En rapport från LO har fått kollegorna på Svenska Dagbladet att bli en smula filosofiska. Rapporten, som också Aftonbladets ledarsida skriver om i dag, beskriver vad svenska folket tycker om löner och löneskillnaderna.

Skillnaderna är för stora, skulle rapporten kunna sammanfattas.

På Svenskans ledarredaktion väcker det frågan, vad är egentligen en rimlig lön? Handlar det om hur hårt någon jobbar, eller vilken utbildning denna någon har? Eller handlar det om vilket värde arbetet skapar?

Om jag förstår resonemanget rätt fastnar tidningen - nästan i marxistisk anda - för det senare. Det är värdet av arbetet som ska belönas, allt annat vore ohållbart får vi veta.

Gott så. Men för att fortsätta på den filosofiska linjen, hur vet vi värdet av en arbetsprestation? Hur mäter man sjukvårdspersonalens ansträngningar för att rädda liv mot en lyckad aktieaffär? Hur ska en värdig omvårdnad av de äldre värderas jämfört med till exempel en lyckad reklamkampanj.

Hur ska vi värdera en ledare i Svenska Dagbladet mot en i Aftonbladet? Med hjälp av bokslutet? Eller efter upplagan?

Och är det direktören eller operatören vid pappersmaskinen som producerar värdet av tonvis med papper?

Det är frågor Svenska Dagbladet inte ställer. Och slutsatsen blir också den förväntade. De som fattar avgörande beslut - direktörer - ska ha bra betalt.

Åt den som har ska vara givet.

Det är också ett slags filosofi.

Ingvar Persson