Senast Skrivet

Slumpa en blogg
Tillbaks till livet
En kvinna i livet med två barn i farten. Tungt i bagaget. Jag ser Ljuset!

Knytet - Mellan Galenskap och Förtvivlan....

Hon skriker inte längre.

Hon har slutat att ömsom skrika i falsett, ett genomträngande skrik, och att sorgset ropa "Mamma kom...."

Hon har slutat att skrika, rivas, slåss och bitas.

 

Hon har slutat att springa ut genom ytterdörren, ut i mörkret och skrika som en besatt, för att sedan komma in och upprepa hela proceduren.

 

Efter en evighet av skrik och förtvivlat vansinne så gav hon upp. Hon kröp upp i sin mammas famn och grät helt tyst, lät sig hållas om, kramas och viskade "förlåt".

Kort där efter skrattade hon som vanligt åt sin pappas Godnattläsning.

Hon är knappt sex år och alldeles normal.

10 kommentarer
Ru*
16 november 2009, kl 21:12
HAha... Ja det kan vara sååå jobbigt!

Kramar
Knytet
16 november 2009, kl 21:16
Alldeles riktigt Ruben....

Kramar tillbaka.
Helen
16 november 2009, kl 22:23
Dessa trotsande ungar- trött man blir. Andas in, andas ut.....
KRAM
Knytet
16 november 2009, kl 23:36
Försöker...... andas.....
Elvira
17 november 2009, kl 08:57
En klen tröst just nu - men det går över! Känner så väl igen det från mina tre flickors sexårstrots. Man känner sig misslyckad som förälder, javisst, men barn behöver få skrika och härja av sig sina ilskor och frustrationer ibland. Min svärmor har berättat att hon som barn alltid fick höra att hon måste behärska sig - hon fick magsår, ångest och depression av det.
Knytet
17 november 2009, kl 13:48
Det låter lovande.... att hon eventuellt kommer att få slippa depressioner och ångest!
Tack för din kommentar, Elvira.
Fjun6
17 november 2009, kl 14:31
Åh dom små liven...
Dom suger ur en så mycket energi men dom ger en väldigt mycket tillbaka också...
Detta går över men det tar ett tag...en klen tröst kanske men det är så.
Knytet
17 november 2009, kl 15:43
Jag hoppas innerligt att du har rätt, Fjun!
Tack.
fisac
17 november 2009, kl 21:28
Ja, hjälp! Ibland undrar man om ens barn är riktigt normala, eller om något gått galet. Det är då det är så skönt att höra att andras barn är like knasiga...jag menar, lika normala.

Kram!
Knytet
17 november 2009, kl 22:34
Tack fina Åsa.
Ibland undrar man verkligen......

KRAM!
Möjigheten att kommentera är avstängd av bloggens ägare

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna