenhet sa det var verkligen en kanongrej som jag ar saker pa kommer att genomforas igen.

Hojdpunkten under veckan var sjalvklart att fa rida i The million med hasten  Rahystrada. Min hast sprang bra men jag tror faktiskt att han sprang ett battre lopp nar han vann Arlington Handicap grade 3 tre veckor tidigare. Han slog dock alla hastarna som han sprang mot tidigare sa jag kan inte vara alltfor missnojd. Vi brot ur startboxarna fran postposition 7 pa en nagot mjuk grasbana. Jag hade velat att han skulle komma ut snabbare an han gjorde och jag forsokte fa honom narmare taten i forstasvang men han var inte riktigt pa bettet som han varit i tidigare lopp. Min onskeposition var runt 4-5 pa bortre langsidan men istallet var jag nastan sist runt 5/8 stolpen. Han var lite slo men tillsist fick jag honom att ta bettet och jag borjade avancera runt sistasvang. Jag var tvungen att rora mig tidigare i loppet an jag ville da hasten som var favorit Gio Ponti var strax bakom mig och borjade avancera. Risken att bli instangd eller pa nagot satt stoppad ar storre om man later sig bli omsprungen nar timingen ar ratt att borja avancera och det var det sista jag ville aven om det innebar att ga vid i sista svang ut mot upploppet. Jag vara "head in head" med Gio Ponti men kunde inte halla i och slutade 4a vilket jag far vara ganska nojd med aven om jag hade hoppats pa en battre placering. Som sagt var Arlington Million ar over och nu ar det bara att vanta pa nasta gang da jag far mojligheten att rida i det igen.

Det varit en handelserik manad. Blev manadens jockey for Augusti trots att jag hade varldens samsta vecka i slutet med bara 1 vinst pa HELA veckan! Var pa konsert i millenium park downtown Chicago for att se David Gray och Ray Lamontagne. Riktigt bra! For er som inte vet vem dem ar kika in dem pa You tube for jag garanterar att ni inte kommer att bli besvikna. Har kannt mig lite sliten och all stress har tagit sin toll pa kroppen. Jag har haft svart att sova under den har stressiga manaden och jag ar faktiskt lite lattad att det ar over och gar tillbaka till den vanliga lunken igen. Det ar nu mindre an en manad tills Arlington Park mettet ar slut. Det har varit langa dagar da det tar mig minst 40 min till jobbet varje dag med nastan 12 timmar pa banan och sedan 40 min hem men det ar vart det alla ganger. Jag ser fram emot det sista veckorna och ett nytt meet pa Hawthorne Racecourse...

Livet som jockey gar sin gilla gang. Sommaren i Chicago ar underbar och man kan ana en skiftning mot sensommar vilket ar ratt sa skont da det inte ar lika kvavt langre. Det ar tva veckor till The Arlington Million, Det storsta hastlopet i Chicago under aret. Ett lop 1 1/4 mile pa gras med $ 1 000 000 i forstapris. JAG RIDER!! Tva intensiva veckor vantar nu. Det kommer att vara mycket media. Intervjuer osv. men ocksa en hel del middagar osv. Det ska bli kul men jag ar ganska saker pa att jag kommer att vara utmattad nar det ar over.

Jockey yrket ar inte bara att rida hastar och forsoka vinna lop det handlar ocksa mycket om att "salja sig sjalv". det ar en popularity contest dar man far chanser att rida om man ar omtyckt av ratt manniskor. Media ar ett satt att satta sig pa kartan och skaffa sig ett namn inom sporten. Bra publicitet ar ovarderlig. Att vara i media kan vara kul om man vill vara "kand" och vill att manniskor ska kanna igen en nar man gar pa gatan men det kan ocksa vara "a pain in the ass" ursakta mitt sprak. Jag borjar fa en forstaelse for hur RIKTIGA kandisar kanner sig. Att alltid ha en kamera riktad mot sig, att inte kunna ga nagonstans utan att bli igenkand och framforallt hora asikter om hur man ser ut, hur man ar kladd osv. Jag laser artiklar om mig sjalv for att se hur de har framstallt mig och vinklat saker som jag sagt och jag garanterar att allt som star skrivet INTE ar sant. Jag forsoker att inte ta at mig och bli upprord for jag vet att de som star mig narmast och de personer jag kallar mina vanner vet vem jag ar.

