Doktorinnan fick mig att minnas. Citerar min kommentar där:
Blåstencilerna... dom hade jag nästan glömt. De luktade starkt... man drog dom på nån bräda... texten blev blå...
Det var en enorm förnyelse när stencileringsapparaterna kom. Man skrev på stenciler som man sen drog i en maskin... kletigt och smutsigt... men det funkade. Sen kom dom på att man kunde bränna stenciler, då fick man med teckningar också...
Kopieringsmaskinerna kom någonstans där också ungefär. Pappa hade en på pastorsexpeditionen, men det var dåliga kopior på speciellt o blankt papper. Det var dyrt och man fick bara ta enstaka kopior. Det var stencilering som gällde om det var fler än två kopior man skulle ha.
Tänk... vilken skillnad mot dagens högteknologiska apparat på jobbet, med multifunktioner...