Usel tv

I Snillen spekulerar diskuterade 2009 års Nobelpristagare framtiden och berättade om sina upptäckter och hur de tagit sig fram i livet. Kemiprisvinnaren Ada Yonath hade vuxit upp under fattiga förhållanden, medicinprisvinnaren Carol Gredidy beskrev hur hon övervann sin dyslexi i skolan, till och med den akademiska världens stenhårda konkurrens och rävspel togs upp i debatten. Att se programmet, och lära sig saker, var en befrielse.

Merparten av all tv är numera korkad, tråkig eller späckad med lyteskomik designad för att få folk att hånskratta.

Att Färjan-Håkan åker till Thailand för att öppna bar, människor handlar för massor av pengar i Ullared och ungdomar super och knullar i Paradise hotel känns mest av allt som en cynisk jakt på tittare.

Stjärnorna på slottet kunde ha varit undantaget i dessa förnedrande golgatavandringar till tv-kvällar. Det verkade så lovande att spärra in fem äldre människor på ett slott, alla har erfarenhet, kunskap och är så etablerade att de inte behöver bevisa något utan kan vara ärliga. Det kunde ha blivit en sorts Snillen spekulerar i artistvärlden men i stället blev det bara en massa poserande.

Björn Ranelid lägger verbala bombmattor späckade med plattityder och klarar inte av att släppa det som hänt för många år sedan.

Meg Westergren verkar uppskruvad, Tommy Körberg lufsar runt och drar dåliga skämt, Siw Malmkvist är snäll och Kjell Bergqvist verkar mest undra vad i hela friden han egentligen gör där. Själv undrar jag varför jag slösar bort mitt liv på detta och zappar besviket vidare i en meningslös jakt på något bättre.

Kanske är all denna konstiga tv som visas ett tecken i tiden.

Under 00-talets ytorgie fanns det ju inte någon absolut sanning, allt var på låtsas och att bygga varumärken, vara snygg och bjuda på sig själv var viktigare än kunskap, utbildning, intelligens och värdighet, Förhoppningsvis kommer detta förändras under 10-talet då vi alla kommer få jobba hårdare och tvingas bli bättre för att stå oss i konkurrensen. Kompetens, allmänbildning och sanning har redan uppgraderats som önskvärda egenskaper. Så vem vet, det går kanske till och med att få fram lite smart och rolig television med tiden?

Människor är trots allt inte idioter, även om tv-bolagen verkar tro det emellanåt.