Jag har aldrig forsokt att vara kand, mitt uppsat var att rida hastar for att jag alskar att gora det resten kom av sig sjalv. Bra eller daligt. Det anda jag hoppas ar att folk ser mig for vad jag ar. En motiverad och envis 27 aring som ville utforska varlden och bli en super jockey. Jag vill vara en forebild for unga tjejer och killar som vill gora nagot i sitt liv utover den vanliga lunken. Jag ar inte intresserad av vad folk sager om hur jag ser ut osv. Jag ar inte Linda Rosing som gifter sig i TV och forsoker halla i for allt vad det ar vart for att forsatta vara kand da det enda hon ar kand for att att vara i Big Brother och ha sex i TV. Jag hoppas att framforallt unga tjejer har mer vett i skallen an sa.

Mamma rinde tidigare idag. -Jag sag dig precis pa Undercover Boss! For er som inte sag det sa ar det en serie om chefer i olika foretag som gar ut undercover och gor sina arbetares jobb for ett par veckor. I vart fall var det Chefen for Churchill Downs Bill Kassner. Han ar aven chef for Calder Racecourse i Florida och saklart Arlington park i CHicago. Trodde inte det skulle sandas i svensk TV. Kul! Vi filmade showen forra sommaren i Arlington Park. Ingen visste vem Bill var och alla var mer eller mindre ute att gora livet "surt" for honom, pa ett roligt vis. Hade en kanon dag och vann tre lop. Kenny ar min valet och jobbar for mig och servar mig med vad jag behover osv.  

det har hant en hel del utover jobb, hastar, traning och tavlingsridning.

Jag flog med kortvarsel till Sverige och Goteborg i tre dagar da min alskade Morfar har blivit sjuk. Han har kommit upp i aren och har KOL som han formodligen adrog sig da han jobbade pa ett is-verk som han agde da han var ung. Mamma hamtade upp mig pa flygplatsen och jag at pizza pa vagen ut till morfar och det har jag langtat efter. Det ar konstigt vad man saknar nar man har varit borta sa lange.

Mina morforaldrar bor pa Donso mitt ute i Goteborgs skargard. Detta ar ett smultronstalle som jag och min syster Karin spenderade varje sommar som barn. Fiskade, badade, spelade fia med knuff och Alfapet. Jag har varit otroligt lyckligt lottat att ha sadana fantastiska morforaldrar. Jag flog in pa mondag kl tre pa eftermiddagen spenderade hela dagen med mormor, morfar och mamma. Sov over pa Styrso, en o inte langt fran Donso och spenderade halva tisdagen pa samma satt. Darefter in tillbaka till Goteborg. Hangde med mamma ett par timmar och nar kvallen kom at middag med min familj. Mamma, pappa, min bror Anders och hans fru och dotter Elicia som jag for ovrigt inte sett sedan hon lag i barnvagn och saklart min lillasyster Matilda. MIddagen spenderades pa "Fragetecknet", ett pastastalle nara avenyn riktigt god mat och trevlig personal.

Jag var lite orolig over hemresan nasta dag da det saklart talades om flygplans strejk men det blev uppsjutet vilket var en otrolig lattnad nar jag hade lop pa torsdagen. Det var tre mycket intensiva dagar men det var underbart att fa komma hem och spendera tid med min familj och jag ar hemskt glad att jag akte over..

Det storsta som har hant den senaste manaden var saklart vinsten i The Arlington Handicap grade 3 $150 000. Lopet ar ett prepplop for the Arlington million och det verkar som om en drom KANSKE kommer att inbefrias: Att rida ett av de storsta lopen i AMERIKA!! For tre ar sedan var den ingen som hade trott att jag skulle rida med toppeliten inte jag heller. Det ar absolut fantastiskt! Jag ar sa otroligt tacksam for allt jag har fatt och jag har sa manga att tacka for mina framgangar. Hastbusinessen handlar om att ha manniskor som tror och som vill ge en chans. Sjalvklart kravs det otroligt mycket jobb och uppoffringar att komma dit jag ar men hart jobb lonar sig.

