Kikks i LA

http://kikksila.wordpress.com/2011/06/20/vad-ar-ni-radda-for/

Rättvisa för mig är inte att alla ska betala exakt lika mycket för sin bussbiljett, sitt läkarbesök, för att ha sina barn i skolan eller för sin hemtjänst. För mig är rättvisa att alla, trots att vi har olika förutsättningar, ska kunna vara en del av vårt samhälle. "Av var och en efter förmåga åt var och en efter behov" är för mig det mest rättvisa sättet att fördela arbete och välfärd. Det är därför jag är livrädd för borgarnas avgiftspolitik. Där man höjer avgiften på kollektivtrafiken, lägger in olika smygavgifter inom sjukvården, avgiftsbelägger skolmaten mm

En stark välfärd ska bekostas med skattemedel. Jag har inga problem med att betala mer i skatt när jag arbetar, är frisk och kan bidra. Det stör mig inte att jag i praktiken betalar mer för min bussbiljett, för mitt läkarbesök mm än någon som är sjuk, arbetslös eller har försörjningsstöd. Tvärtom, för mig är rättvisa och solidaritet starkt sammankopplat.

Har flyttat min blogg till till http://kikksila.wordpress.com/ och paralellbloggar där/här!

man måste för fan få vara stolt över att vara svensk!

Man måste ta hand om sina egna problem innan man kan hjälpa andra, det fattar ju varenda jävel...

Vi kan inte hjälpa alla, andra måste ju oxå ta sitt ansvar och föresten så är det ju inte de som det är mest synd om som kommer hit.

Detta är påståenden som man ofta hör i när man börjar diskutera asylpolitik, invandring och nationalism... Visst kan man få vara stolt över att vara svensk. Vad nu det innebär. Är det att man är född inom Sveriges nationsgränser av föräldrar som är födda inom Sveriges nationsgränser som i sin tur är födda... Eller är det att man bor och verkar i landet Sverige som gör att man kan kalla sig "svensk"? Jag har svårt att relatera stolthet till gener eller gamla kungars s k hjältedåd. Jag är stolt över människor som visar civilkurage, som vågar att ta ställning för de svagare och som försöker att göra gott och förändra.

Och argumentet om  att man inte ska ta emot flyktingar och invandrare så länge som vi här har arbetslöshet, utanförskap, fattigdom eller andra problem är bara löjligt!  Man kan inte ställa olika utsatta grupper mot varandra på det sättet. Det är inte Mohammed som kom som ensamkommande flyktingbarns fel att Göran är utförsäkrad. Lika lite som det är Aidas som flytt från kriget med sina barns fel att mormor inte får plats på ett äldreboende utan tvingas äta microuppvärmd mat ensam vid köksbordet. Tvärtom, om vi satsar på en fungerande välfärd så är det kanske Mohammed som kommer att arbetat inom hemtjänsten och som kommer att ha tid att sitta ner en stund med mormor och Aida som kommer att rehabiliterar Göran så att han får tillbaka sin självkänsla. Det är aldrig invandrarna eller flyktingarnas fel att vi har den fördelningspolitik som vi har. Det är allas vårt ansvar och de flesta som kommer hit kommer kunna bidra till den gemensamma välfärden.

Glöm aldrig att det bara är en bråkdel av alla som som behöver fly som lyckas ta sig till Sverige och av dom som gör det är det långt i från alla som ges möjligheten att skapa en trygg framtid här för sig och sin familj.

Så den dagen när vi har en asylprocess som sätter människorna i centrum och ett samhälle som inkluderar alla som lever här då lovar jag att jag ska sträcka på mig och säga att jag är stolt över att vara människa!

http://kikksila.wordpress.com/

Visst hade det varit riktigt skönt att komma hem från jobbet och slippa tampas med dammsugaren och tandkrämsfläckarna i handfatet. Men det hade varit ännu skönare om vi haft ett arbetsliv som var utformat så att vi som arbetar även kan hinna med att städa, gosa med våra barn och träffa våra vänner.

Om man i stället inför 6 timmars arbetsdag skulle man ge alla en större frihet – inte bara till medel- och höginkomsttagarna som i dag har möjlighet att utnyttja Rut och Rot och som är de stora vinnarna av Alliansens generösa jobbskatteavdrag.

De flesta reformer som Alliansen har genomfört eller som de planerar är riktade till de som redan har och betalas av de som redan har det svårt… De sjuka, de arbetslösa, pensionärer och de med de lägsta inkomsterna.

Vi är på väg att cementera ett tvåtredjedelssamhälle. Där två tredjedelar av befolkningen lever gott på bekostnad av de andra. Detta är inte ett samhälle som jag vill att mina barn ska växa upp och bilda familj i. Jag vill se en politik som bygger en välfärd åt hela befolkningen och som visar solidaritet med de utsatta oavsett var man kommer ifrån eller vilken tro man har.

Kamrater! På söndag är det 1 maj, gå ut och visa regeringen att vi inte står bakom deras politik, att vi inte vill vara med i detta samhällsbygge för vi tror på solidaritet och välfärd åt alla!

Jag blir så j-vla irriterad på att det ska vara skillnad på en bruten hand och en bruten tand! Senaste i dag läste jag att en insändare där en M politiker försvarade höga kostnader för en omfattande tandvård med att man inte kan begära att de som skött sina tänder ska betala för andras slarv…

Vad är skillnaden i att slarva med maten och stressa och på så sätt dra på sig diverse vällevnadssjukdomar så som hjärtinfarkt, tjocktarmscancer, fetma mm eller att växa upp i ett hem där man inte lärt sig grunden att ”sköta” sina tänder, vara fattig eller få en ätstörning???

