Tillbaks till livet

* Stortott 9, väcks, klär lydigt på sig, pinar i sig en halv macka och blir hämtad och skjutsad till skolan av sin snälle Farfar.

* Jag kryper ned en stund igen, mellan Lilltott 6, och Mannen. Försöker lirka liv i den förstnämnda. Med mycket lirk och gos och killekill och lirk igen, så får jag upp Lilltott i lagom tid. Hon äter två mackor, en tallrik fil med Dinkelfras och klagar ändå på att hon inte "blev riktigt mätt" och trilskas vid tandborstningen.

* Jag levererar en fullt påklädd (X i taket!) Lilltott till skolan, precis i Grevens tid.

* Jag tappar mina glasögon (som jag i princip aldrig använder, men ändå envisas med att alltid bära med mig) i snön, och råkar genast trampa sönder dem till total oigenkännlighet!

* Jag skjutsar Mannen till kontoret och gör ärenden på banken.

* Jag hittar ett jobb på Platsbanken som jag fastnar för så det bultar i hjärtat..... och ägnar resten av förmiddagen åt att formulera en vettig ansökan.

* Jag trycker på "skicka" och får omedelbart tvångstankar.

* Stortott och jag åker till ridhuset och Stortott har sin absolut roligaste ridupplevelse någonsin, då hon får hoppa ett litet hinder och galoppera flera gånger och ridläraren meddelar att gruppen nu har förvandlats till en "Grupp 2"!

* Kvällsmat

* Lintottarna nattas med klagan och suckan, Stortott vill prata häst och Lilltott är inte riktigt mätt... 

* Lilltott kommer upp och undrar med skrämd och ångestfylld röst "Varför finns det fästingar?" (??????????) och får gå och lägga sig i vår säng.

* Vuxentiden avbryts av att Mannen upptäcker att servern på hans jobb har lagt av och försjunker över sin dator med något spänt över käkbenet....

* Knytet bloggar.

Japp. Det var axplock från en helt vanlig tisdag på Torpet.

I morse låg snön djup i backen - igen.

Omöjligt att komma upp med bil om inte Hjälten - Plogarn, hann hit inom fem minuter. 

Jag ringde Svärfar och bad honom möta oss uppe vid allmänna parkeringen och jag beredde  Lintottarna på att pulsa i snön....

Just som vi gick ut genom Torpets dörr, påpälsade så det räckte, så kom han med blinkande ljus.... och självklart fick de lyckliga Lintottarna lifta med Snöplogen upp till Farfar på parkeringen!

Torsdagen kunde inte ha börjat bättre!

Tack vår Hjälte för att du alltid kommer och plogar i svinottan!

... och så full fart till skolan!!!

Snödrivorna ligger djupa, djupa, vallarna höga.

Inne på Torpet är det varmt och mysigt i duschen.... men vattnet rinner liksom inte ner.

En Lintott spolar efter sig och ett omisskännligt gurglande hörs.

Stopp i Trekammarbrunnen.

Det innebär att man först måste gå ut och skotta fram den, någonstans bakom huset och sedan skruva av lock nummer ett och bokstavligt talat "gräva i skiten" för att se om det går att få loss någon propp!!!

Inte NU, nej tack. Jag är verkligen inte sugen!

Katten ligger i en kringla på fårskinnsfällen framför brasan. Ute snöar det ATTAN!

Ro och fint.

I morgon ska jag pulsa två hundra meter uppför backen, till den allmänna parkeringen där jag ställt bilen, eftersom jag inte vågar riskera att vår privata backe inte kommer att vara plogad 07.00, då jag måste åka 1,5 km till jobbet.

Nu sova. I morgon på med vinterstövlar.

Det har varit en riktigt bra dag.

Stortott, 9, har haft sin Bästis sovandes över och i morse käkade Lilltott, Stortott, Bästis och jag en rejäl frukost med fil, Dinkelfras, hallon och blåbär, samt kokta ägg. En kopp kaffe på det och Dagen kan inte starta så mycket bättre!

Efter att Bästis Mamma hämtat, så packade vi skridskorna och åkte till Ishallen för att premiärinviga Lintottarna i Skridskokonsten... Jag som inte åkt skridskor på åtminståne 15 år! Men DÅ var jag bra!

Nåväl. På darriga Bambi-ben klev ungarna och jag ut på isen och en timme senare sken vi som solar. Vi gick från klarhet till klarhet och hade SÅ kul!

"Mamma, har du varit konståkerska"? frågade Lilltott,6. Nä, knappast, men plötsligt mindes jag hur fantastiskt kul jag faktiskt tyckte att det var att åka skridskor! 

Det här måste göras oftare.

Som avslutning på dagen grillades det korv över elden i öppna spisen på Torpet. Nu är det varmt så det räcker här hemma. Lintottarna sover, ett glas rött har hällts upp och jag och Mannen tittar in i elden och lyssnar på en bra bok.

Livet känns helt okej.

Jag har hjälpt min absolut bästa, sedan längst älskade Vän, att flytta idag. Hon flyttar på grund av att hennes Man inte vill leva med henne längre.  

Varför fattar jag fortfarande inte.

Deras dotter är bästa Vän med Stortott (9) och hon ville sova över här i natt. Självklart.

Vi har haft Tjejmys med Vintergatan, varma mackor och Robinson.

Nu sover de Lintottiga Gudagåvorna mellan nytvättade lakan...

Skilsmässor är skit. Sorg. Elände.

Självklart är det så att vissa människor mår bäst av att separera. Men på vilket sätt?

Självklart är det så att vissa skulle kunna skita i att separera om de bara snackade med varandra i tid....

"Vad ska du göra med det här skitstora huset ensam????"  frågade jag min Bästa Väns före detta Man.

Det spelar ingen roll. Nu sover E tryggt och gott hemma på Torpet hos mig, tillsammans med Stortott och Lilltott. Mannen min Älskling turnerar, MEN han kommer HEM!!!!!!

Vi ska INTE skiljas, nej det ska vi inte!

E hjärtat, andas ut, det ska bli bra. Allt kommer att bli bra - till slut.

Jag har då äntligen varit hos Frissan och kapat av en bit av hårmanen, samt lagt i ett par slingor.

Ett riktigt lyft!

Så kommer så den sedvanliga kommentaren bland frisörerna: "Ditt hår är verkligen JÄTTELOCKIGT!

Jo tack, jag vet att jag ser ut som Lovis, Ronjas mamma....

Så här ser mina grannar ut på Torpet....

Grattis fin lilla Stortott på 9-årsdagen!

HURRA HURRA HURRA HURRAAAAAAAA!!!!!!!!!