Lopet som ni kan se pa www.arlingtonpark.com (lopp nio, 17 juni) utvecklades precis som jag hade hoppats att det skulle gora. Jag hade ridit tva hastar i samma lopp i tidigare lop och visste att de behovde vara i front. Jag hade tillrackligt mycket speed framfor mig och jag visste att min hast har taktiskt speed och kan ligga nara i faltet och i "striking position". Vad jag verkligen ville i lopet var att komma ut startboxarna pa ett bra satt. Distansen 1mile and 1/4 innebar att pa graset bryter vi i topp pa upploppet, i svangen. Eftersom jag hade startnummer tre innebar det att jag hade ett overtag da jag hade kortare till staketet an vad den elfte hasten hade. Det viktigaste nar man rider gras ar position. Om du inte har en bra position i ett graslop ar risken stor for att dels bli tvingad att ta tillbaka da hastar fran yttersparet kommer over innan forsta svang. "Traffikproblem" ar ocksa vanligt da man pratar om grasracing. Detta eftersom man kan rida narmare varandra an pa dirttrack da det inte existerar nagon kickback.

Man kan gora upp mer mark i ett kortare tidsspann an pa dirt track. Det ar ocksa viktigt att forsoka stanna pa railen sa mycket som mojligt. Det kommer att oppna upp sig nagonstans, nagongang.

Som sagt var. Jag brot ur startboxarna ur 3e spar. Lag bakom ledningen 2-3 langder i forstasvang. Runt 1/2 mile polen var det nagra hastar som avancerade pa utsidan men jag satt talmodigt och vantade, det var alldeles for tidigt att avancera. Runt 1/4 oppnades ett hal upp och jag lat min hast ge allt han hade pa upploppet. Den varsta konkurrenten kom allt narmare men kunde inte komma uppsides och  jag vann med en halv hastlangd. VIlken kansla och vilken hast!! Allt kan handa fran nu till Arlington Million men for tillfallet gar jag pa moln och bara njuter av vad forra veckan medforde... Tack alla

Det har varit ett par mycket intensiva veckor. Mycket ridande, hastar, resande och stress. Har haft en rad TV manniskor har som eventuellt skall gora en svensk dokumentar. I tva veckor har de foljt med mig vart jag an har gatt och varit med i jockey rummet. Det var kul men stressigt och jag tror jag vet hur det kanns att vara i "Big Brother". Min nasta karriar kommer INTE att bli som skadespelerska men det var intressant att se hur filmning av en langre snutt gar till och dessutom fa prata svenska.

Den senaste manaden har jag varit och ridit pa tre olika banor. Hojdpunkten var definitivt nar jag red ett $200 000 lop i Maryland den 15e maj pa Prekness Day i lopet innan sjalva Prekness. For er som inte vet ar Prekness ett av det storsta som hander inom galoppen i USA. Det kallas "second leg in the tripple crown" och ar lopet som USAs basta trearingar startar i efter Kentucky derby. Att vara dar och att fa rida i en sadan fantastisk atmosfar var otroligt men helt galet. Sa otroligt mycket manniskor. Arligt talat sag jag inte Prekness live. Efter mitt lop sprang jag in och duschade och skyndade mig ut fran banan for att slippa trafik. Min hast Rahystrada sprang super och vi slutade trea i ett mycket tufft lop. Hasten kommer att starta igen den 17 juli i Arlington i ett prepp lop for Arlington million. Peppar peppar. Om allt gar som det ska kanske jag kan rida The million i Augusti!!

Borjan pa denna veckan var langsam. MIna hastar sprang bra men det var hela tiden nagon battre hast som slog oss. Pa lordagen den 29e lossnade det rejalt. Hade en trippel och vann ett av de stora stake lopen for dagen, the Hanshin cup, grade 3. $100 000 i vinstsumma och nastan $7 000 till mig. Min hast var 21-1 odds och jag "stal" lopet genom att sitta uppe pa pace med langsamma mellantider och sedan oppna upp nar vi svangde mot upploppet. Vilken kansla, det kan man inte sla!! Denna veckan red vi aven pa mondagen da detta ar en amerikansk hogtid, The memorial day. var tva for tva och avslutade veckan starkt.

Det har varit otroligt varmt i Chicago med temperaturer narmare 30-35 grader och att rida i mitten pa dagen da det ar som varmast har varit otroligt tufft inte bara for mig utan ocksa for hastarna. Det har varit en hel dros med hastar som har fatt varmeslag och sjalv har jag druckit Gatorade efter Gatorade men fortfarande kannt mig yr och drasig. Idag har jag dock ledigt. Har dragit upp takten pa min traning och kom precis fran gymmet. 30 min ro-maskin och massa mage och armar. Har bestamt mig for att komma i verklig toppform infor hosten da jag planerar i nulaget att utharda en till vinter i Chicagoland.

