Moving on/Ysta

I morgon så här dax är jag tillbaka på jobbet efter sjukskrivningen. Jag är mycket bättre nu, har mindre ont och har vilat - och tänkt!

Jag vill inte tillbaka. Nu krävs motivation och en hel del pliktkänsla för att orka fortsätta. Så här i utvilat skick har jag tänkt och tänkt och kommit fram till:

- att jag tänker för i h-vete inte bära en pryl mer i onödan!! Inga tunga moppar i hinkar över halva industriområdet!

- inte skämma bort folk med extra grejer och saker som inte hör till uppdraget!

- inte slita med dåligt underhållna golv för att kunden inte gitter kosta på golvvård. Jag tänker dessutom genast prata med min arbetsledare om golven sliter mer på mig än vad de "normalt" ska göra och att de får ta upp det med kunden. Jag tänker inte lägga mer kraft än jag behöver.

- jag måste ha nya arbetsskor!

- jag måste ha ny arbetsjacka

- jag tycker vi ska ha rätt till träning på arbetstid

- mögelväggen i vår skrubb tillika fikarum ska bort! Nu! Ögonaböj!

- jag vill inte slita ut min kropp och få skurkärringshänder

Jag har också tänkt mycket på vad jag VILL göra, vad jag drömmer om och hur jag vill att mitt liv ska se ut och bli:

- vill var med min tjej. Jag vill ha henne nära. Alltid!

- jag vill börja plugga och sitta med min laptop (som jag inte har nu, men ska ha då) i föreläsningssalen under en givande föreläsning och blicka ut över mina goa studiekamrater

- jag drömmer om att komma hem till min (förhoppningsvis blivande - om hon vill) fru och sätta mig på  vår trapp till vårt hus med kaffekoppen på eftermiddagen. Vi ska ha en nybakt sockerkaka mellan oss som vi ska skära stora bitar av och titta på varandra och inse att livet är underbart!

- jag vill ha ork för min dotter. Orka hjälpa henne med läxorna och vara så konsekvent som hon verkligen behöver just nu. Så hon fortsätter att utvecklas som den fantastiskt tjej hon är!

- jag vill göra om i lägenheten. Jag vill släppa in ljuset och doften av äppleblommen utanför!

- jag vill att M ska må bra, inte ha ont och inte vara allergisk mer.

- jag hoppas att min syster skall kunna bo kvar i huset efter separationen och att barnen och hon ska må bra. Jag vill umgås mer med dem.

- jag ska fortsätta gå ner i vikt och motionera mer

Ja, jag är arg. Jag är också nästan bitter - för att jag har varit en sån mes och som en strykrädd hund i flera år och bara varit tacksam för att jag haft ett jobb.

Ja, jag är lätt förvirrad för att jag upptäcker nya saker  med mig själv hela tiden och för att jag tagit steget att äntligen ha en riktigt relation med en tjej som jag drömt så länge. Att hon som alltid varit så intresserad av killar men som var så ensam och tom inte finns längre.

Jag känner mig som en kameleont som byter skepnad hela tiden. Som ändrar frisyr, klädstil, attityd och plötsligt börjar stå upp för mig själv. 

Ja, jag är förbannad över åren som gått då jag slösat med mig själv, på dåliga val, dåliga relationer, kassa jobb, men samtidigt tacksam för  de erfarenheter jag fått som gjort mig till den jag är nu.