Senast Skrivet

Slumpa en blogg
kyrksyster
Det är aldrig helt lätt att vara människa. Ibland är det rent av svårt. Det händer även den som vigt sitt liv åt Gud. Om min kamp och om din.

Somnade...

... i soffan medan jag väntade på att nagellacket skulle torka!

Jag har nog nämnt förut att de gamla sa att en timmes predikan var som åtta timmars arbete. Nu predikade jag inte en timme, men hade likväl tre gudstjänster spridda över dagen. Det tar rejält på krafterna.

Men det var roligt att det på "hemmet" var fler deltagare än på församlingens huvudgudstjänst. Det hade kommit några av de som bor runtomkring också. Sen jag börjat skriva i församlingsbladet om gudstjänsterna på äldreboendet så har det börjat bli en samlingsplats för kvarterets äldre. Det är smidigare att gå dit än ända ner till kyrkan.

I morgon blir det skrivbordsarbete och planering av bussresor. Sen kommer barndomskompisen på besök.

6 kommentarer
Herta
min blogg www.hertabloggen.blogg.se
2 juni 2011, kl 21:06
Låter som en kul dag på jobbet.
kyrksyster
3 juni 2011, kl 13:08
Jo, men den tog på kraften!
civilisten
4 juni 2011, kl 17:25
Nagellack - oj.oj tur att du inte tillhör Frälsis! Åtminstone på den gamla goda tiden när jag var soldat (60-talet ) gick det inte alls för sig. Trots detta använde jag redan då puder, läppstift och mascara, och det gillades inte alls. Numera tror jag att det finns större tolerans, och i egenskap av civilmedlem använder jag hela arsenalen - t.o.m. ofärgat nagellack, och ingen har sagt ett muck.
kyrksyster
4 juni 2011, kl 18:27
När jag var ung diakonissa på 70-talet träffade jag på en då över 90-årig kvinna som berättade för mig att hon i sin ungdom blivit utesluten ur en pingstförsamling för att hon klippt håret. Hon hade inte haft en susning om att det skulle vara fel. Hon hade bara följt strömmen/modet just då... Men ingen förklaring eller bot från hennes sida hjälpte... Men då jag träffade henne hade hon grått tunt hår format till en knut i nacken...

Jag kan inte glömma henne...
civilisten
4 juni 2011, kl 20:42
Jo då, Frälsis har ju alltid ansetts vara toleranta. Det var de dock inte alltid mot de egna medlemmarna. Ska inte vara orättvis nu, det fanns officerare som var toleranta och vidsynta redan på 60-talet, men det fanns intoleranta medlemmar (soldater) också. Jag minns en kvinna, som vägrade besöka sin kår för att löjtnanten (assisterande kårledare) inte hade knut, utan ve och fasa hade klippt håret och permanentat det!

Beträffande Pingstvännerna och deras kvinnosyn kan jag berätta en liten roliga historia, som en rund och glad liten f.d. pingstvänstant berättade för mig på 70-talet. En av Lewi Pethrus söner, Oliver, hade varit över i USA någon gång på 50-talet och insupit lite nya idéer. De yngre andedöpta flickorna i Filadelfia i Stockholm hade flätor på den tiden och de äldre kvinnorna bar den reglementsenliga knuten. Det var ordning på hjorden på den tiden! Alltnog när Oliver kom hem tittade över mängden av flätor och knutar och så sa han något han aldrig borde ha sagt: " Ni kan nog klippa håret flickor! Det gör dom i Amerika." Det blev ett Herrans liv i Fillan. Oliver fick be pappa, Lewi, om förlåtelse på knä, och Filadelfiförsamlingen i Stockholm förlorade i den vevan över hundra unga medlemmar. Så kan det gå när man tror att tron sitter i en massa yttre åthävor, och framförallt när man försöker tämja kvinnorna.

Halva himlen när vår!
kyrksyster
5 juni 2011, kl 14:42
Tänkvärt! Tack för den berättelsen!
Möjigheten att kommentera är avstängd av bloggens ägare
Bloggportalen
Bloggtoppen
BlogToplist
TopBlogArea
Blogglista.se

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna