Alexandra Einerstam tar på sin blogg upp frågan om omöblering bland socialdemokraterna i Stockholm.

Oppositionsborgarrådet Carin Jämtin (S) kommer med drygt hundraprocentig sannolikhet väljas till Socialdemokraternas nya partisekreterare på kongressen i helgen. Det väcker självafallet frågan om vem som ska ta över hennes nuvarande post. Det finns i dagsläget två namn.

Tomas Rudin gör något socialdemokrater inte brukar göra - han kandiderar. Öppet och tydligt. Det är ett hedervärt initiativ. Kanske en effekt av partiets diskussioner om ökad öppenhet vid tillsättningar, vem vet. Nu är han dessvärre strategen bakom valkampanjen i Stockholm förra hösten och borde därmed falla bort. I övrigt vet ingen vad han tycker om egentligen någonting, förutom att han vill renovera men bevara Slussen i sitt befintliga skick. Hanna Fridén har gjort ett exemplariskt fotokollage för att visa exakt hur slussen ser ut.

Betydligt intressantare är 31-åriga Gabriella Granditsky Svensson. Hon är en av arkitekterna bakom nya organisationsformer. Däribland Rebellaprojektet, som varit många ungas första kontaktyta med arbetarrörelsen. Hon har också satt sin prägel på SQ2540, en del av den socialdemokratiska valkampanjen som fungerade mycket väl i valrörelsen och som Svenska Dagbladets ledarsida beskrev som ”sex and the city-sossar”. Det har experimenterats en hel del med uppläggen bland unga S-kvinnor på senare år.

Därtill följer ett engagemang i bostadsfrågor och kvinnojourer. Tidigare högerskribenten och numera riksdagsledamoten Maria Abrahamsson (M) skrev apropå detta för fyra år sedan

Gabriella Granditsky Svenson, en arg och välformulerad s-kvinna med glödande engagemang i tjejjourer, hade just dragit ner den längsta applåden. Svenson hade i och för sig fel i att alliansregeringens handlingsplan om mäns våld mot kvinnor saknar förebyggande åtgärder. Desto mer berättigad var Svensons vädjan till det egna partiet att sluta stigmatisera män som kvinnomisshandlare.

Den här viljan att bryta ny mark i inte minst jämställdhetsfrågor är precis var Socialdemokraterna behöver göra. Att ta sig an nya, eller gamla, problem kräver ständigt nya infallsvinklar. Där har SQ2540 och Rebella varit föredömen. Nya sätt att hantera politiska problem låter sig ofta inte göras med mindre än nya ansikten.

När Moderaterna klarar av att sätta yngre kvinnor på tunga poster (gruppledare i riksdagen, partisekreterare) sätts fokus på Socialdemokraterna. Ett progressivt parti måste vara berett att byta ut både folk och metoder med jämna mellanrum.

Socialdemokraterna i Stockholms stad har ett gediget framför sig för att återuppfinna sig självt. Carin Jämtins tomma stol öppnar upp möjligheten att ta i alla fall ett första steg i den riktningen.

(Att Granditsky Svenson dessutom får antifeministen Per Ströms lärjunge Pelle Billing att gå i taket är mest bara en bonus.)