 

 

 

 

 

Forsta veckorna ar avklarade av Arlington och de kan beskrivas som foljande: Fran toppen till botten pa 8 dagar. Efter den forsta veckan var jag i ledning vann 5 av 20 nagot lopp medans den foljande veckan kantades av andra och tredjeplatser och vinnarcirkeln som jag sett en hel del av den forsta veckan var otroligt langt borta. Vann inte ett enda lop vecka tva plus att efter sondagen da jag red mer eller mindre over en medtavlande jockey kommer nu vecka tre att spenderas i utvisningsbaset. You're not trying hard enough if you're not in the penalty box at times!! Right?

Sa nu planerar jag min "semester". Jag kan faktiskt vara en "vanlig" person i nastan en vecka. Att helt plotsligt fa sadan extra fritid ar for mig ganska ovanligt och jag ar ratt sa saker pa att efter sisadar tva dagar ledigt kommer jag att klattra pa vaggarna. For att ga tillbaka i tiden kan jag beratta att mina tidigare semestrar har spenderats pa foljande satt.

 Varen 2007: Skadade mig i borjan av aret innan jag borjade tavlingsrida i New Orleans (Fairgrounds) och beslot mig for att aka till Cancun, Mexico med min mysdjursgris Kevin Bacon. Var borta i tre dagar pa ett "all inclusive" hotell, hyrde en Mexikan for $5/ timme vilket ar mini lon och akte ut pa roadtrip. Naturligtsvis regnade det tva av tre dagar vilket for svenskar ar dodens for naturligtsvis vill man ha sol pa semestern!

Nasta "semester" som jag kan komma ihag akte jag till Michigan med min pojkvan Anthony. Vi dejtade inte vid avfarden men vi var bra mycket narmare nar vi kom hem igen och vi har varit tillsammans anda sedan dess. Vi var ute och joggade 6 pa morgonen pa stranden av Lake Michigan, kollade pa Bob Dylan pa DVD och tittade pa Usual suspects som jag for ovrigt var tvungen att titta pa tre ganger innan jag sag hela filmen utan att somna.

Anthony som jag vid den har tidpunkten inte kande sarskilt val aven om vi var kompisar sedan tva manader tillbaka ar valdigt "nogrann" med vissa saker, nastan manisk. For att ge ett par exempel. Han maste ha sina bordsbestick perfekt legandes bredvid tallriken. 100% raka och mellanrummet mellan gaffel och tallrik och kniv och tallrik maste vara perfekt. Nar vi var i Michigan hade han med sig packning for en vecka. Vi var borta i tva dagar. Nagra av foljande particklar var med: Schampoo och balsam, tre olika DVD filmer, ett par CD, bocker, snacks sasom popcorn, choklad, vin med medfoljande vinglas, hygienparticklar med tungskrapa osv osv. Nar jag for forsta gangen var hemma i hans hus, numera var bostad var jag tvungen att titta i garderoberna efter itusagade kvinnor (American Psyco)

Aven om jag har fatt en ofrivillig semester med avstangning kommer jag att jobba pa morgonen plus att den 15e vilket ar Prekness day kommer jag att aka till Maryland for att rida ett Stake pa Rahystrada som jag vann med i Keeneland for en manad sedan. Det finns regler som gor att  jag ar tillaten att rida graded vilket innebar att jag kan rida pa avstangning men jag maste ta en "extra" dag avstangning efterat. OM min hast vinner eller springer 2 eller 3 finns mojligheten att KANSKE fa rida i Arlington million senare i sommar. Har bokat flyg och hotell i Baltimore, Maryland och Anthony som ar mitt storsta fan och standig foljeslagare kommer att vara med mig som stod och oavsett hur det gar kommer vi att ata god middag efterat med ett gott glas vin. DET DU!

Har har livet sin gilla gang. Varen ar har, helt underbart vader och jag ur-trivs! Solade pa grasmattan idag. 23 grader varmt. Jag ar nog den lyckligaste tjejen i hela varlden. Vad livet ar harligt!!

Fyllde 27 ar den 4e april och min kara mor Annika kom over och halsade pa! Min tvillingsyster ar over och studerar for tillfallet sa min familj ar narmare an nagonsin vilket kanns skont. Tiden med mamma spenderades med lite shopping och saklart i sportens tecken. Mamma ar ett fanatiskt basketboll fan och jag tillsammans med Anthony, min syster karin och mamma gick pa Chicago Bulls match. Helt fantasktiskt och nagot att prova pa om nagon har vagarna forbi USA och Chi-town. Mamma var ocksa pa hockey och sag Chicago Blackhawks och saklart en hel del pa Hawthorne racecourse och i vinnarcirkeln. Mitt meet har gatt otroligt bra. Saga vad man vill om Tampa men det gav mig en hel del erfarenhet och jag har utvecklats fenomenalt. Med tva veckor kvar pa meetet ar jag nu sex efter ledande jockey Tanner Riggs. Detta trots att jag kom tre veckor efter att meetet borjade och att jag har ridit attio hastar farre!!

Hojdpunkten den senaste manaden ar anda att jag fick mojligheten att rida i Keeneland, Kentucky och att vinna!Helt fantastiskt! Keenland meetet i Kentucky ar det storsta meetet i USA tillsammans med Saratoga i NY och Delmar i kalifornien. Det ar ett ar ett meet som varar i tva veckor och dar de basta jockeysarna i landet tavlar. Jag red ett graslop pa en hast som heter Rahystrada tillsammans med Robby albarado, Javier Castallano, Kent desormeaux. Hel Coolt och ett minne for livet. Om nagon ar intresserad kan ni kika pa race replayen om ni gar in pa Keenelands hemsida och klickar pa racereplays for den 9e april lopp 5.

Arlington Park oppnade for traning for ett par dagar sedan och med blandade kanslor vantar jag nu till slutet av Hawthorne. Jag kanner mig positiv infor Arlington men samtidigt orolig over den syntetiska banan. Efter tva brutala stortningar forra aret ar det manga agare tranare och jockeysar som oroar sig for att historien kommer att upprepa sig. Samtidigt ar Arlington ett fantasktiskt stalle. Atmosfaren, manniskorna, hastfesten. Jag tar en dag i taget just nu vill jag bara njuta av har och nu...

Har varit i Chicago i lite mer an en vecka. vadret ar kanon! varfor vara i Florida nar jag kan vara hemma i nastan lika bra vader? Missade vintern och det kanns som om varen star och stampar. Horde faglar kvittra i morse. Det ar forsta gangen jag har "skippat" en vinter. kanns konstigt men helt ok. Det anda jag saknar med Florida ar sallskapet. i Florida var vi tio tjejer som red och det var coolt. Hade alltid nagaon att snacka skit med och vi hade en hel del kul. Att flytta in i mitt privata jocksrum och vara ensam tjej kandes lite ensamt men det ar bra for min fokusering. Har flyttat ihop med Anthony. han bor i ett hus i utkanten av Chicago. Lugnt omrade och pitoreskt. Trivs kanon bra. Nar jag diskade imorse sag jag en rav traska over grasmattan. Trodde inte att det fanns ravar i USA men sedar, dar var den. annars ser man en mangd olika djur men mest radjur. Hade en ledig eftermiddag men jobbade imorse. Vi rider mandag- tisdag och fredag lordag. Har ridit 20 lop, 9-1-2. 45% vinn och 60% i pengarna sa an sa lange haller jag god standard. Ibland ar det nyttigt att komma ifran "den vanliga gamla lunken" sa man blir motiverad och tranare och alla runt omkring far en chans att sakna en. Det kanns skont att vara tillbaka och vara saknad. Var dock inte likna saknad av mina medtavlande jockeys. Jag ar tillbaka for att vinna lop och mina medtavlande jockeys och jockeyagenter ser mig som ett stort hot till deras business. I varje lop dar en jockey gor ett misstag kommer ni att se mig rida den hasten nasta gang. Ata eller atas ar naturligt i businessen. Nar jag forst borjade min karriar var jag mer styrd av jantelagen men efter tre ar som pro jock har jag lart mig att for att vara en av de framsta maste man ta for sig och sluta be om ursakt. Det ar oerhort svart att na toppen men svarare att stanna dar. jag kanner mig stark just nu vilket har synts i min ridning. Har vunnit 4 av nio vinster pa malfoton.

Har varit i valet och kvalet ett par veckor. Behovde tanka och ta ett par beslut utan paverkning fran utomstaende. Konsensus: Tillbaka till Chicago! Varfor? Maste forbereda mig for Arlington. Hur ska jag ga till vaga? Rida i Hawthorne i atta veckor for att plocka upp min gamla business och forhoppnigsvis fa flyt och vinna lop till hoger och vanster. Nar jag sedan kommer till Arlingon kommer jag att ha business fran tre olika hall. Florida, Kentucky and Chicago. Meetet  Arlington kommer bli det tuffaste hittils sedan jag startade min karriar. Fernando Jara, Corey Nakatani, Shane sellers mf kommer dit. Bra for min ridning da jag kommer att fa mojligheten att lara mig fran nagra av de basta jockeysarna i USA.

