Senast Skrivet
- Kaosafton
- 2012-02-10 23:49
- Mia och Martin #2
- 2012-02-10 23:19
- Publikfavoriten berättar om de spruckna byxorna
- 2012-02-10 23:07
- Svenska Spel chocksänker oddsen på David Lindgren - lägst odds av alla
- 2012-02-10 22:56
- Bagdad-Curre
- 2012-02-10 22:55
- Går emot ett tröttkört Middlesbrough
- 2012-02-10 22:50
- Superskrällen: David Lindgren utklassade i publikundersökningen
- 2012-02-10 22:34
- Andreas Lundstedt och Ulrik Munther skrev autografer
- 2012-02-10 22:29
- Saltiga och peppriga programledare
- 2012-02-10 22:26
- Beviset: Antons namn är för långt
- 2012-02-10 22:24
- Inte bästa platsen i arenan
- 2012-02-10 22:21
- Man vet att man är avlönar många när...
- 2012-02-10 22:17
- Bilden som oroar
- 2012-02-10 22:07
- David Lindgren får sjunga om
- 2012-02-10 21:30
- Lundstedt får sjunga igen
- 2012-02-10 21:24
Mitt liv som Kent...
Bloggen om mina åsikter, värderingar och en släng av min sjuka humor...
Senast skrivet
Populära nyckelord
golf semester självbehärskning slappna kristofer barnvagn blomflugor semestern försenad irriterande tråk hängiga snö fotboll sömnbrist bullet pollenallergi av ahlström spjälsäng malmö slut skånetrafiken vana ännu mera tråkArkiv
Jobbig känsla...
Jag är väldigt nöjd med mitt liv.
Jag har en underbar fru, 2 underbara barn. Ett bra jobb och en bra utbildning.
Jag vet att klarar det jag vill och jag har inga problem med att lära mig saker.
Trots detta drabbas jag återkommande av en gnagande känsla inom mig som får mig att känna mig värdelös och att jag inte skulle klara av den enklaste uppgiften. Fastän den här känslan inte har någon som helst verklighetskoppling så mår jag riktigt dåligt över den och blir inåtvänd och överanalyserande.
Vet egentligen inte vad jag vill ha ut av detta inlägg, vill bara få det ur huvudet och kanske veta om någon annan har upplevt nåt liknande och har tips på hur man hanterar det...
Jag har en underbar fru, 2 underbara barn. Ett bra jobb och en bra utbildning.
Jag vet att klarar det jag vill och jag har inga problem med att lära mig saker.
Trots detta drabbas jag återkommande av en gnagande känsla inom mig som får mig att känna mig värdelös och att jag inte skulle klara av den enklaste uppgiften. Fastän den här känslan inte har någon som helst verklighetskoppling så mår jag riktigt dåligt över den och blir inåtvänd och överanalyserande.
Vet egentligen inte vad jag vill ha ut av detta inlägg, vill bara få det ur huvudet och kanske veta om någon annan har upplevt nåt liknande och har tips på hur man hanterar det...
11 kommentarer
Knet
Knet
Knet
Knet
Knet
Fri-da-da
Möjigheten att kommentera är avstängd av bloggens ägare
Miranda
21 januari 2010, kl 09:56
äska pappa dig osså med
Knet
21 januari 2010, kl 09:57
=)
Hanna
21 januari 2010, kl 10:00
Du är långt i från värdelös och du klarar allt!!! kanske bortsett från att vara snabb :P Känslan blir ju extra jobbig eftersom du inte riktigt kan ta på den och då gnagar den mer i en. Men försök få ord på den och säg den högt, för då kanske den blir mer verklig och lättare att bearbeta. Sen så kanske älta boken inte är dum, för att överanalysera är samma sak som att älta :P ÄLSKAR DIG!!!
Knet
21 januari 2010, kl 11:24
Du känner ju mig, jag har svårt att prata om sånt som är jobbigt för mig själv =/
22 januari 2010, kl 11:35
Kent
Det du skriver är nästan liten skrämmande, har EXAKT samma känsla !
