Skönhetsideal är inget nytt fenomen. De har alltid funnits och varit ungefär desamma som idag. Det är bara att titta på konst från gamla Grekland, Egypten och romarriket. Idealet ligger inte bara i betraktarens ögon. Oavsett kultur finns gemensamma anletsdrag som alla uppfattar som sköna.
Man kan ge tredimensionella koordinater för ett ansikte och på så sätt sammanställa ett stort antal sådana och räkna ut ett "medelansikte". Forskning visar att om män får välja sina favoritutseenden, blir "medelutseendet", föga förvånansvärt, en vacker asiatliknande kvinna.
Skönhet handlar om symmetrier och att inte avvika för mycket från "medelutseendet". Forskning visar också att skönhet i viss mån återspeglar god (genetisk) hälsa, vilket får evolutionära konsekvenser i valet av partner. Vi väljer partner efter liknande principer som övriga djur. Påfågeln stoltserar med sin fjäderskrud. Andra djur låter sig mer förföras av ett parningsbeteenden som signalerar styrka. Lukten spelar också in.
Sammanfattningsvis är skönhetsideal inte något modernt påfund eller i sig något resultat av ytlighet. Det spelar en avgörande roll för vår existens i evolutionär bemärkelse. Däremot kan betydelsen av skönhet, liksom allt annat, överdrivas och det kan vi tacka skönhetsindustrin och Hollywood för.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6165446.ab