Sa de narmaste dagarna kommer att fyllas med ridning och sedan med att packa ihop allt och aka "hem" till Chi-town. Kanns helt ok. Har vunnit 20 lop lop har och fullfyllt mitt mal med den har resan. Exposure. Alla meet som jag rider har en plan bakom. Det har meetet var att bli sedd. Jag har mer eller mindre alltid stannat i Chicago och att Rida i Tampa som jag gjorde denna vintern satte mitt namn pa kartan och det kommer att komma tillbaka till mig i framtiden. Jag ar mer an en Chicago-Jockey.

Det kanns skont att aka tillbaka. Se sina gamla vanner och vara dar jag har spenderat mestadels av min karriar. Samtidigt vet jag att jag har mycket jobb framfor mig. Har tankt ut nagra mal for 2010 men de kommer jag inte namna har men ni kan vara sakra pa att jag kommer att redogora hur det gick i slutet pa aret.  

Annars ar allt bra och har sin gilla gang. Har lagat mat varje dag. Jag ar faktiskt en ratt sa bra pa det plus att nar jag lagar fettsnal mat med fa kolhydrater. Om jag hade mer fritid skulle jag definitivt kunna tanka mig att ga matlagningskurser. Hade jag haft mer tid skulle jag definitivt ga tillbaka till plugget. Jag saknar skolan. Att ha mojligheten att fa lara sig nagot nytt, utveckla intelligens, fora diskussioner osv ar nagot som fler manniskor borde satta varde pa. Aren blaser ivag och jag insag idag att det var nastan 6 ar sedan jag kom hit.

Jag har fatt en hel del farfragningar om hur min vardag ser ut. har inte skrivit sa mycket om det da det for mig ar sjalvklart men jag inser nu att det kanske inte ar sa skalvklart som jag trodde. Nar man som jag gor samma sak dag efter dag, vecka efter vecka kommer man in i en rutin och analyserar inte sa mycket. Det ar som att ga till jobbet om ni forstar vad jag menar.

En vanlig morgon vaknar jag 5 pa morgonen. innan morgontraning brukar jag dricka en proteindrink och ta mina vitaminer. Jag siktar alltid pa att vara pa banan 5.45 for att traffa Tom Proctor, vilket ar en av mina huvudklienter har i Florida. Jag ser till att allt ar ok och att han inte behover mig for att snabbjobba nagon hast. Fore klockan 7 brukar jag ga runt i stallarna och prata med tranare. Manga ganger har jag ridit nagon hast for dem och vanligtsvis diskuteras och analyseras loppet och ocksa kommande lop. Min Agent Oscar sanchez ar vanligtsvis med mig. Min agents jobb ar att se till att alla tranare ar "nojda och glada" och att han haller koll pa vilka hastar vi ska rida, i vilka lop vi ska rida dem och om de behover mig for snabbjobb pa morgonen. For att halla reda pa allt anvander sig agenterna sig av nagot som kallas conditionbook. Det ar en typ av "racing calender" dar varje lop ar nedskrivet med restriktioner osv.  

Runt 7 borjar vanligtsvis mina snabbjobb. snabbjobb, breeze eller workout ar kortare intervaller (vanligtsvis mellan 3/8-5/8 of a mile) dar hasten gar i tavlingstempo (hastar kan springa upp till 70km/h). Tranare gor dessa snabbjobb i syfte att forbereda hasten for det lop de har siktat in sig pa. Yngre hastar och hastar som kommer fran en "layoff" (semester) snabbjobbas ibland fran startboxarna for att fa erfarenhet eller en paminnelse. Tranare anvander oftast proffesionella jockeys for detta da de kan ge en vagledning av hur hasten kandes och om hasten ar tavlingsklar. Av de hastar jag rider i lop har jag suttit pa ungefar 25% av dem innan tavlingsdag men for det mesta har jag aldrig sett hasten dagen innan jag ska rida den.

Efter morgonjobbet som normalt ar avklarat runt 10 gar jag hem och vilar en stund. Gor min pojkvan Anthony hans omelett gjord pa aggvita med champinjoner, spinat och avokado plus en icecoffee fran MacDonalds.  Runt 11 ar jag tillbaka pa banan, den har gangen i jockeyrummet. 11.15 ar det "filmer". Om det har varit lop gardagen innan dar nagot har hant t.ex. nagon har blivit diskad eller nagon form av olycka har hant gar stewartsen (maldomarna) igenom dem och ger boter eller i varsta fall avstangningar. Boter brukar ligga pa $1500 och en normal avstangning ar mellan 3-5 dagar men det varierar.