Tandvård har i dag blivit en klassfråga. Jag vet många som inte vågar gå till tandläkaren för att de inte har råd. Man väljer mellan att kunna ge barnen nya skor eller gå och få tänderna undersökt. Självklar väljer man skorna… Man skjuter upp tandläkarbesöket tills man har så ont att man är tvungen och då blir kostnaderna flera gånger högre än de borde ha varit om man haft möjlighet gå regelbundet.

Tänderna är en del av kroppen och det borde vara samma regler som gäller för dom som för resten av kroppen. Sluta att moralisera om detta!

Såg på Expressens Löpsedel: Så mycket får du av Borg… Vill bara passa på att påpeka att jag får i inte ett j-la skit av Herr finansminister.

Jag får ännu ett jobbskatteavdrag som betalas av en försämrad välfärd. Det är inte den borgliga regeringen som av ren snällhet ger mig några extra hundralappar i månaden. Det är de sjuka, de arbetslösa, de lågavlönade och vi alla som använder oss av skolor, vården och allt det som vi solidariskt finansierar via skatten som betalar för kalaset.

Detta är ett pris som jag inte vill betala! Jag är frisk, har arbete och ett antal år kvar till pension, alltså en ren vinnare av regeringens politik. Men trots det stödjer jag inte den här ”ta från de fattiga – ge till de rika ideologin” som regeringen står för.

Jag betalar gärna skatt! Skatt är ett sätt att skapa ett bra samhälle. Ett samhälle där alla känner gemenskap och trygghet. Ett samhälle som inte exkluderar de sjuka, de fattiga eller de arbetslösa. Ett samhälle som tar ansvar för alla sina medborgare.

Läste i Metro att det bara är 18 procent av svenskarna som kan tänka sig att dra ner på sin köttkonsumtion trots att man är medveten om att den har negativ påverkan på vår miljö.

Svenskarna äter i snitt 85 kg kött per år och köttkonsumtionen har ökat med 40 procent sedan 1990. Detta samtidigt som över en miljard människor lider av kronisk undernäring. Vi kan inte fortsätta att ha den här snefördelningen av jordens resurser, vi som har lyxen att välja måste tänka om!

Att växthusgaserna påskyndar den globala uppvärmningen är något som de flesta forskare är överens om och även det att våra livsmedel bidrar till växthusgaserna. För en svensk normal familj handlar det om att ungefär en femtedel av utsläppen kommer från våra livsmedel. Vi kan påverka vår miljö genom att lägga om våra matvanor. Om man till exempelvis byter ut nötköttet mot bönor i en vanlig måltid minskas utsläppet av växthusgaser med 99 procent!

En ökad köttkonsumtion är ingen hållbar utveckling, vi måste tänka om och tänka solidariskt. Om vi väljer att minska vår köttkonsumtion bidrar vi till en bättre miljö och frisläpper resurser så fler medmänniskor får möjlighet att äta sig mätta.

Ett sätt att göra det är att införa en köttfri dag i veckan. Detta kan man göra hemma, i skolor, på arbetsplatser mm. Om alla svenskar har en vegetarisk dag i veckan och byter ut två köttmåltider bidrar det till nära 700 000 ton i utsläppsminskningar vilket motsvarar 233 000 bilar under ett år eller om man så vill 87 500 varv runt jorden!

I dag är det 8 mars och i dag ska vi först och främst fira.

Den 8 mars ska inte bara vara dagen då det är okej att prata jämställdhet och feminism. Den kampen för vi de andra 364 dagarna på året. För det är trots allt så att vi lever i ett patriarkat, och den enda orsaken till att kvinnor har 15 procent mindre i lön än män, gör en större andel av det obetalda arbetet i hemmet, tar ett större ansvar för barnen, känner en större otrygghet mm är den att de är just kvinnor och att vi lever i ett samhälle som är byggt av män för män.

De strukturerna ska vi bekämpa och de normer som styr detta ska vi förändra. Detta arbete ska göras årets alla dagar och den 8 mars ska vara den dagen då vi klappar oss på axeln och sträcker stolt på oss för att vi gör det så bra!

Så grattis alla kvinnor på internationella kvinnodagen!

Jag har läst och begrundat insändare från bland annat Stefan Olsson (SD) där han agiterar för att mer kontroll och bevakning. Min tolkning av det han säger är att vi måste ta i med hårdhandskarna för att de personer som lever i gränslandet till kriminalitet gör det för att de vill och orsaken till att de gör det är att det inte förstår bättre. En ganska lättköpt förenkling av ett stort samhällsproblem

Jag tror inte vi löser de sociala problem som finns med mer poliser. Jag tror inte att man kommer åt utanförskap och desperation genom att sätta upp övervakningskameror. Jag tror inte heller att man kan öka antalet behöriga till gymnasiet genom att sätta in vakter på skolan. Vilket samhälle vill vi att våra barn ska växa upp i? Ett samhälle där medborgarna skräms till lydnad eller ett samhälle där alla känner gemenskap och därför vill bidra och göra sitt bästa?

Jag tror att det bästa investeringen man kan göra i en kommun är att satsa på de medborgarna som har det sämst. De behöver inte mer poliser vakter eller kameror. De behöver mer lärare i skolan, mer platser på komvux, mer satsningar på rehabilitering, hjälp och stöd för att komma ut i eller tillbaka till arbetslivet, en meningsfull fritid och mycket, mycket annat. Ett hårt samhälle skapar hårda människor och det är inte i ett sådant samhälle som jag vill att mina barn ska växa upp i utan i ett samhälle som låter sina medborgare växa, ta ansvar och känna delaktighet.