Så är då denna dag på väg att glida in i arkivet. Det är väl OK tycker jag.
När klockan ringde i morse var jag inställd på att stiga upp omedelbart. Jag skulle nämligen åka med min man till jobbet. Anledningen var att jag skulle till Malmö på eftermiddagen och gå till tandhygienisten, ett nödvändigt ont. Tur jag blir kallad annars hade jag väl haft tusen ursäkter och sedan fått ångest när tänderna började ramla av! Nåja, nu är det gjort och det gick bra.
Det här med att inte köra själv, hänger ihop med att jag är jäkligt feg att köra bil i stan och inte bara det, bilen ska parkeras någonstans också. Inte lätt, har lite fobi för parkeringshus och urusel på att fickparkera.
Okej, när jag sedan hade stigit upp, kl 05.00, fy vad tröttsamt, mörkt och trist! Då började hjärnan att surra, "men kör själv Karin hur svårt kan det vara, alla andra kan, skärp dig"! så höll jag på för att övertyga mig själv att det är alldeles för tidigt, varför åka hemifrån kl 06.15 när jag kan köra själv i normal tid, kl 07.20? Det skiljer en hel timme! Snacka om att hänga upp sig på en siffra på urtavlan!
Jag körde själv, hittade ett bra ställe att parkera och tog sedan bussen 4 hållplatser! Pucko? ja förmodligen, men så gjorde jag och det gick bra.
Efter tandbesöket gick jag till skoaffären och belönade mig med ett par skitsnygga boots och sedan åkte jag bussen 4 hållplatser till min bil och körde sedan hem till Svedala.
Maken hade bjudit en arbetskompis på middag så jag gjorde en kycklinggryta med pasta. Det blev jättegott.
Nu sitter jag här, är nöjd med att ha varit hos tandhygienisten, glad för mina nya boots och ser fram emot att snön ska smälta så jag kan få använda dom. Det lär väl dröja för ny snö är på gång sägs det.
Jag har också förträngt att jag fått betala både parkeringspengar och busspengar när jag kunde ha åkt gratis men det är smällar man får ta.
Varför säger man att metrologerna har lovat mer snö? Jag skulle vilja säga att de har hotat med mer snö. Eller hur?