Jag hade förstås mycket hellre skrivit om att vår politiska chefredaktör Karin Pettersson i måndags fick sin underbara bebis. Eller om Anders lysande krönika förra söndagen om hur mycket rasism demokratin klarar. Om att Ingvar varit på älgjakt och att vi saknat honom. Eller om Daniels viktiga text om kvinnolöner och Evas intervention i vänsterpartiets framtid.

Tyvärr har det emellertid varit en deprimerande vecka dominerad av svensk socialdemokrati i fritt fall.

Ungefär såhär har vi tänkt från vårt håll den senaste veckan

Underskatta inte gräsröttternas besvikelse på Håkan Juholt

Som enda rikstäckande socialdemokratiska ledarsida får vi massvis med mail och blir uppringda av gräsrötter. Den senaste veckan har det svämmat över med människor som är ledsna och besvikna på Håkan Juholt. De kan inte förstå hur han tänkte när han flyttade in i sin sambos lägenhet och utgick från att staten skulle stå för hela kostnaden.

Det är en enorm lättnad för Socialdemokraterna att den juridiska aspekten nu är ur vägen. Och reglerna var inte som Aftonbladet (och Håkan Juholt) först hävdade, glasklara. Men för vanligt folk handlar det inte om det. Det handlar om moral som Eva skrev. Hur politiker handskas med allmänna medel är viktigt och Juholts inställning har gjort många socialdemokrater väldigt ledsna. Partiet måste ta detta på allvar och inte hänga upp sig vid detaljer i reglerna eller enbart den juridiska aspekten.

Då kommer man inte kunna reparera förtroendet.

Historien om hyresersättningen är toppen på ett isberg 

Turerna runt hyresersättningen kom mot bakgrund av en större kris för Håkan Juholts ledarskap. Vi har sett socialdemokraterna gå igenom en politisk, moralisk, strategisk och kommunikativ kris på alla plan. Det har varit arton dagars kaos.

Det började med skuggbudgeten: Juholt bestämde sig först tydligen för att Socialdemokraterna inte längre skulle stå upp för en vettig A-kassa. Sedan tvingades han backa. Förslag läckte till media och det verkade vara fullständigt uppror i riksdagsgruppen. Sedan blev budgeten i slutändan till och med mycket bra, men hanteringen var en soppa.

Precis som turerna runt Libyen i somras. Eller pensionerna.

En person som vill vara en trovärdig statsministerkandidat kan inte skjuta från höften på det här sättet. Och en ledare måste säga samma sak som han gör. Juholts strategi att först tala till partiet med svulstig vänsterretorik och sedan huxflux vrida politiken åt höger var mycket olycklig.

Det handlar om inkompetens

Några röster har det senaste dygnet höjts om att Socialdemokraternas kris är en strid mellan höger och vänster. Det är fel. Som vi skrev häromdagen: haveriet handlar om inkompetens. Om oförmåga att skapa en politisk maskin där kompetenta människor kan göra sitt jobb. Hade krishanteringen fungerat: partiledaren exempelvis inte förändrat sin historia från presskonferensen en lördagskväll via Facebook, då hade stormen dött innan den kunnat nå dessa nivåer. 

Det är samma sak gällande haveriet runt skuggbudgeten. Håkan Juholt måste nu bygga upp ett fungerande riksdagskansli och ett fungerande lag. 

Slarv med politiken är mer oroväckande än slarv med ersättningar och hyrbilar

Vi har på Aftonbladets ledarsida nästan varit mest oroade över det förslag på temporärt medborgarskap som Morgan Johansson uttalade sig positivt om på inrådan av Håkan Juholts stab. Anders rasade mot utspelet redan förra lördagen och när vi i veckan förstod att det hela kom från staben skrev Daniel om det det hela igen.

Att det här kunde ske tyder både på att något (åter) inte fungerar i organisationen men framförallt på den osäkerhet som råder om vad Håkan Juholt egentligen står för.

Sveriges största parti måste kunna hantera media

Mediedrev kan och bör diskuteras. Det är viktigt. Håller det på i flera dagar blir det lätt upppiskat. Historien slår knut på sig: tidningarna spekulerar runt rykten och triggar varandra. Däremot får man aldrig glömma att det är fullt legitimt att granska hur politiker handskas med allmänna medel. Precis som Daniel Sandström skriver i Sydsvenskan får kritiken av drev inte slå över i att vår bild av politikerna ändras – från personer med makt som bör granskas till personer som mår dåligt av för mycket granskning.

Att ett politiskt parti ser konspirationer när någon av deras företrädare hamnar i blåsväder är dessutom regel. Det händer varje gång, det är inget fel med det och säkert en naturlig reaktion.

För socialdemokraternas del är det däremot viktigt att de kan hantera media. Krishanteringen den senaste veckan har varit obeskrivligt märklig och har bidragit till förtroendeskadan.

Partiet får nu inte låta sin eventuella bitterhet på tidningarna hindra det från att vinna nästa val.

Partiledningens uppgift är att återupprätta respekten för svensk socialdemokrati

Det har alltid funnits starka intressen inom socialdemokratin - falanger om man så vill - men det har också funnits ledare som har rest sig över det och kunnat tänka på Sveriges bästa. Det är det som väcker respekt utanför partiet och som gjort att socialdemokratin har kunnat regera framgångsrikt i så många år.  

Vi tror att detta är vad krisen i grund och botten handlar om: frågan om Håkan Juholt klarar detta.

Förhoppningsvis är botten nu nådd. Socialdemokraterna måste bygga upp något som fungerar och återupprätta respekten för partiet. Det är det som har gått förlorat de senaste åren. Och som har förvärrats enormt mycket de senaste nitton dagarna. 

Trevlig söndag!

Katrine Kielos