Men jag hanterar det genom att tänka mig att det är ett mått på hög ambition att känna sig värdelös trots alla framgångar som du liksom jag haft genom livet.
Du har som du själv skriver det mesta och bästa av livet med fru barn, utbildning och bra jobb. Vet inte om du känner som jag men jag kan få ruskigt dåligt samvete för att jag inte värdesätter min situation högre, det är faktiskt få förunnat att vara genuint lycklig med det man åstadkommit!
Så här har du i alla fall en till som är lite "konstig" emellanåt ;)
Sköt om familjen men glöm inte bort dig själv emellanåt! Var stolt över det du uppnått! Det är du värd!
// Johan
Det du skriver är nästan liten skrämmande, har EXAKT samma känsla !
Men jag hanterar det genom att tänka mig att det är ett mått på hög ambition att känna sig värdelös trots alla framgångar som du liksom jag haft genom livet.
Du har som du själv skriver det mesta och bästa av livet med fru barn, utbildning och bra jobb. Vet inte om du känner som jag men jag kan få ruskigt dåligt samvete för att jag inte värdesätter min situation högre, det är faktiskt få förunnat att vara genuint lycklig med det man åstadkommit!
Så här har du i alla fall en till som är lite "konstig" emellanåt ;)
Sköt om familjen men glöm inte bort dig själv emellanåt! Var stolt över det du uppnått! Det är du värd!
// Johan
Knet
22 januari 2010, kl 12:57
Skönt att höra att man inte är ensam om det iaf.
Får försöka skaffa mig en kreativ hobby som inte innehåller sport, så att jag kan hålla hjärnn upptagen från grubbleri.
Eller så köper jag helt enkelt en Porsche.... ;)
Får försöka skaffa mig en kreativ hobby som inte innehåller sport, så att jag kan hålla hjärnn upptagen från grubbleri.
Eller så köper jag helt enkelt en Porsche.... ;)
22 januari 2010, kl 13:03
Vi kan köpa en Porsche ihop så kan den få stå i vårt garage i Bor ! ;)
Knet
22 januari 2010, kl 13:15
Tror faktiskt jag hade tjänat ekonomiskt på den dealen. Antar att försäkringen blir åtskilliga tusenlappar billigare i ert garage.
22 januari 2010, kl 21:48
Låter som en bra deal! ;)
På tal om huvudfrågeställningen så kan jag utan att lämna ut mig själv för mycket säga att jag gjorde en undersökning hos min läkare i samband med hälsokontroll och fick reda på attt jag har en låg produktion av serotonin och noradrenalin. Detta påverkar sinnesstämningen rejält och har fått tabletter som ställer nivåerna rätt. Efter detta har jag mått hur bra som helst!
Så ett tips kan vara att kolla upp kroppens nivåer, tyckte själv det kändes lite skämmigt att prata med en läkare om sånt här men det är inte ovanligt. Man är ju värd att må bra så det är aldrig fel att göra en kontroll...
// Johan
På tal om huvudfrågeställningen så kan jag utan att lämna ut mig själv för mycket säga att jag gjorde en undersökning hos min läkare i samband med hälsokontroll och fick reda på attt jag har en låg produktion av serotonin och noradrenalin. Detta påverkar sinnesstämningen rejält och har fått tabletter som ställer nivåerna rätt. Efter detta har jag mått hur bra som helst!
Så ett tips kan vara att kolla upp kroppens nivåer, tyckte själv det kändes lite skämmigt att prata med en läkare om sånt här men det är inte ovanligt. Man är ju värd att må bra så det är aldrig fel att göra en kontroll...
// Johan
Knet
25 januari 2010, kl 07:24
Nä, det kan ju vara värt att kolla upp det.
Är ju inte alt för ofta manspringer hos läkaren och kollar hur kroppen mår.
Hoppas allt är bra med er och att ni börjar hitta ert nya liv =)
Är ju inte alt för ofta manspringer hos läkaren och kollar hur kroppen mår.
Hoppas allt är bra med er och att ni börjar hitta ert nya liv =)
Fri-da-da
4 april 2011, kl 15:42
word!