Betraktelser

(Bild: Illustrerad Vetenskap)       Det iberika lodjuret.

Många djurarter håller på att utrotas  -  även  här i Europa och även i Sverige, det vet vi ju. I Tyskland har man lyckats rädda detta vackra djur, som lever främst på smågnagare.

Men det finns ju alltid jägare, ett släkte jag inte förstår mej på. De verkar vilja skjuta allt som rör sej och ibland är jägarna så packade att de skjuter varandra eller sin  egen hund.....eller också hetsar man sin hund på vilda djur. Hunden springer tillbaks till husse /matte och har det vilda djuret efter sej - och jägaren skjuter. "Jag var tvungen att försvara mej och min hund", heter det....

Skitsnack, säger jag! Jag är så trött på det där snacket om våra livsfarliga fåtal rovdjur vi har kvar! "Ni kan ju ha dem bland villaträdgårdarna i Stockholm, så får ni se hur kul det är", hånar de. Det har vi också, ibland. T.o.m älgar på tunnelbanespåret.....

Samma med varg och björn. De besvärar inte människan, det är människan som stör djuren i deras naturliga miljö. Det är MÄNNISKAN som är det farligaste rovdjuret.

Vad finns det för anledning att vara rädd för ett skyggt lodjur? Ingen alls.

Så här har de i Tyskland räddat det iberiska lodjuret från utrotnning: (kort artikel)

http://illvet.se/naturen/djur-vaxter/varldens-mest-hotade-katt-pa-vag-upp

Här är förklaringen: En kort vetenskaplig förklaring varför det är så. Kolla får du se.

http://illvet.se/fraga-oss/varfor-doftar-parfym-olika-pa-olika-manniskor

Därför är det viktigt att hitta just SIN doft - om man nu använder parfym.  Om den luktar gott på någon annan  så behöver det inte alls betyda att den luktar likadant på dej.....

(Jag använder ytterst sällan parfym själv. En skön hudlotion är min grej och  jag antar det är samma där när det gäller den personliga doften.)

(Bild privat. Stockholms högst belägna byggnad - lusthuset i Vitabergsparken)

------------------------------------------------

Har inte sovit på snart 26 timmar och nu gav jag upp mitt tredje försök, trots att jag tagit en sömntablett. Har legat med en varm vetekudde på magen i flera dagar nu, det värker så jag håller på att bli galen. Gick ut på balkongen för att ta ett bloss nyss. Naturligtvis kom bussen nerifrån backen, som nu har ändrat till dagskylten. Bussen är tom, men ca 20 sekunder senare senare kommer en från andra hållet.

Ser två kvinnor som sitter där, så långt ifrån varandra det bara går. I ett sydligare land hade de antagligen satt sej bredvid varandra och pratat, men detta är Sverige och här gör man inte så, då tror folk antagligen man är tokig.  Det ligger någonting i påståendet att vi svenskar är reserverade, särtskilt under den kalla mörka årstiden. Varför åker de buss klockan halv sex på morgonen, tro?

Regnet skvalar och plaskar mot pressenningen jag lagt över mina utemöbler. Den klarblå lobelian står i full blom fortfarande - det är ju en sommarblomma så det förvånar mej men gör mej också glad. Samt vinterkål, ljung och silverek som trängt undan sommarblommorna som vissnat och förpassats till sophinken. I en zinkhink står kärleksörten i full blom i sina rosa färger. Vackert.

Skatboen i träden är nu avslöjade när träden är avlövade, dessa spretiga bon som den roliga fågeln med omsorg bygger allt större för varje år. Jag älskar att sitta och titta på skatorna och deras speciella beteenden.Min favoritfågel.

En svart katt springer hukander över gatan in under nedersta balkongen. Regnet rinner i snabba rännilar nerför gatan mot det evigt tickande trafikljuset, som dygnet runt årets alla dagar slår om från rött till grönt och från röd till grön gubbe.

Himlen är gråsvart och i gatlyktans sken ser jag hur mycket det egentligen regnar och det blåser såpass mycket att det nästan regnar vertikalt. Igår hängde regnet i luften, till synes att inte ens nå marken.

Jag går in och skriver lite av detta och går ut och tittar igen. Några lyxigare bilar står där, det bor rika människor i kvarteret också. Eller har de köpt sina bilar på avbetalning för att ha en k*kförlängare att åka runt och skryta i?

