För några dagar sedan organiserade nätverket "Allt åt alla" ett överklassafari till Nacka. Som Peter Kadhammar berättade fick deltagarna bland annat se Grand Hotel i Saltsjöbaden och villaområdet Solsidan.

Bussen möttes av äggkastning och lokala brats som viftade med sina telefoner och ropade "iPhone, iPhone".

Den samlade borgerligheten tog till vapen. Hur kunde någon understå sig att behandla överklassen på detta sätt? Den lätt ironiska hashtaggen #klasshat på twitter fick bli exemplet på hur hemska vänstern är.

Att det enda klasshat som märktes under överklassafarin kom uppifrån reflekterade borgerligheten inte över.

Reaktionerna gick från allmänt bröl på Svenskans ledarsida till en förvirrad diskussion om klassbegreppet.

Liberala ungdomsförbundets ordförande Adam Cwejman sätter på twitter fingret på problemet.

Borgerlighetens problem alltså, de förstår inte vad som händer.

Visst kan man ha seminarier om mervärde eller alienation eller diskutera kulturellt kapital i relation till självförtroende och livsdrömmar. 

Men universitetspoäng är inte allt. Det finns även andra källor till kunskap. Som erfarenhet.

Exempelvis av klassamhället.

Detta har borgerligheten aldrig förstått eftersom de tittar på det uppifrån. Då syns det inte så tydligt. Och framförallt känns det inte i magen, i ryggen eller händerna.

När människor försöker berätta om den erfarenheten möts de av hånskratt i debatten. Och att de borde gå hem och läsa på

Värst av allt.

Det är just de mobbarna som styr vårt land.

Anders Lindberg

­