Idag är jag hemma/Ysta

Ibland känns det tomt och ledsamt - det här livet. Efter att har kämpat mot smärtan i kroppen i många dagar - gått och jobbat trots allt, går det inte längre. Idag är jag hemma och vilar. Eller - försöker vila. Ångesten ligger och vibrerar under huden, magen gör ont och kroppen svider. Är ända in i märgen trött. Trött på att bära, kånka, slita och -  på att bita ihop.

Jag har betalt mina räkningar, gjort mig oskyldig lite här och var. Fy f-n. Hatar´t. Swedbankshemsida kunde lika gärna heta "Ångestinvest  - sidan för dig som vill investera i en ångestattack".  Men nu är det gjort och det är skönt.

Idag är det sjukgymnastik. Jag går i en basal kroppskännedomsgrupp. Det är bra och förmodligen precis vad jag behöver idag. Senare i kväll en grej på dotterns skola som jag förmodligen måste skippa. Speciellt då jag kommer vara hemma från jobbet i morgon också.

Jag saknar min kärlek. Jättemycket. Hon har varit sjuk av pollen i veckan och jag önskar så att vi hade fysiskt närmre till varandra såna här dagar. Det var föresten allergin som gjorde att hon fick åka hem tidigare än beräknat.

Jag vill ta hand om henne då hon inte är bra och hon om mig. Men just nu är vi som sagt långt ifrån varandra. Fast bara fysiskt. Vi är alltid nära.