Jag ler lite vid tanken,  är nog orättvis, men det var en tanke som slog mej. Den mörkgröna Daimlern ÄR snygg, inget snack om saken. En vit skåpbil och en liten bil med klarblå metalliclack avviker från de övriga bilarna, som för mej enbart skiljer sej åt i färgerna. Jag vet ingenting om bilar numera, annat än att de alla har 4 hjul, skitar ner luften i stan och tar plats var och när som helst så vi gående får kasta oss undan.

Ett par taxibilar åker uppför backen och en ljusgrå bil glider sakta nerför. Det är grönt ljus, men det hindrar inte att en annan grå bil kommer upp bakifrån med en klart aggressiv  körstil och vrålande motor  och måste köra om den andra, alldeles före trafikljuset - måste vara viktigt att hinna över korsningen innan det blir rött....klockan 6 på morgonen.

Alldeles innan jag går in igen ser jag till min förvåning att motionären är ute i gatan och springer igen, han som flåsar så ljudligt och viftar så lustigt med ena armen när han springer. Jag undrar i mitt stilla sinne vad som är bäst för hälsan: att springa i ur och skur  varje dag året runt eller tända ett ljus och en svag lampa och läsa en tidning innan jobbet?

Nu är den nattliga magiken bruten, för nu sätter morgontrafiken igång och om en timme är det full fart. Folk stressar så mycket att jag börjar få svårare och svårare att vistas i folksamlingar. Igår eftermiddag var jag ute ungefär 15 minuter för att få min naturliga dagliga dos D-vitaminer av dagsljuset, alldeles innan det mörknade igen.

Det tidiga mörkret och allt det grå gör mej lätt deprimerad. Därför känns det så förbaskat skönt att mitt plan till Thailand går om 51 timmar......det är skönare att ha ont i magen i 30-gradig värme på en sandstrand eller i djungeln än i det kalla, grå blöta här hemma.

Två dagar efter jag har kommit hem ska de göra en grundlig undersökning varför jag har sån magvärk - de hade 'glömt bort' att skicka en remiss redan i januari, när jag hade magsår. Egentligen skulle det varit klappat och klart redan i våras. Så jag har gått i nästan 11 månader med den här magvärken, men nu är den värre än någonsin förr.

Det som sker det sker. Accepterar och tror att det finns en mening med allt som sker och det gäller naturligtvis även mej.

Denna blogg är värd
319842 kr

Detta läste jag nyss på nån sajt, efter att ha varit inne hos Cyberzombie och sett att hon har gjort för att få veta "värdet" på sin blogg.

Då undrar jag: 

* Hur kan min blogg vara 'värd' så mycket? CZ får ju 5-dubbelt fler kommentarer än jag.

* Var är mina 319.842 kronor???? Jag vill ha dem NU!

Bilden är från december-08. Elefantren heter Chandra och jag känner henne från förr. Minns inte vad skötaren heter. Här är vi på väg ut i floden efter en lång ritt. Vi tre är jättesugna på att bada och jag får dyka från Chandras huvud flera gånger och hon sprutar vatten på mej med snabeln. Vi leker och har jättekul:O)

(Bild: privat. Chandra, hennes skötare och jag, så ungefär så här ser jag ut idag också.....)

På fredag 20 november åker jag hit igen. HURRA! Hemma 5 december. Jag är inte frisk, har en massa jäkla  sjukdomar, nu värre än någonsin. Var på sjukhuset idag. Det ser inte så bra ut för mej...

Jag har inget avbeställningsskydd och det var medvetet, för jag SKA åka!!!. Skulle åkt i söndags men då var jag för sent ute för en sistaminutenresa. Men nu knep jag sista flygstolen i förrgår morse, hähä.

Ska bo hos vänner där och det finns ett bra sjukhus (utan köer och väntetider) ca 1½ timmars bilresa därifrån, om jag behöver. (Hoppas jag slipper. Är inte så pjåkig) 

Så fort jag kommer hem igen ska jag förbereda mej för en jävligt besvärlig undersökning. Men det är då det.

------------------------------------

Nu ska jag ta bussen och åka och köpa thailändska Bath på Forex och Immodium på Apoteket. Sen får värmen i både klimatet och hos de underbara människorna där göra resten. Det är en viloresa med massage och omhändertagande, jag behöver det. Men det är >INTE charter och det jag vill ha fixar jag själv.

Plus att det bor en gammal gubbe bakom berget som har helande krafter (fick inte ta nån bild på honom sist). Honom ska jag också besöka.

(Bild: Från Koh Samet i dec-08) Privat. Flöjtguden spelsr sin kärlekssång om omöjlig kärlek till sjöjungfrun....)