Normalt sett ar min vikt bra men om jag behover tappa 1/2-1kg sa ar det bastun som galler innan lopen borjar. har i Florida ar jag i samma rum som 5 andra tjejer vilket gor det mindre trakigt att svettas av vikt da vi alltid snackar skit och tiden gar fortare. fore lopen handikappar jag de lop jag ska rida. Vilken typ av hast rider jag, hur vill min hast springa, hur kommer lopet att laggas upp, vart behover jag vara i lopet for att vinna, vilka jockeys rider i samma lop som jag, speedriders etc. 

Lopen har i Tampa borjar 12.25pm. Det 10 lop/dag fem dagar i veckan. Onsdag till Sondag. De flesta tavlinsdagar rider jag 4-5 hastar. I Chicago red jag mer men jag ar mer etablerad dar och det ar 182 jockeys har sa det ar helt ok. De lop jag inte rider tittar jag pa och analyserar. Det ar viktigt att veta sina jockeys. Alla jockeys har tendenser, saker de gor mer ofta an sallan i lop. Vissa ryttare gillar att ligga i front, en del ar snabba fran startboxarna, en del gillar railen andra gillar att ga runt pa utsidan osv. Om min vikt ar bra har jag lite snacks mellan loppen eller nagot att dricka. Jag kan ocksa ta en tupplur mellan lop.

Nar tavlingsdagen ar slut (normalt runt 5 pa eftermiddagen) gar jag hem byter om och gar till gymmet som ligger i mitt lagenhetskomplex. Varmer normalt upp med hopprep i 10 minuter. darefter lopband i 20-30 minuter. Situps och armhavningar och ocksa en del ryggovningar. Jag stretchar tva ganger om dagen, innan jag rider och efter jag tranat. Pa mina offdays (mandag-tisdag) springer jag 30-45 min och pa eftermiddagen spelar jag tennis med Anthony eller basket.

Darefter en proteindrink och ett mal mat bestaendes av kyckling eller fisk och gronsaker. Slutet pa dagen spenderas oftast med att titta pa film med Anthony och att titta igenom lopen for nasta dag. Normalt sett ar jag i sang runt 9 for att vakna upp nasta morgon och borja om igen...

Min jobb kan tyckas valdigt strukturerat men sanningen ar att jag aldrig har trakigt. varje dag ar annorlunda och intressant och det ar alltid action. Jag har rest runt hela USA och runt i Kanada, Jag har sett allt fran ostronbatarna i Delacrois, Louisiana, som Bob Dylan sjunger om till stallet dar Secriteriat var fodd. Jag har statt pa samma falt som det plan dar Boddy Hollie, Richie Valens och Jp richardson krashade och dog och som blev en av de mest beromda sanger "American pie" med Don Mclean. jag har mott Hall of Fame tranare och jockeys och ridit tillsammans med dem. Julie Krone, Edgar Prado, Kent Desormeaux mf. Jag har varit i Saratoga. Jag har traffat otaliga manniskor som har forandrat mitt liv och jag kanner mig som en av de mest lyckligt lottade i hela varlden.

Hey sorry guys! Har varit sa himla upptagen. Att kombinera mitt yrke med traning, hemmafru osv osv. Det har varit fullt upp vill jag lova. Mycket av min energi har gatt till att forsoka bygga upp min samling av jockey bobbleheads. Forsoker fa tag i Pat Day och Ramon Dominguez just nu.

Nar jag tog beslutet att forsoka att lyckas som jockey hade jag bara positiva vibbar av yrket. Ar det inte fantastiskt att fa jobba utomhus hela dagarna och fa betalt for att rida och trana? Tyvarr inser man efter ett tag att det finns baksidor ocksa. Nar den forsta exstasen har lagt sig och man vaknar upp en morgon och inser att det var bra mycket tuffare an man trodde. Manga av de uppoffringar jag gor ar i jamforelse ganska simpla. Jag kan inte ata sa mycket som jag vill. Det samma galler boxare, modeller osv. och de tjanar grova pengar. Jag maste ga upp tidigt varje morgon, jag jobbar 6-7 dagar i veckan, jag har inte sa mycket fritid som jag skulle kunna onska.

Nar jag forst startade hade jag manga nejsagare emot mig. Jag var kvinna i en mansdominerad business. Jag gick igenom en rad episoder med mina manliga kollegor som i svenska matt formodligen kan sagas vara sextrakasserier. kommentarer, gester osv. jag larde mig att fajtas tillbaka vilket ledde till en rad situationer dar jag inprincip hade hela jockeyrummet emot mig. Jag var den enda kvinnliga jockeyn an trettio. Kommer ihag nar jag som larling vann fyra lop pa en dag. Har mitt eget rum i Arlington dar jag far vara for mig sjalv och dar inga man ar valkomna. La mina vinnarbilder som vanligt pa banken och gick hem. Nasta dag var de borta. Nagon hade slangt dem i soptunnan. Jag har en tatuering under min navel som sager: -That which does not kill me makes me stronger, nagot som jag alltid haft i mina tankar nar jag legat pa sangen redo att ge upp.

Det mest negativa som har att gora med mitt jobb ar att jag tar risken att bli skadad varje gang jag sitter upp pa en hast. Tva av mina medtavlande jockeys i Arlington blev rullstolsbundna sommaren av 2009. Att rida 70 km i timmen ar en otrolig kansla. Tempo, adrenalin. Allt gar sa snabbt. Man agerar det finns inte mycket rum for tankar. Det ar dock intressant hur mycket tid man har nar hasten man sitter pa ar pa vag ner mot marken. Kommer ihag att jag tankte nar jag gick ner forra gangen att -nu fasen gar jag ner och -jag antar att detta ar slutet! Nar jag lag pa backen och sag hasthovar runt omkring mig och sag i perfirin min hast ligga pa marken kandes det som min kropp gav upp. Kommer ihag att tranaren for hasten jag red kom upp till mig nar jag lag pa ambulansbaren och jag sa -I would've won sir, I'm sorry. Djurrattsorganisationer kan saga vad de vill men jag kan arligt talat saga att galopphastar tas val hand om. Manga ganger battre an ridhastar. de har alltid vetrinarer pa plats, aven pa morgonen. Vad manga djurrattsaktivister inte tanker pa ar att precis som greyhounds ar att galopphastar, travare osv ar avlade for vad de gor. Det finns i deras blod att springa. Precis som det finns i idrottsman och idrottskvinnor att vinna. Vinnarinstinkt ar inget man kan ta ifran en atlet. Manniska eller hast. Och de riktigt bra hastarna alskar sitt jobb. De vet nar de har vunnit och de alskar att posera infor kamerorna.

En annan baksida med mitt jobb ar att man ar en offentlig person. Jag maste saga att sedan jag blev mer kand och omdiskuterad har i USA har jag ocksa fatt problem med intensiva racingfans och aven stalkers. I sommaren av 2007 borjade jag fa samtal fran ett okant nummer. Nar jag svarar ar det ingen dar men personen som ringer lagger heller inte pa luren. Bara sitter i andra anden och lyssnar. Nastan tre ar senare har jag fortfarande dessa samtal. Numera pa natten. 1.30, 2.30, 3.30. Ett tag var jag tvungen att stanga av min telefon for att kunna fa en normal somn. Det kandes som om jag var forfoljd och under langa perioder gick jag inte utanfor min dorr efter morkrets inbrott. Vid ett par tillfallen har nagon varit utanfor mitt hus. Vid ett tillfalle forfoljde nagon mig till ett baseball game. Darefter ringde denne person fran skyddat nummer i en timme och skickade en rad meddelanden fran skyddad ip-adress. Anthony, min pojkvan, har varit i Chicago i fem dagar. Forsta natten nar jag var sjalv ringde det fran skyddat nunmmer 12.30. Det ar som om denne person bara vill att jag ska veta att han fortfarande haller koll pa mig, vet att jag ar ensam.

Florida borjar varma upp igen 20 grader i dag. Dags for pol och solbranna. Sag en alligator haromdagen. det finns ett ordsprak har. In every pond there is an alligator. Det ar sant!! Det ligger alligatorer och solar pa dagarna. Det finns en hel del konstiga faglar, skoldpaddor med langa halsar osv. Efter pol kiropraktor och gym. Lopen borjar igen imorgon. Har vunnit elva an sa lange och min business blir battre och battre. Vann sista lopet haromdagen med en nos. For er som ar intresserade sa kan ni ga in och kolla pa racereplays pa tampabaydowns.com.